Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 89-90 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Sverige och andra länder samt uppträdt på
operettscenen. — En syster till dem är målarinnan
Oda Krohg (se d. o. 5).

Lastage [-stāʃ; af sv. ordet lasta och en fransk
ändelse], sjöv., intagning eller lossning af
fartygslast. Jfr Lastageplats.

Lastautomobil. Se Automobil. Suppl., sp. 386
och 392.

Lasteyrie [lastärī], Charles de, grefve, fransk
politiker, f. 27 aug. 1877, blef efter vunnen juris
licentiatgrad arkivtjänsteman och har sedermera varit
finansinspektör och professor vid École des sciences
politiques. L. blef 1919 led. af deputeradekammaren
och jan. 1922 finansminister i Poincarés ministär. En
parlamentarisk motgång för L. föranledde Poincaré
att i mars 1924 grundligt rekonstruera sin ministär
(med bl. a. en annan finansminister).

*Lastpenningar skola enligt allmänna stadganden
i § 14 tulltaxeförordningen erläggas för fartyg
vid resor mellan Sverige och utrikes ort med 10
öre för ton af fartygets nettodräktighet, dels
vid första inkommande och första utgående resan
under ett kalenderår, dels vid följande inkommande
resor under året, när fartyget är lastadt och
lossar lasten. Tillfälliga tilläggsbestämmelser ha
under senare år utfärdats. Sålunda föreskrefs i
k. förordn. 19 maj 1922 för tiden 1 juli 1922—30
juni 1924, att afgiften icke skulle erläggas för
den del af fartygets nettodräktighet, som öfverstege
1,500 ton. Ej heller behöfde den betalas för fartyg,
som under samma kalenderår erlagt lastpenningar,
maskindrifvet fartyg eller lastpråm 6 ggr och
segelfartyg 4 ggr. Befriadt från afgiften skulle
fartyg också vara, när det under resor från eller
till ort bortom en linje Islands västkust — Kap
Finisterre gjorde s. k. afstickarresor till utländska
Östersjöhamnar m. fl. samt då fartyget anlöpte enbart
frihamn. Nämnda tilläggsbestämmelser ersattes genom
k. förordn. 2 maj 1924 med nya sådana för tiden 1
juli 1924—30 juni 1927. I dessa ha de förmåner,
som dittills varit medgifna, i vissa hänseenden
inskränkts och i hvad de afse frihamnsresor
förtydligats. Inskränkningarna bestå däri, att
befrielsen för den dräktighet, som öfverskjuter 1,500
ton, icke får inträda, förrän afgiften erlagts för
fartyget 1 gång under året, samt att afgiftsfriheten
vid afstickarresorna borttagits. — Lastpenningarna,
som uppbäras genom tullverket, ingingo t. o. m. 1913
i tullmedlen, men redovisas numera särskildt. De
belöpte sig för 1886 (det första år, hvarunder
beräkningsgrunden 10 öre för ton tillämpades) samt
för öfriga nedanstående år till, i mill. kr. uttryckt:

år	1886	0,42		år	1920	0,86
»	1913	0,83		»	1921	0,59
»	1915	0,82		»	1922	0,60
»	1918	0,46		»	1923	0,57

Fördelade på svenska och utländska fartyg samt
inkommande och utgående resor, utgjorde uppbörden af
lastpenningar, i mill. kr.:

År	Svenska			Utländska
	ink.	utg.		ink.	utg.
1913	0,38	0,07		0,25	0,13
1915	0,32	0,08		0,28	0,14
1918	0,14	0,06		0,17	0,09
1920	0,23	0,08		0,31	0,24
1921	0,17	0,06		0,21	0,15
1922	0,18	0,07		0,20	0,15
1923	0,19	0,06		0,19	0,13

T. J—n.

*Lasursten. Se äfven fig. 6 å färgplanschen till
art. Ädelstenar.

*László, F., har utfört äfven ett porträtt af Gustaf V
(1923; påbörjadt i Cannes 1922).

Latenstid (af lat. latere, vara dold), bakteriol.,
den tid, som åtgår, innan toxinet bindes vid kroppens
celler, så att dess verkan framträder.
G. Wrgn.

*Laterit är produkt af en vidare gången
förvittringsprocess än kaolin och lera; vid
lateritbildningen har dekompositionen af silikaten
gått så långt, att återstoden väsentligen utgöres
af lerjordshydrat med något olika sammansättning,
motsvarande mineralen bauxit, hydrargillit
och diaspor. Rödfärgningen förorsakas af
järnoxidhydrat. Lateriten får betraktas som en
mer eller mindre förorenad, amorf järnhaltig
lerjordshydratgel.
K. A. G.

Latgale, lettiskt namn på Lettgallen.

Latham [-ta’m], Hubert, fransk flygare, f. 10
jan. 1883 i Paris, omkommen under jakt 7 juni
1912 nära fort Archambault i Franska Kongo.
Ifrig sportsman och jägare, egnade han sig från
1909 åt aviatiken och blef inom kort en
synnerligen framstående och djärf flygare. Hans försök att
öfverflyga Engelska kanalen 15 juli s. å. — den
första s. k. Kanalflygningen — misslyckades dock.
Däremot satte han höjdrekordet (med 155 m.) under
de första stora internationella flygtäflingarna vid
Reims i aug. s. å (se Flygvapnet. Suppl., sp.
895) och förvärfvade under höstmanövrerna i
Picardie i sept. 1910 (som reservofficer) anseende som
Frankrikes mest framstående militärflygare.
H. J—dt.

Lathrodectes, zool. Se Spindelgift, sp. 726, där
namnet skrifves Lathrodectus.

*Lathyrus, bot. Antalet af i Sverige inhemska arter
uppgår till 9.

Latin. Se Latinska språket.

*Latitudsystem. Sedan genom lag af 3 juni 1921
dödsstraffet (se d. o. Suppl.) afskaffats,
förekommer numera i svensk lag lifstids
straffarbete som absolut bestämdt straff i fråga
om sådana brott, hvilka tidigare varit belagda
med dödsstraff eller straffarbete på lifstid.
N. S—g.

*Latouche, G., dog 12 juli 1913 i Saint-Cloud. Han
upprepade och varierade sina älsklingsmotiv,
"förtrollade trädgårdar med illuminerade
fontäner"; en dylik komposition målade han
dekorativt för justitieministerpalatset
(1910). Monografi af H. Frantz (1914).
G—g N.

Lats, myntv. Se Lettland (Finanser). Suppl.

Latvija, inhemskt och officiellt namn på
republiken Lettland.

Laub, Thomas Linnemann, dansk
musikhistoriker, f. 5 dec. 1852 på Fyn, blef student
1871, genomgick musikkonservatoriet 1873—76 och
är sedan 1891 organist vid Holmens kirke i
Köpenhamn. Han har inlagt förtjänst genom sitt arbete
för att återställa de gamla danska folkvisornas
melodier (Danske folkeviser med gamle melodier,
1899—1904, m. m.) och för att förnya kyrkosången.
I ett antal skrifter har han påvisat, hur de gamla
koralerna vanställts, och har i flera melodisamlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>