Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 1,850,622 pers. (före Världskriget
2,552,000). Genom Världskriget, senare krig och
oroligheter har L. sålunda förlorat mer än 1/5 af
sin befolkning. Folkmängden hade de 50 åren närmast
före Världskriget fördubblats (från 1,265,000 år 1863
till 2,552,000 år 1914). Före Världskriget utgjorde
stadsbefolkningen 40,3 proc., nu utgör den blott
omkr. 25 proc. af hela befolkningen; nedgången beror
dels på Rigaindustriens bortförande till Ryssland år
1915, dels på den stora jordreformen, genom hvilken
tusentals små och medelstora landtbruk uppstått. —
Letterna bebodde på 1100-talet nästan hela L.; i
dem uppgingo liverna, medan esterna trängdes längre
norrut. På 1100-talet inträngde eröfrande tyska
invandrare, under polska herraväldet på 1500-talet
polacker och judar. Mot 1800-talets slut medförde
russifieringspolitiken en rysk invandring. Letterna
utgöra dock alltjämt omkr. 73 proc. af befolkningen,
hvadan L. i stort sedt är att anse som en lettisk
nationalstat. Viktigast af de främmande minoriteterna
äro tyskarna (omkr. 4 proc.), ryssarna (omkr. 10
proc., hvaraf dock inemot hälften hvitryssar)
och judarna (omkr. 5 proc.); de öfrige utgöras af
polacker, litauer m. fl.
Kyrkliga förhållanden. L. kan betecknas som ett
öfvervägande protestantiskt land. Af befolkningen äro
57 proc. evangelisk-lutherska (914,409 år 1920), 0,6
proc. andra protestanter (9,697 år 1920), omkr. 23
proc. romersk-katolska (375,227 år 1920), omkr. 9
proc. grekisk-katolska (138,803 år 1920), omkr. 5
proc. gammaltroende (73,310 år 1920) och omkr. 5
proc. af mosaisk trosbekännelse (79,626 år 1920). Af
letterna äro omkr. 75 proc. evangelisk-lutherska, 22
proc. romersk-katolska, de öfrige grekisk-katolska
eller tillhörande olika sekter) (baptister,
adventister m. fl.). Hufvudmassan af lettiska
katoliker bor i Lettgallen, där 87 proc. af den
lettiska befolkningen äro katoliker, detta beroende på
det långvariga polska väldet där. Af tyskarna i L. äro
96 proc. lutheraner. Evangelisk-lutherska kyrkan har 2
biskopar, en lettisk och en tysk. Enligt konkordatet
med påfvestolen 1922 fingo de lettiske katolikerna
en nationell kyrkoförfattning och lettiska (i
st. f. förut polska) biskopar, med ärkebiskop i Riga.
Undervisningsväsendet. Under det humana svenska
väldet i Livland började man där på allvar upprätta
folkskolor, och svenska kyrkoförordningen af 1675
innehöll bestämmelser om undervisningsväsendet. Karl
XI skänkte 1694 af de reducerade godsen 1/4 "hake"
(aratrum) till hvarje folkskola. Det på Gustaf II
Adolfs befallning 1630 upprättade universitetet
i Dorpat kom äfven Livlands lettiska del till
godo. Stora nordiska kriget förstörde hvad Sverige
i Livland uträttat för folkundervisningen, och mer
än ett århundrade förgick, innan ryska regeringen på
detta område återställde samma nivå som på svenska
tiden. Högskolundervisning tilläts under ryska
tiden endast på ryska språket. Upprättandet af ett
själfständigt L. följdes snart af tillkomsten af
ett lettiskt universitet i Riga. Det grundlades
28 sept. 1919 och omfattar fakulteter för 1)
evangelisk-luthersk teologi, 2) filosofi och
filologi, 3) rättsvetenskaperna, 4) matematik och
naturvetenskaper, 5) medicin, 6) veterinärmedicin,
7) agrikultur, 8) kemi, 9) mekanik, 10)
