Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1923 i Uppsala, började 1893 i Köping en
bokförlagsverksamhet, som först begränsades till
missionslitteratur, men sedermera koncentrerat sig på
äfven historiska, biografiska och populärvetenskapliga
verk, uppslagsböcker i praktiska ämnen och jämväl på
skönlitteratur. Firman flyttades 1911 till Uppsala
och har filial i Stockholm. Efter L:s död har dess
ledning öfvertagits af Johan Gottfrid Ahnström
(f. 1874) med filos. magister Sven Thulin (f. 1887)
som litterär chef.
E. N. S—g.
Lindblad, Karl Severin, präst, f. 13 mars 1867
i Lundby, Bohuslän, blef 1887 student i Lund,
prästvigdes 1893, blef 1900 kapellpredikant å Käringön
och 1918 kyrkoherde i Ljungby. L. har dokumenterat
sig som framstående kännare af det västsvenska folk-
och fromhetslifvet. Bidrag till fördjupad kännedom
om den schartauanska riktningen har han gett med den
biografiska skissen Till minnet af Henric Schartau
(1907) och den omfångsrika handboken Vägvisare i
Henric Schartaus skrifter (1908) hvarjämte han i
ett utförligt polemiskt inlägg Är bilden sann? (1902)
mot dess angripare häfdat värdet i den af Schartaus
anda färgade åskådningen. L. har dessutom utgett
bl. a. Skärgårdsbilder (1911), Psalmord och ordspråk
(1912), minnesskriften Göteborgs bibelsällskap (1913),
de biografiska skildringarna En kristen student (1919)
och Abela Gullbransson (1922).
E. N. S—g.
Lindblad, Axel Rudolf, uppfinnare, industriman, f. 23
april 18741 Vånga, Östergötland, genomgick Norrköpings
tekniska elementarskola och innehade anställning i
olika elektriska firmor 1901—06. L. ledde i Ludvika
1906—12 i samarbete med O. Stålhane framgångsrika
experiment på elektrisk framställning af tackjärn
ur malm, hvilka försök resulterade i en mycket
känd och använd typ för elektriska masugnar (se
Elektrokemisk industri. Suppl.). Han har vidare
uppfunnit flera metoder för elektrisk framställning
af olika metaller och metallegeringar m. m. L. har
anlitats för flera offentliga utredningar,
bl. a. som led. af Statens krigsmaterialkommission
(1917—22) och Socialiseringsnämnden (sedan 1920)
samt är öfverrevisor för statsarbetena (sedan
1922). L. är styrelseled. i flera bolag och har
publicerat uppsatser rörande sina uppfinningar
m. m. 1914—17 tillhörde han Kopparbergs läns
landsting och är led. af stadsfullmäktige i
Djursholm, där han sedan 1917 är bosatt. 1917
kreerades han af Uppsala universitet till filos.
hedersdoktor och blef 1919 led. af Ing. vet. akad.
Fmn.
Lindblad, Karin Valborg. Se Ek. Suppl.
Lindblad, Bertil, astronom, f. 26 nov. 1895 i Örebro,
filos. doktor och docent i astronomi i Uppsala 1920,
assistent vid astronomiska observatoriet där 1922,
vistades 1920—21 i Amerika för vetenskapliga arbeten
vid några af de stora observatorierna i Förenta
staterna. L. har lämnat viktiga bidrag till den
moderna astrofysiken och stellarastronomien
genom ett flertal arbeten, utförda dels i
Uppsala, dels vid Mount Wilson-observatoriet i
Kalifornien. Bl. a. har han i afh. Spectrophotometric
methods for determining stellar luminosity (1922)
framlagt nya och mycket uppmärksammade metoder för
bestämmandet af stjärnornas absoluta ljusstyrkor.
B—d.
Lindblom, 1. Kristian (Christian)
Johannes L., teologisk författare, f. 7 juni 1882
i Oppeby, Linköpings stift, student i Uppsala
1900, filos. kandidat 1902, teol. licentiat 1908,
prästvigd 1909, docent i exegetik s. å., uppfördes
på 2:a förslagsrummet till professor i exegetik
i Lund 1911 samt promoverades till teol. doktor
där 1912. Vid utnämningen 1923 af innehafvare af
den lediga professuren i exegetik i Uppsala blef
L. förbigången (doc. G. Wetter erhöll befattningen),
hvilken omständighet väckte stort uppseende inom
såväl akademiska som kyrkliga kretsar och gaf
anledning till en hetsig offentlig diskussion. Det
gjordes gällande, att L. hade blifvit förbigången på
grund däraf, att hans medsökande företrädde en mera
avancerad teol. ståndpunkt. Förslag framställdes
att samla medel för en personlig professur åt
L. (se härom Rudbeckiusstiftelsen. Suppl.). 1924
antog L. kallelse till professor i exegetik vid Åbo
svenska akademi. Bland L:s skrifter märkas Senjudiskt
fromhetsliv enligt Salomos psalmer (docentafh.,
1909), Das ewige leben. Eine studie über die
entstehung der religiösen lebensideen im Neuen
testament (1914), Jesu missions- och dopbefallning
(1919), Kanon och apokryfer (1920), Skandalon. Eine
lexikalisch-exegetische untersuchung (1921) samt
de mera populärt hållna Gamla testamentets skrifter
(1910), Har Jesus existerat? (s. å.), Jesu sedliga
krav (1912; 2:a uppl. 1919), Guds rike. En biblisk
studie (1919), Handbok till Nya testamentet 2 : 1, 2, 4 : 1
(1917, 1918, 1923). Tills. med E. Eidem och
J. Lundberg har L. utgett Bibelkonkordans (1921).
2. Andreas Adolf Fredrik L., den föregåendes broder,
konstforskare, f. 8 febr. 1889 i Askeby, Östergötland,
blef 1916 filos. doktor och docent i konsthistoria
vid Stockholms högskola samt 1917 amanuens i Statens
historiska museum och Nationalmuseum. Han ordnade
1918 Birgitta-utställningen i historiska museet och
Vadstena klosterkyrkas konstskatter samt nyordnade
1921 historiska museets medeltidsafdelning. L. tog
från början medeltidens konst till specialstudium,
utgaf La peinture gotique en Suède et en Norvège
(1916), Nordtysk skulptur och måleri i Sverige från
den senare medeltiden (s. å.), Den heliga Birgitta
(1918), Birgittautställningen (jämte I. Collijn,
s. å.), medverkade i Legender från Sveriges medeltid
(1917), behandlade kyrkor från Östergötland
i samlingsverket "Sveriges kyrkor". Under de
sistförflutna åren har L. hufvudsakligen studerat
1600- och 1700-talsskulptur och utgaf 1923 en
essaysamling, Fransk barock och rokokoskulptur i
Sverige, 1924 det omfattande och högst förtjänstfulla
verket Jacques-Philippe Bouchardon och de franska
bildhuggarna vid Stockholms slott under rokokotiden
samt som ett supplement till den sistnämnda studien
Rokokoinredningar å Stockholms slott och deras
mästare (s. å., i publikationen "Svensk nyttokonst").
1. E. M. R. 2. G—g N.
Lindblom, Karl Gerhard, etnograf, forskningsresande,
f. 26 aug. 1887 i Åby, Kalmar län, underlöjtnant
vid Kronobergs regemente 1908, kapten i reserven
1924, filos. doktor 1916, blef e. o. amanuens
vid Riksmuseets etnografiska afdelning 1912 och
assistent där 1914 samt har flera gånger varit och
är f. n. (1924) t. f. intendent för densamma. Han
företog 1910—12 och 1920 etnografiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
