Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkobröderna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1297
Kyrkohistoriska föreningen-Kyrkstensfjällen
1298
A. Gierow, "Det svenska militärkyrkoväsendets
historia" (1918), E. R o d h e, "Studier i den
svenska reformationstidens liturgiska tradition"
(1917) och "Svenskt gudstjänstliv" (1923), A. Hahr,
"Studier i Vasatidens konst" (1920), H. Lundström,
"Historisk-kritisk utredning angående Luthers lilla
katekes" (1917), 0. Ho 1m d a h l, "Karl IX:s
förmenta kalvinism" (i "Kyrkohist. årsskr.", 1919),
B. G. W. W est Ii n g, "Ur Linköpings stiftshistoria
1593-1843" (1919), E. Lundström, "Bidrag till
Livlands kyrkohistoria 1621-1660" (1914), B. R.
Hall, "Den kyrkliga folkuppfostran i Joh.
Rudbeckii stift" (1919), "Från Johannes
Rudbeckius’ stift" (festskrift 1923; af E. Billing,
E. Liedgren m. fl.), H. Sch ii c k, "Mes-senius"
(1920), E. Linderholm, "De stora häxprocesserna i
Sverige", I (1918), A. S i m o l i n, "Petrus Bång"
(1912), N. Jacobsson, "Svenskar och indianer" (1923),
0. Holmdahl, "Prästeståndets kyrkopolitik under den
tidigare frihetstiden" (1912-18), D. Fehrman, "Lunds
domkapitel och prästbildningen under 1700-talet"
(i "Kyrkohist. årsskr.", 1917), A. Rydberg,
"Peter Murbecks verksamhet i Stockholm"
(1914), M. Ruuth, "Abraham Achrenius" (2:a
uppl. 1921), J. D e 11 n e r, "Sven Baelter"
(1916), J. A. H a inni ar gr e n, "K. G.
Nordin", I (1923), M. Lamm, "Swedenborg"
(1915), E. Leufvén, "Lehnberg som predikant" (i
"Kyrkohist. årsskr.", 1920), C. J. E. H assel b
er g, "Norrländskt fromhetsliv" (1919), E. Liedgren,
"Wallins läroår som psalmdiktare" (1916) Fr. Book,
"Den romantiska tidsåldern" (i "Svensk litt.
historia", II, 1923), H. Wijkmark, "Samuel ödmann"
(1923), D. Fehrman, "Wingård som biskop", II
(1912), biografier öfver J. Tengström af G. N i-k
an d er (1913) och E. Anthoni (1923), biografier
öfver Schartau af G. B i 11 i n g (1914) och H.
Hägglund (2:a uppl. 1924), G. Lindblad,
"Abela Gullbrandsson" (1922), H. Reuter-dahls
memoarer, utg. af L. Weibull (1920), N. A
l går d, "J. H. Thomander" (1924), 0. Hip-pel,
"Predikans historia under nyromantiken", I (1924) och
"Kyrkolagskommittén 1824-46" (1914), P. 0. Granström,
"Prästeståndets sista strid" (1915), C. Edquist,
"Läseriet i Skelleftebyg-den" (1917), Märta
Edquist, "Lars Levi Lsestadius" (1923), Hj.
