Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 5-6 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Lacroix, F. A. Alfred - * Lacroma - Lactacidogen, kem. Se Embden, G., Suppl., och Zymofosfat - * Lactarius - * Lacus aventicensis. Se Murtensjön - * Lacus eburodunensis. Se Neuchâtelsjön - * Lacus nemorensis. Se Nemi - * Ladd, G. T. - * Laddevin - Ladita - * Lado - La Dominique, ö. Se Dominica 1. - Ladugårdsförbud - * Ladugårdsgärdet - Ladugårdsskötarskolor, dets. som kreatursskötarskolor (se d. o. Suppl.) - Laënnecska lefvercirrhosen, med. Se Lefversjukdomar, sp. 31 - * Læstadius. 1. Lars Levi - * Læstadius. 2. Petrus - * La Fayette - * La Fayette (sp. 789), Marie M. de - * Lafenestre, G. - La Fère, La Fère-Champenoise och La Fère-en-Tardenois. Se Fère. Suppl. - La Ferté, La Ferté-Milon och La Ferté-sous-Jouarre. Se Ferté. Suppl. - Lafterté, Victor - La Follette, Robert Marion - Lafons digitalinprof, kem. farm. Se Saponiner, sp. 778 - * La Fontaine, J. de - * Lafontaine (La Fontaine), H. - Laforsen - Laftning - Lag - * Laga häfd - * Lagan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1922 medlem af Vitt. o. vet. samh. i Göteborg. Hans
"Minéralogie de la France" etc. utkom i 5 dlr
1893—1913. Af hans öfriga arbeten må nämnas
ytterligare La montagne Pelée et ses éruptions (med
30 taflor, 1904) och Minéralogie de Madagascar (sedan
1922).
K. A. G.

*Lacroma kommer af grek. akron, spets.

Lactacidogen, kem. Se Embden, G., Suppl., och
Zymofosfat.

*Lactarius. Två arter af L. afbildas å färgpl. II
till art. Svampar.

*Lacus. — L. aventicensis. Se Murtensjön.
— L. eburodunensis. Se Neuchâtelsjön. — L. nemorensis. Se Nemi.

*Ladd, G. T., dog i aug. 1921 i New Haven.

*Laddevin är en förvrängning af fr. l’eau de vie
(brännvin).

*Ladenburg, A., dog 15 aug. 1911 i Breslau.

Laditå (af ty. Lott’ ist todt), svensk folkdans,
är en pardans till durmelodi i 2 repriser om 8
takter hvar, med några markerade fjärdedelar och
resten ilande sextondelar. Paren ta fyra stora,
långsamma sidsteg framåt och återvända bakåt med åtta
hastiga sidsteg; detta återupprepas, hvarefter paren
omdansa med hoppsteg. Dansen inkom hit på 1860-talet
från Tyskland, där den kallas manchester l. Lott’
ist todt och härrör från en tjechisk folkdans.
E. F—t.

*Lado tillhör nu provinsen Mongalla i Angloegyptiska
Sudan.

La Dominique [dåmini’k], ö. Se Dominica 1.

Ladugårdsförbud. Bland åtgärder, som pläga vidtas
för att hindra smittsamma kreaturssjukdomars
spridning, är förbud för obehöriga personer
att beträda ladugård. Dylikt förbud utfärdas af
länsstyrelse på grund af k. förordn. 9 dec. 1898
ang. hämmande af smittsamma sjukdomar bland husdjuren.
H. J. Dft.

*Ladugårdsgärdet. Se E. Zeeh, "Ett och annat om det
militära lifvet på Ladugårdsgärdet under 200 år"
(i "Medd. 25 från Föreningen för Stockholms fasta
försvar", 1921).

Ladugårdsskötarskolor, dets. som kreatursskötarskolor
(se d. o. Suppl.).

Laënnecska lefvercirrhosen, med. Se Lefversjukdomar, sp. 31.

*Laestadius. 1. Lars Levi L. Jfr äfven E. Curtelius,
"Lars Levi L." (1914). — 2. Petrus L. utnämndes till
kyrkoherde 1836 (ej 1834).

*La Fayette, stad. Högskolans namn är Purdue (ej
Pardue) university.