ingenjörsvetenskaper och 11) arkitektur. Undervisningsspråket är lettiska samt under en öfvergångstid undantagsvis äfven ryska och tyska. De inskrifna
studerandenas antal (1924) är omkr. 5,000. —
Inom högre läroverk och folkskolor härskade före
Världskriget ryska språket, med undantag för de första
två åren i folkskolan, under hvilka lettiska språket
var tillåtet med vissa förbehåll. Nu är lettiskan
undervisningsspråk i alla L:s skolor, utom på de
orter, där man på grund af de främmande folkslagens
öfvervägande antal medgett annat undervisningsspråk. —
Enligt 1921 års statistik funnos då i L. 1,740 olika
skolor, hvaraf 1,348 med lettiskt, 245 med ryskt,
88 med tyskt, 30 med hebreiskt, 24 med polskt, 4 med
estniskt och 1 med litauiskt undervisningsspråk. Af
dessa skolor voro 107 elementarläroverk (gymnasier),
realskolor och andra mellanskolor samt 22 tekniska
skolor. På 18,600 inv. kom 1 mellanskola, på 1,150
inv. 1 folkskola. Antalet studerande, jämfördt med
folkmängden, måste anses synnerligen stort. Af hela
befolkningen öfver 10 år kunna 80 proc. läsa och äro
70 proc. läs- och skrifkunniga. Bland den lettiska
och den tyska befolkningen är procentsatsen högre,
liksom äfven för protestanterna i jämförelse med andra
trosbekännare; lägst ställer den sig för det ryska
folkelementet. — En egenart för letterna är deras
stora benägenhet för föreningsväsendet, hvilken delvis
kan förklaras däraf, att detta under ryska tiden var
den hufvudsakliga för dem tillåtna möjligheten till
själfverksamhet. 1921 funnos i L. 2,066 föreningar
och andra sammanslutningar för olika ändamål. —
Många kulturella föreningar, t. o. m. på landet, ge
privata teaterföreställningar på egna skådebanor. Riga
har två stora lettiska teatrar (Nationalteatern
och Konstteatern) samt flera mindre teatrar. —
Letterna äro ett sjungande folk. Sångföreningar
finnas öfverallt, och sångarfester äro mycket
vanliga. Hvarje folkskollärare måste ha musikalisk
utbildning, i arméinstruktionen intar soldaternas
undervisning i sång en framskjuten plats. I Riga
verkar en musikalisk akademi (konservatorium);
dessutom finnas flera musikskolor. Nationaloperan i
Riga har på sin repertoar både lettiska och utländska
operor. En konstakademi finnes i Riga.
Jordbruk. L. har alltid varit ett jordbruksland;
f. n. (1924) beräknas omkr. 75 proc. af befolkningen
drifva jordbruk (vid Världskrigets utbrott 56
proc.). Före den stora agrarreformen 1920 voro
emellertid L:s jordeganderättsförhållanden abnorma. Af
hela jordarealen (6,267,401,35 har) utgjordes 48,12
proc. af privatgods, 39,36 proc. af bondgårdar, 10,02
proc. af statens gods, 1,08 proc. af pastoratsgods
och återstående 1,42 proc. af annan jordnatur. Genom
gränsregleringar 1920—23 med grannländerna
steg jordarealen till 6,570,130 har. Före krigen
innehades nästan alla privatgods af en bördsadel,
som (utom i Lettgallen) till största delen var
af tysk härkomst, medan bönderna öfvervägande äro
letter. Nästan hälften af L:s jord innehades sålunda
af 21,000 adliga personer af främmande ursprung,
mot hvilka stodo öfver 1 mill. bönder, till större
delen landtarbetare, förpaktare och statare. Antalet
privatgods, s. k. riddargods, i L. var 1,299 (i
Livland 414, i Kurland och Semgallen 570, i Lettgallen
315). Medelarealen för ett sådant gods var omkr. 2,200
har, och 35 latifundier på mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
