Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- * L
- L+ [dödstecken!], L0 [noll!]
- * Laache, S. B.
- * Labadie, J. de
- Labadism och Labadister. Se Labadie, J. de
- * Laband, Paul
- La Bassée, by. Se Bassée. Suppl.
- La Bastardella. Se Agujari, L. Suppl.
- Labbas
- Labelsystem
- * Labiatæ
- Labia vocalia, anat. Se Struphufvud, sp. 379
- Labilitet (se Labil), vacklan
- Labin, stad. Se Albona. Suppl.
- * Labium. 2. Zool. Se Insekter, sp. 709. - Jfr Labia, anat.
- Laboeskansen. Se Neumöhlenskansen
- * Laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
*
Med * utmärkt artikel utgör en omarbetning af
eller innehåller tillägg till motsvarande artikel
i hufvudarbetet. Hänvisningar gälla rubriker i
hufvudarbetet, utom då de åtföljas af tillägget
Suppl., i hvilket fall de afse uppslagsordet i
Supplementet.
*L Å sp. 714, rad 14 uppifr. ordet liviskan utgår.
L † [dödstecken!], L 0 [noll!], beteckningar
från pröfningstekniken af difterisera. L†
(förkortn. för limes död), den minsta mängd toxin,
som trots blandning med 1 immuniseringsenhet serum
innehåller så mycket gift i öfverskott, att det
dödar ett marsvin på 4 dagar. L0 (förkortn. för
limes noll), den dos toxin, som så noga mättas af en
immuniseringsenhet serum, att intet fritt toxin finnes
kvar, utan marsvinet blir fullkomligt friskt, om
blandningen toxin och serum insprutas i detsamma. Se
A. Dieudonné och W. Weichardt, "Immunität,
schutzimpfung und serumtherapie" (10:e uppl. 1920).
G. Wrgn.
*Laache, S. B., afgick i jan. 1924 från
professuren. Han har ytterligare utgett
bl. a. Plevras sygdomme (1916), Intrathorazische
geschwülste (1921), Beobachtungen über
endocarditis (s. å.) och Nevrologi (1922).
M. H.
*Labadie, J. de. Jfr äfven Præcicism, sp. 107.
Labadism och Labadister. Se Labadie, J. de.
*Laband, Paul, "det moderna Tysklands främste
statsrättslärare", dog 24 mars 1918 i Strassburg. Han
var medlem af Elsass-Lothringens statsråd till
författningsreformen där 1911, sedan af dess första
kammare. Från professuren tog han afsked 1917.
La Bassée [-sē], by. Se Bassée. Suppl.
La Bastardella. Se Agujari, L. Suppl.
Labbas, en 22 kvkm. stor sjö belägen 488 m. ö. h. i
Arjepluogs socken, Norrbottens län, n. om Hornavan,
afrinner öfver Rappen till Skärfajaure och Pite älf.
O. Sjn.
Labelsystem [lebel-; af eng. label, lapp med
bruksanvisning på medikamentsflaska o. d., lapp,
stämpel eller märke till upplysning om varas
tillverkare m. m., etikett; i här ifrågavarande
bemärkelse tidigast brukligt i amerikanska uttrycket
union label, fackföreningsstämpel] är ett system,
som gör det möjligt för organiserade arbetare att såsom
konsumenter bojkotta (se Boycott) varor,
hvilkas tillverkare begagna underbetaldt arbete
o. s. v. Systemet består däri, att arbetarnas
organisation tillhandahåller ett (inregistreradt)
varumärke åt de arbetsgifvare, som uppfylla
organisationens anspråk på arbetsbetingelser m. m. (se
Kollektivaftal), och tillhåller sina medlemmar
m. fl. att köpa och använda endast sålunda märkta
fabrikat. Systemet tillämpades tidigast 1875 inom
amerikansk cigarrindustri med stämpeln: "Tillverkade
af hvita män", mot fabriker, som använde kinesiska
arbetare. Det vann sedan tillämpning inom amerikansk
textilindustri samt upptogs småningom som erkändt
i amerikansk arbetarrörelse, men har vunnit ringa
efterföljd i andra länder. Se Ernest R. Spedden,
"The trade union label" (Baltimore, 1910).
E. F. K. S—n.
*Labiatæ, bot. Artantalet uppgår till omkr. 3,000. De
största släktena äro Salvia (öfver 500 arter),
Stachys (200), Scutellaria (180), Nepeta (150) och
Plectranthus (150).
G. L—m.
Labia vocalia, anat. Se Struphufvud, sp. 379.
Labilitet (se Labil), vacklan.
Labin, stad. Se Albona. Suppl.
*Labium. — 2. Zool. Se Insekter, sp. 709. — Jfr
Labia, anat.
Laboeskansen. Se Neumöhlenskansen.
*Laboratorium. De civiliserade ländernas högre
skolor besitta numera vanligen både kemiskt och
fysiskt laboratorium, universiteten äfven andra
naturvetenskapliga och medicinska laboratorier
(se t. ex. Uppsala universitet, sp. 1245—49,
1254, 1256). Om svenska Statens bakteriologiska,
rättskemiska och farmaceutiska laboratorier se
Statsmedicinska anstalten. Ett berömdt laboratorium
med specifik inredning är det i art. Kamerlingh Onnes
omtalade köldlaboratoriet i Leiden med effektivare
anordningar än annorstädes för åstadkommande af lägsta
temperaturer. Ett annat är det medicinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0017.html