*La Fayette (sp. 789), Marie M. de. Hennes "Prinsessan
de Clèves" utkom 1923 i sv. öfv. med inledning af
Hj. Lundgren.

*Lafenestre, G., dog 20 maj 1919 i Bourg-la-Reine.

La Fère [fǟr], La Fère-Champenoise och La
Fère-en-Tardenois. Se Fère. Suppl.

La Ferté [färtē], La Ferté-Milon och La
Ferté-sous-Jouarre. Se Ferté. Suppl.

Laferté, Victor, pseudonym. Se Alexander, ryska
kejsare, sp. 532; äfven i Suppl.

La Follette [fåle’tt], Robert Marion, nordamerikansk
politiker, f. 14 juni 1855 i Primrose, Wisconsin,
blef 1880 praktiserande advokat i Madison, var
led. af kongressens representanthus 1885—91
och guvernör i Wisconsin 1901—05 samt har
sedan 1905 varit senator för Wisconsin. Han
tillhör det republikanska partiets radikala
flygel ("insurgenterna") och har energiskt verkat
bl. a. för effektivare beskattning af de stora
järnvägsbolagen. Dessutom hade han 1904 stor andel
i tillkomsten af lagar inom de enskilda staterna
om ämbetskandidaters nominering genom direkt
folkomröstning och genomdref 1915 i senaten en bill
om skyddslagstiftning för sjömän. Under Världskriget
företrädde L. en pacifistisk uppfattning. Han sökte
1908 utan framgång bli utsedd till republikansk
presidentkandidat och vann vid republikanska
partikonventet i Chicago 1924 stöd endast af ombuden
från Wisconsin, men blef kort därpå nominerad
till presidentkandidat af det nya farmarpartiet
och har äfven vunnit stöd för sin kandidatur från
socialisthåll. L. har skrifvit själfbiografien
A personal narrative of political experiences
(1913).
V. S—g.

Lafons digitalinprof, kem. farm. Se Saponiner,
sp. 778.

*La Fontaine, J. de. Se G. Michaut, "La F." (2 bd,
1913—14), L. Roche, "La vie de L. F." (1913), och
K. Vossler, "La F. und sein fabelwerk" (1919).

Henri Lafontaine.

*Lafontaine (La Fontaine), H., fick 1913
Nobelska fredspriset. Han utger den pacifistiska
tidskr. "La vie internationale". L. är en af senatens
vicepresidenter och har flera år tillhört belgiska
delegationen vid Nationernas förbunds församlingsmöten
i Genève.

Laforsen är belägen i Ljusnan, Färila socken,
omkr. 157 km. från mynningen. Fallhöjden
utgör 21,2 m. normal 9-månaders vattenmängd 51
kbm. sek. och normal 6-månaders vattenmängd 92
kbm. sek. Motsvarande effektbelopp äro 10,800
turbinhkr resp. 19,600 turbinhkr. Vattenfallet
eges af Stockholms superfosfatfabriks a.-b.,
Marma sågverks-a.-b. och ingenjör C. von Malmborg i
Stockholm m. fl.
C. K.

Laftning, järnv., snedinfällning i träsyllar
under skenorna, för att dessa skola erhålla
en lutning inåt spåret, motsvarande
hjulringarnas kouicitet. Jfr Laft.
Fmn.

Lag, idrottst., grupp af öfvande eller täflande,
som bilda en enhet för att idka en viss idrott,
t. ex. fotbollsspel (fotbollslag), dragkamp
(dragkampslag), rodd (roddarlag), stafettlöpning
(stafettlag) o. s. v. Antalet medlemmar i
laget kan vara två eller flera, beroende på
de för de olika idrottsgrenarna fastställda
reglerna. Ordet används äfven i bemärkelsen
trupp, t. ex. brottarlag, boxarlag, simmarlag
o. s. v., när en grupp täflande eller öfvande
sammanfattas som enhet. Jfr Lagtäfling. Suppl.
E. B-ll.

*Laga häfd, jur. - 2. Se Skogslagstiftning (äfven i
Suppl.) och Vanhäfd.

*Lagan. Ang. öfverföring af elektrisk energi från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>