Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leffler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställande utskott (Generalkommission der
gewerkschaften), hvilken befattning han innehade till
sin död. L. utvecklade det vidsträcktaste inflytande i
organisationsarbetet, för hvilket han var outtröttligt
verksam i tal och skrift, bl. a. som utgifvare af
verkställande utskottets "Correspondenzblatt", numera
veckotidning. De socialistiska fackföreningarna
i Tyskland räknade vid hans frånfälle öfver 7
mill. medlemmar. Han blef en af initiativtagarna
till det internationella fackföreningssekretariatet
och var dess föreståndare, tills förbindelserna
afbrötos under Världskriget. Dessförinnan
räknades öfver 20 mill. organiserade arbetare som
anslutna till fackföreningsinternationalen. För
återknytandet af förbindelserna var han verksam
vid kongresserna i Amsterdam 1919 och i London
1920. Trots en till en början häftig opposition från
intransigent fackföreningshåll och från ledare af
det politiska socialistpartiet inledde han alltifrån
1893 samarbete med den tyska socialpolitiken och
sträfvade att intressera äfven intellektuella
för fackföreningsrörelsen. Hänsynslös förfäktare
af enhetlighet och disciplin inom organisationen,
utsattes han ständigt för angrepp af agitatorer för
särskilda fraktioner. För nykterhetssträfvanden
var han främmande. Tyska riksdagen tillhörde
han 1893—98 och 1903—18 samt efter revolutionen
Nationalförsamlingen, inom hvilken han såsom
fackföreningsgeneral intog en mycket inflytelserik
ställning. Han afböjde rikskanslersposten på våren
1920. Utom bidrag till tidskrifter, bl. a. den
tyska revisionismens hufvudorgan, "Sozialistische
monatshefte", märkas bland hans skrifter Die
organisationsfrage: ein beitrag zur entwicklung
der deutschen gewerkschaftsbewegung (1891), Das
koalitionsrecht der deutschen arbeiter in theorie
und praxis (1899), uppsatsen Die gewerkschaften (i
"Die arbeiterschaft im neuen Deutschland", 1915),
ett på sin tid uppseendeväckande samlingsverk ("Buch
der Zwanzig") samt det större arbetet Aus Amerikas
arbeiterbewegung (1914). — Litt.: "Sozialistische
monatshefte" 1915, 1921, "Fackföreningsrörelsen" 1921.
E. F. K. S—n.
*Legion. Om Tebaiska legionen se
d. o. — Under Världskriget verkade flera militära
organisationer under benämningen legion. De
viktigaste voro: Polska legionen (bildad redan 1905
under ledning af Pilsudski med ändamål att skapa
ett själfständigt Polen), bestående af frivilliga
polacker från såväl Österrike-Ungern som, sedan
Polen besatts af centralmakterna, från sistnämnda
land. Legionen, som redan 1916 uppnådde en styrka
af en (svag) inf.-fördelning, kämpade ända till i
juli 1917 lojalt på centralmakternas sida, men den
9 s. m. vägrade den aflägga den af dessa fordrade
eden, hvarför legionen internerades. Den bildade
sedan kärnan i polska armén. Under krigets sista
skede organiserades Tjechiska legionen (bestående
af tjechiska öfverlöpare från österrikiska armén),
som stred på ententemakternas sida, hufvudsakligen
på italienska fronten. Tyska legionen bildades
i sept. 1919 af frivilliga tyska trupper, som
kvarblefvo i Kurland, när regeringstrupperna
utrymde detta, och slöt sig till general Bermondt
(se d. o. Suppl.). Legionen upplöstes i dec. s. å. —
Efter Världskriget — i maj 1921 — bildades, med annat
syfte än de förut omnämnda, Brittiska legionen, med
ändamål att verka för ett godt kamratskap bland
alla dem, som under kriget tillhört Storbritanniens
armé, flotta eller luftstridskrafter, tillgodose
medlemmarnas intressen och lämna behöfvande
ekonomisk hjälp. Legionen har omkr. 3,000 af
delningar (branches), spridda öfver hela Brittiska
riket. Dess medlemsantal lär uppgå till omkr. 5
millioner. — Amerikanska legionen, bildad i mars
1919, har samma syfte som den näst föregående. Den
har underafdelningar (posts) i hvar och en af
unionens stater samt i London och Paris. Antalet
medlemmar utgjorde i början af 1920 öfver 1
million.
H. J—dt.
Legitimationsbevis för svenska handelsresande i utlandet
(näringslegitimationsbevis), ett enl. k. kung. 10 okt. 1924 af
länsstyrelse eller auktoriserad handelskammare
eller (för inom staden mantalsskrifven person)
af magistrat, poliskammare eller stadsstyrelse på
begäran utfärdadt bevis. Med handelsresande förstås
här äfven svensk köpman, fabriks- eller näringsidkare,
som ämnar personligen för sin affär i utlandet upptaga
varubeställningar eller göra inköp, samt utländsk,
i Sverige mantalsskrifven, medborgare, som är anställd
hos svenskt företag.
*Legitimationspapper äro icke nu längre de svenska
affärsbankernas sparkasse-motböcker, sedan de
upphört att innehålla ett bankens fritagande
från ansvar för det fall, att obehörig person
skulle komma åt att lyfta på boken innestående
medel. Icke heller sparbankernas motböcker
äro, efter 1923 års lag, nödvändigt att anse som
legitimationspapper. Motböckerna äro nu vanliga
fordringsbevis ("icke löpande skuldebref", se
Skuldebref).
C. G. Bj.
*Legoaftal. Med hufvudarbetets framställning
böra jämföras art. Norrlandsfrågan
(sp. 1496, 4) samt i Suppl. Arbetsaftal, Arrende,
Arrendestegring, Fideikommiss och Hyresaftal.
Le Goffic [lə gåfi’k], Charles Henri, fransk
författare, f. 14 juli 1863 i Lannion, Côtes-du-Nord,
var till 1892 lärare, har som författare framför
allt odlat hembygdslitteraturen och skildrat sin
födelsebygd, Bretagne (Amour breton, 1889, Le
crucifié de Kéraliès, 1892, prisbelönt af Franska
akad., L’abbesse de Guérande, 1921 m. fl.), men
äfven skrifvit kritiker och sociologiska arbeten,
af hvilka må nämnas L’âme bretonne (4 serier,
1902—22), en fransk verslära 1890, Sur la côte (1897)
m. m.
*Legohjon. De föråldrade bestämmelserna i 1833
års legostadga (se hufvudarb., sp. 56 ff.) ha hittills
ej blifvit aflösta af mera tidsenliga lagstadganden,
trots upprepade försök i sådan riktning. Vissa af
legostadgans föreskrifter ha emellertid upphäfts,
utan att ersättas af nya lagbud. Så borttogos
genom lag 9 maj 1919 stadgans bestämmelser om
tjänstehjons entledigande från tjänsten samt hämtande
och inställande däri genom polismyndighets försorg
äfvensom om bötesstraff och förverkande af lönebelopp;
en lag 18 juni 1920 satte ur kraft reglerna om
husaga (jfr d. o. Suppl.) och om skyldighet för
tjänstehjon att förvara sina tillhörigheter hos
husbonden jämte en del andra stadganden med uttryck
för tjänstehjonets underordnade ställning. 1920 års
riksdag anhöll dessutom hos K. M:t om förslag till
ny lagstiftning, afsedd att ersätta legostadgan. —
1884 års k. kung. ang. kommissionärer för anskaffande
af anställning (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
