Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauttakylä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lawson [lå̄′sn], Henry Archibald Hertzberg,
australisk författare, son till en utvandrad
norrman, f. 1867 i Grenfell, Nya Syd-Wales,
d. 2 sept. 1922 i Sydney, tillhörde både som skald
och novellist de allra populäraste i Australien.
Hänförelse öfver vildmarkens skönhet, revolutionärt
patos, straffdomar öfver civilisationens laster,
bilder från det sociala eländet i hamnstäderna fylla
hans brusande strofer. Af L:s diktsamlingar kunna
nämnas In the days when the world was wide
(1896) och When I was king (1905), af hans berättelser
When the Billie boils (1898) och The country
I come from (1901).
R—n B.
Lax, kokk. Se Fiskrätter. Suppl.
*Laxarby blef 1 maj 1916 eget pastorat i Karlstads
stift, Norra Dals kontrakt. 2,062 inv. (1924).
Laxforsarna, Öfre och Nedre. Se Öre älf.
Laxmyggor, zool. Se Nattsländor, sp. 572.
*Laxsjö. 1. L. tillhör nu Lits och Rödöns
tingslag samt Ströms kontrakt, Härnösands stift.
57,343 har. 1,227 inv. (1924).
*Laxsjön, som har en areal af 17 kvkm., är
omkr. 11 km. lång samt på bredaste stället 4 km.
bred. Längst i v. ligger Billingsfors, på ett näs i
s. ö. Baldersnäs.
*Laxå. — 2. Bruket inköptes 1917 af Vargöns
a.-b., men Aspa bruk försåldes samma år till Munksjö
a.-b. Laxåverken omfatta nu förutom Laxå
järnbruk med valsverk, gjuteri, mek. verkstad,
sulfitfabrik, snickerifabrik och sågverk, Lassåna
lancashiresmedja, Röfors masugn och smedja,
landtegendomar med en sammanlagd areal af omkr.
31,000 har, hvaraf 750 har åker. Arbetarantalet
är med skogs- och landtarbetare omkr. 1,000 pers.
*Laxå—Röfors järnväg är fr. o. m. 1914 5,0
km. lång.
F. P.
Lazárevac [-vats], stad i Jugo-Slavien (kretsen
Belgrad) vid Kolubara, 50 km. s. s. v. om Belgrad.
536 inv. (1916). Under Världskriget blef 2:a serbiska
armén (Juričić) 20—26 nov. 1914 vid L.
slagen af den anfallande 5:e österrikiska armén och
nödgad gå tillbaka mot Arangjelovac. 9 dec. s. å.
återtogs staden af serberna. 24 okt. 1915 intogs
L. åter af österrikarna (3:e armén, v. Kövess), som
höllo den besatt till i okt. 1918. Jfr Världskriget,
sp. 181, 197 och 249.
H. J—dt.
*Lazarillo de Tormes utkom 1923 i sv. öfv. tills.
med F. de Quevedo Villegas’ ”Pablos de Segovia”.
Lazistan. Se Lasistan. Suppl., sp. 136.
L. C. D., L. C. F., L. C. O. Se Telegram, sp. 768.
*Ldf. R. von Lendenfeld dog 3 juli 1913.
*Leaby. 1913 förenades L. med Dimbo och
Slättängs tingslag till Vartofta och Frökinds
domsagas tingslag.
Leach [lī′tʃ], Henry Goddard, amerikansk
författare, f. 3 juli 1880 i Philadelphia, blef filos.
doktor vid Harvard-universitetet 1908, vistades på
resestipendium därifrån i Skandinavien 1908—10
och var lärare i engelska vid detta universitet
1910—12. 1912—21 var han sekreterare och därmed
den faktiske ledaren af The American scandinavian
foundation. Sedan 1923 är han hufvudredaktör
för tidskr. ”The Forum” (uppsatt 1886). Hans
lefvande intresse för de nordiska länderna har
tagit sig uttryck i hela hans verksamhet. Han är
den ledande kraften i The Lutheran art society,
hvars syftemål är att befrämja artistisk och
arkitektonisk utveckling af bl. a. svenska församlingars
kyrkor i Amerika. Han har utgett Scandinavia of
the scandinavians (1915) och Angevin Britain and
Scandinavia (1921).