Westeson, "ödemarksprofetens lärjungar" (1921),
G. Brandt, "C. 0. Rosenius" (i "Kyrkohist. årsskr."
1914) och "Rosenius’ förkunnelse" (1918), S. Lodin,
"Rosenius" (1922), N. P. Ollen, nybearb. uppl. af
E. J. Ekmans "Inre missionens historia" (I-II, 1921),
F. Månsson, "Rättfärdiggörelsen genom tron"
(1916), Kl E l mg ren, "Jönköpings missionsförenings
historia" (1922), H. D. Hallbäck, "Hoof och
hoofianismen" (i "Kyrkohist. årsskr." 1914-15),
J. Byström, "F. 0. Nilssons liv" (2:a uppl. 1911),
N. J. Nordström, "Svenska baptistsamfundets
historia" (I, 1923), biografier öfver
P. P. Waldenström af N. P. Ollen (1917) och A. O
h l den m. fl. (1917), H. Lundström, "Ärkebiskop
J. A. Ekman" (1915), F. S j ö-berg, "Utomkyrklig
svensk lekmannapredikan" (1923), 0. Holmdahl,
"Gammal och ny förkunnelse" (1920), och D. Rudin,
"Waldemar Rudin" (1921). En kortare öfversikt öfver
den svenska kyrko-
historien ges i Hj. Holmquists "Lärobok i
kyrkohistoria" (1924). Centralorgan är alltjämt
"Kyrko-historisk årsskrift", sedan 1920 under
redaktion af E. Linderholm. En stor mängd
värdefulla uppsatser ingår i de olika stiftens
"Julhälsningar5’. Grundläggande för kännedomen om
nutiden äro de hvart 5:e år utkommande "Vår kyrka";
jfr ock "Svenska kyrkans årsbok". Om nya herdaminnen
se Herdaminne. Suppl. - Norge har från 1921 fått
en kyrkohistorisk facktidskrift, "Norvegia sacra",
utg. ai 0. Kolsrud. 1-2. Hj. H-t.
I hufvudarbetets artikel, sp. 497, uppges
J. J. Tengström som förf. till biografier öfver
Benzeli-erna; bör vara Gezelierna (öfver Joh. Gezelius
d. ä. 1825 och Joh. Gezelius d. y. 1833).
* Kyrkohistoriska föreningen. Kyrkohistorisk årsskrift
utgafs 1917-19 af Hj. Holmquist och utges fr. o. m.
arg. 1920-21 af E. Linderholm. Dess nuv. pris är
12 kr.
*Kyrkoköpinge omfattar nu 506 har. 297
inv. (1924). K. är nu annex till Hammarlöf, Skytts
kontrakt, Lunds stift.
*Kyrkolag. Sedan Karl XI 3 sept. 1686 (kort innan
riksdagen sammanträdt) fastställt kyrkolagen,
beslöto ständerna 9 nov. s. å. uttala sin glädje
öfver, att konungen "kyrkoordningen till slut och
ändskap befordrat" samt att "erkänna sådant med
underdånigst vördnad och antaga densamma för en
lag". Konungen utfärdade 11 febr. 1687 en särskild
förordning, "Huru med rättegång uti domkapitlen skall
förfaras", hvarpå det hela trycktes och utdelades
med befallning om uppläsning från predikstolarna.
Hj. H-t.
*Kyrkomusik. Se Tillägg till Suppl.
Kyrkomusiker, enligt 1920 års (af kyrkomötet, men icke
af riksdagen antagna) lagförslag person, som aflagt
examen motsvarande tillhopa organist- och kantors-
(kyrkosångar-) examina.
P. B.
*Kyrkomöte. – 2. Riksdagen beslöt i maj 1920 utredning
i hvad mån kyrkomötets rätt att med konungen
och riksdagen lagstifta i kyrkolagsfrågor måtte
kunna afskaffas och ersättas med rätt att i dylika
frågor afge utlåtande, d. v. s. dess vetorätt skulle
inskränkas. Den utredning, som sattes i gång, afbröts
emellertid 1923, utan att ha framlagt något förslag
i ärendet; och tanken på skilsmässa mellan stat och
kyrka har vid de senaste riksdagarna trädt tillbaka. –
I okt.–dec. 1920 sammanträdde det allmänna kyrkomötet,
hvarvid en hel del viktiga beslut fattades. Se härom
Hj. Holmquist, "Kyrkomötet 1920" (i "Sv. kyrkans
årsbok", 1922) och "Det senaste kyrkomötet" (i
"Lunds stifts julbok", 1920), samt S. Ekström, "Två
kyrkomöten" (i "Vår kyrka", III, 1922).
Hj. H-t.
*Kyrkonämnd. Se närmare Kyrkofullmäktige. Suppl.
*Kyrkoordning. Af urkundsverket "Kyrkoordningar och
förslag därtill före 1686", som utges af Riksarkivet,
utkom afd. III, red. af E. Naumann, 1920.
Kyrkoprydnadskonst, Paramentik, ofta, ehuru mindre
riktigt, kallad kyrklig konst. Se Parament.
Kyrkosundskär. Se Hiitis. Suppl.
Kyrkstensfjällen, bergparti i Undersåkers socken,
Jämtland, s. ö. om sjön Ånn, når 1,394 m. ö. h.
O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
