Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1919 på uppslag af stortinget och under medverkan
af Försvarsdepartementet samt har till uppgift
att främja idrotten, leda den i sund riktning
och få till stånd ett samarbete mellan de olika
idrottsgrenarna i landet. Förbundet uppträder
som norska idrottens samorgan, när denna deltar
i eller anordnar internationella idrottsmöten med
flera idrottsgrenar representerade. Statsbidraget
till idrotten (300,000 kr. 1921—22) förvaltas af
förbundet. Detta omfattar 21 distriktslag, ett för
hvarje af landets 18 fylken samt för städerna
Kristiania, Bergen och Trondhjem. Förbundet
är indeladt i ett antal särförbund för olika
idrottsgrenar.
M. H.
Landsfurste. 1. I 1917 års kyrkobibel
öfv. af originalets tetrarchos (se Tetrark). —
2. (Ty. landesfürst) I det gamla Tyska riket härskare
i någon af rikets stater i motsats till kejsaren.
Landsföreningen för folknykterhet utan förbud
(förk. L. F. U. F.) bildades 15 febr. 1922 med
uppgift att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
i Sverige nu gällande lagstiftning "arbeta för
frivillig folknykterhet samt motverka förbud och
förbudslagstiftning såsom ledande till moralisk,
rättslig, social och ekonomisk skada för individer och
samhälle". Fören:s ordf. är professor C. G. Santesson,
dess vice ordf. direktör Allan Cederborg. Ehuru
bildadt i sista stund, lyckades förbundet organisera
motståndet mot förbudet och bidrog därigenom ej
oväsentligt till utgången af "förbudsomröstningen"
27 aug. 1922. (Se Nykterhetsrörelsen. Suppl. och
Referendum.) Ledare af kampanjen mot förbudet
voro därvid föreningens verkställande led.,
direktör G. Magnusson, och dess förste sekreterare,
H. A. Ring. L. F. U. F. har efter omröstningen
starkt begränsat sin verksamhet, men deltar
genom upplysningsföredrag i nykterhetsarbetet
samt följer vaksamt förbudsvännernas propaganda
för att vid valtillfällen åter kunna bekämpa
deras sträfvanden att införa alkoholförbud.
C. G. S.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
(förkortadt L. K. P. R.) bildades 1903 som en
sammanslutning af Föreningen för kvinnans politiska
rösträtt (se d. o.). Till hvad där sagts må läggas
följande. Föreningen utgjorde ett led i den i Förenta
staterna 1888 bildade International woman suffrage
alliance (Internationella kvinnorösträttsalliansen),
som nu räknar 40 anslutna länder i alla världsdelar
och som höll sin 6:e kongress i Stockholm
1911 (med omkr. 1,200 deltagare från 20 olika
nationer). L. K. P. R. kom slutligen att omfatta
364 lokalföreningar med nära 16,000 medlemmar. Genom
Landsföreningens politiska neutralitet kunde kvinnor
ur alla samhällsklasser och alla partier enas, men
genom de frisinnade kvinnornas talrikare anslutning
och det liberala partiets kraftigare stöd inom
riksdagen kom arbetet att utföras hufvudsakligen af
liberala kvinnor. — 1912—19 utgaf L. K. P. R. egen
tidning, "Rösträtt för kvinnor". Kvinnor valda
till kommunala uppdrag och befattningar voro oftast
medlemmar af L. K. P. R. I lokalföreningarna utfördes
godt socialt arbete af olika slag. Uppvaktningar hos
regeringschefer och partiledare, skrifvelser till
riksdagens ledamöter, framlämnande af petitioner voro
de vanliga medlen att påverka statsmakterna. Utom
masspetitionen 1907 inlämnades
en sådan 1914 (med 351,454 namn). Den första
k. propositionen om rösträtt för kvinnor 1912
och den i febr. 1918 afslogos, men vid urtima
riksdagen s. å. uppgaf högern sitt motstånd. I den
k. propositionen mars 1919 föreslogs, att i §§
om valrätt och valbarhet i R. 0. till ordet man
fogades och kvinna. 24 maj 1919 bifölls förslaget
utan votering. Efter nya val bekräftades beslutet i
jan. 1921. L. K. P. R. upplöstes 1921 efter uppnådt
mål. Dock kvarstår en kommitté för internationellt
rösträttsarbete. — Ordf. i L. K. P. R. ha varit
fröknarna Anna Whitlock, Lydia Wahlström, Signe
Bergman och Karolina Widerström.
A. Wh.
*Landshut. Det gamla residenset finnes afbildadt å
pl. XVI till art. Byggnadskonsten.
*Landshöfding. — 3. I Finland till 1837 och ånyo sedan
1917 benämning på länens styresmän (under mellantiden
var titeln guvernör).
O. B—n.
*Landshöfdingämbete. Se Kunglig Majestäts
befallningshafvande (äfven i Suppl.).
Landskanslist, tjänsteman af lägsta graden på ett
landskansli.
*Landskap. 1. Finlands landskap äro: Egentliga
Finland, Åland, Nyland, Tavastland,
Satakunta, Savolaks, Karelen, Österbotten och
Lappland (jfr Finland, sp. 309); de
ha ej haft större historisk betydelse.
Om den landskapet Åland beviljade
själfstyrelsen se Åland, sp. 987—989.
O. B—n.
*Landskapslagar. Af litt. må anföras ytterligare
"Upplandslagen. Handupplaga" utg. af O. F. Hultin
(i "Skr. utg. af Sv. litt. sällsk. i Finland",
CXXVII, 1910), Bruno Sjöros, "Äldre västgötalagen.
Diplomatariskt aftryck och normaliserad text
jämte inledning och kommentar" (i "Skr. utg. af
Sv. litt. sällsk. i Finland", CXLIV, 1919) och "Äldre
västgötalagen i nysvensk översättning" (1923),
K. H. Pipping, "Äldre Västgötalagens ordskatt"
(i "Acta societatis scientiarum fennicæ", XLII,
1913), Nat. Beckman, "Äldre Västgötalagen översatt
och förklarad" (i "Västergötland" B: 3, 1924). — Om
Danmarks landskapslagar se Nordisk rätt, sp. 1328-30.
Landskapsnämnd på Åland. Se Åland, sp. 988.
Landskapsvapen. Se Vapen, sp. 626—627, och art. om
de svenska och finländska landskapen.
Landskontorist, tjänsteman af lägsta graden på ett
landskontor.
*Landskron. 1. L. tillhör nu Tjecho-Slovakien, länet
(župa) Pardubice. 6,510 inv. (1921). Tjechiska namnet
är Lanškroun.
*Landskrona hade 20,172 inv. vid 1920 års slut,
men 1 jan. 1924 hade befolkningen minskats till
19,568 pers. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast
egendom 1923 var 68,070,200 kr., hvaraf 1,526,300
kr. för jordbruksfastighet och 6,358,600 kr. för
bevillningsfri fastighet. Den bevillningstaxerade
inkomsten var s. å. 21,641,284 kr. Stadens
tillgångar voro vid 1922 års slut 15,812,946 kr.,
dess skulder 12,415,261 kr. — Under Världskriget
hade L. betydande uppsving, men därefter följde ett
starkt bakslag. Industrien, som 1920 sysselsatte
3,542 arb. och hade ett tillv.-värde af 110,5
mill. kr., sysselsatte 1922 blott 1,911 arb. med
85,1 mill. kr. Enoch Thulins aëroplanfabrik (se
Thulin, E., sp. 1203) fick under de sista krigsåren
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