O. A. L—r.
League of nations [lī′g əv ne͡i′ʃenṡ], eng.,
Nationernas förbund (se d. o. Suppl.).
League to enforce peace [lī′g tu infå̄′s pī′s]. Se
Fredsrörelsen. Suppl., sp. 1044.
*Leal tillhör numera republiken Estland. Fästet
intogs af svenskarna 1 juni 1562 (ej 1563). Under
Världskriget besattes L. af tyskarna 20 febr.
1918.
L. W:son M.
Leander, Pontus Adalbert, orientalist, f.
18 sept. 1872 i Holsljunga, Älfsborgs län, student
i Göteborg 1891, blef efter studier i Göteborg och
Uppsala 1903 filos. doktor och docent i assyriologi
i Uppsala samt 1910 läroverksadjunkt i Lund och
docent i assyriska och hebreiska språken vid
universitetet där. 1917 utnämndes han till professor
i semitiska språk vid Göteborgs högskola. L.
började som assyriolog, men har alltmer specialiserat
sig på hebreiskan, hvars lingvistiska studium
han genom en serie grammatiska arbeten högst
väsentligt främjat. Han har därvid för första gången
på detta språk tillämpat de moderna forskningsmetoder,
som införts i den semitiska språkvetenskapen
af Brockelmann. Bland hans skrifter märkas
Über die sumerischen lehnwörter im assyrischen
(gradualafh. 1903), Hebreisk grammatik (1911)
samt den stort anlagda Historische grammatik der
hebräischen sprache des Alten testamentes (förf. och
utg. tills. med tysken H. Bauer, med bidrag af P.
Kahle; bd I, 1922); därjämte har han utgett
editioner af etiopiska och arabiska texter.
H. S. N.
Le Barillier [lə bariljē], B. J. C. Se Bertheroy,
J. Suppl.
Lebbek, bot., namn på Albizzia Lebbek (se
Albizzia. Suppl.).
Le beau reste [lə bå̄ re′st], fr., kvarlefvorna,
(den ringa) återstoden.
*Leber, Theodor, dog i april 1917.
Lebesby, härad och pastorat i Finnmark fylke
(före 1919 Finnmarkens amt) samt Hammerfest
prosteri, Hålogaland bispedömme, Norge. l,567,71
kvkm. 1,593 inv. (1920). Pastoratet omfattar socknarna
L. och Kjöllefjord.
Lebesque [ləbä′sk], Philéas, fransk författare,
f. 1869 i La Neuville-Vault, dep. Oise, debuterade
1888 med dikter, kom sedan att studera
metrik och estetik. Af hans arbeten må nämnas
dikterna Les servitudes, de litteraturkritiska Le
Portugal littéraire d’aujourd’hui (1904), La Grèce
littéraire d’aujourd’hui (1906), Essai d’expansion
d’une esthétique (1911), den filologiska Au-delà
des grammaires (1904), en omdiktning till
samtidsfranska af Marie de Frances ”Six lais” och af
serbiska folksånger (1920).
R—n B.
Leblanc [ləblã′], Nicolas, fransk läkare,
grundläggare af sodaindustrien, f. 1742 i Yvoy-le-Pré
(dep. Cher), d. (för egen hand på fattighus)
16 jan. 1806 i Dijon, studerade medicin och var
hertigens af Orléans läkare. Den af honom uppfunna
sodaprocessen (se Soda, sp. 239) utarbetade
han med anledning af en belöning, som franska
regeringen hade utsatt för uppfinningen af ett förfarande
att billigt framställa soda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
