Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krohn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1241
Kruse-Krylbo
1242
vikt mellan fantasi och uttryck diktar han brokiga
bilder, som i blid känsla, ren konstnärsvilja
och med största detaljkärlek och kärlek till
det hängifna arbetet närma sig de primitive
1400-tals-italienarna. Bland hans verk äro Lifvets
träd, stiliserad fantasi (akvarell 1909, utförd i
stort 1912, tillhör liksom flera af hans målningar
Werner Lundquists samling i Göteborgs museum),
vidare Noaks ark (skiss till väggmålning 1905),
Maria i rosengård (stor oljemålning, 1906-23),
Den gyllene staden, det nya Jerusalem (triptyk,
1914-23) och Öra pro nobis (triptyk, utställd
1921), dessutom flera porträtt i akvarell (S j älf
porträtt 1902, W. Lundquist 1907, båda i Göteborgs
museum), Af vänskap (I. Aro-nesius, B. Palme och
G. Henning) och i olja (ett par sign. 1917-23). Han
har utfört kalkmålningar i privathus i Göteborg och
präntat samt illustrerat en bok, Ole Kruses sang
(1913). I faksimile utgafs 7 dalen og bjcerget det
blåa (1915). Separatutställningar af hans arbeten
ha hållits i Köpenhamn, Stockholm (1913 och 1921)
och Göteborg. Se A. Romdahl i "Ord och bild" 1913.
G-g N.
Kruse, Louis Frederik Vindin g, dansk jurist, f. 30
juli 1880 i Thisted, juris kandidat 1905, studerade
1909-11 i utlandet, blef 1913 juris doktor (på
afh. Arbejdets og kapitalens organisationer retslig
bedömt, I) och 1914 professor vid universitetet. Han
har utgett Den kollektive arbejds-aftale (1919),
Aktieselskaber og andelsförening er (1920) och
Tinglcesning etc. (1924). 1920 sändes han af
ministären Neergaard till Frankrike och England
för att understödja sydslesvigarnas sträfvanden
att få andra zonen i omröstningsområdet i Slesvig
(se d. o. Suppl.) internationaliserad, ett försök,
som dock blei fruktlöst. P. E-t.
*Krusenstjerna. - 5. H. V. M. v. K. afgick jämte
den öfriga ministären 7 okt. 1911. Han blef
kommendör 1912, konteramiral 1916 i och 1918 vid
flottan samt vice amiral 1923. Sedan 1916 är han
chef för marinstaben. 1914 var han tillkallad
sakkunnig vid sjöförsva.ets ordnande och 1917-22
led. af kommissionen för flyg- och ballongvapnens,
luftförsvarets och den militära väderlekstjänstens
ordnande ("flygkommissionen"). - 6. Adolf Vilhelm von
K., brorsons son till den i hufvudarbetet omnämnde
Maurits Peter v. K. (se d. o. 2), ämbetsman, f. 17
juni 1851 i Karlskrona, blef student i Uppsala
1869, juris kandidat 1875, vice häradshöfding 1876,
kanslisekreterare i Ecklesiastikdepartementet 1882
och var kansliråd och byråchef där 1893-T-1918. K. var
vid alla riksdagar 1881-1922 sekreterare i riksdagens
Första kammare och gjorde sig i detta värf högt
skattad genom säker författningskunskap, utomordentlig
reda och snabbtänkthet. Han var jämväl sekreterare
vid alla kyrkomöten 1893-1920.
*Kruševac. – Under Världskriget intogs K. af tyskarna
under v. Gallwitz natten till 7 nov. 1915, och
sedan drefvos serberna under strider 8–12 nov. längre
söderut.
L. W:son M.
*Kruševo tillhör nu Jugo-Slavien.
Krushåriga svin, husdjurssk. Se Svinraser, pl. II,
fig. 14.
Krusmalva, bot. Se Malva.
Krusor. Se Öl, sp. 97.
* Krussjuka, bot. Morotens krussjuka förorsakas
af morotbladloppan (Trioza viridula) jämte en bladlus.
G. L-m.
Krusstingsel. bot., namn på Carduus crispus (se
Tistel).
Krustada, bot. Se Air a. Suppl.
*Krustistel, bot. Se Tistel.
Krutgas-luftkanon. Se Lufttorped.
Kryckebref. Se Käpp och krycka.
Kryckor, enklaste hjälpmedel att vid förlust, total
eller partiell obrukbarhet af ena eller båda benen
bibehålla förmågan att stå och förflytta sig. Från den
enkla, urgamla kryckan, som består blott af en käpp af
lagom längd med en tvärslå, till dyrbara lyxkryckor,
tjäna de alla att aflasta benen; den, som använder
krycka, hänger helt eller till stor del kroppstyngden
i axelgreppet. Som provisoriskt hjälpmedel, då en
öfvergående skada eller sjukdom, hvars behandling ej
längre nödvändiggör stillaliggande, dock fortfarande
ej medger benets fulla belastning, är kryckan
värdefull; den ses i ständigt bruk på sjukhusen
och har närmast karaktären af konvalescensredskap.
Öfverdrifvet länge använd, kan den verka skadligt och
försena återställandet af benets egen duglighet. Som
för all framtid användt hjälpmedel spelar kryckan
nu ej längre så stor roll, alldenstund konsten
att göra goda proteser (konstgjorda lemmar, se
d. o. Suppl.) och att genom operativ ortopedi eller
bandager förvandla obrukbara ben till goda stödjeben
nått mycket långt. I modern ortopedi användas kryckor
numera så litet som möjligt, nästan ej alls. Kryckans
längd bör i allmänhet vara något mindre än afståndet
från axelhålan till golfvet i vanlig stående
ställning. På kirurgiska och ortopediska afdelningar
användas numera ställbara kryckor, som kunna förlängas
eller förkortas efter behag och därjämte användas
att vid beställning af kryckor utexperimentera den
för den föreliggande situationen lämpligaste längden.
P. Hgld.
Kryge’11, Johan Adam, dansk tonsättare, f. 1835 i
Nsestved, d. 1915 i Köpenhamn, blef 1863 organist
vid Herlufsholm och fick först 1867 utbilda
sig vid konservatoriet, där han vardt elev af
Gade och Hartmann. Han var från 1880 organist vid
Matthseuskyrkan i Köpenhamn och idkade en vidsträckt
lärarverksamhet. K. komponerade en mängd större
arbeten inom nästan alla musikarter, däribland
orgelverket Moll og dur och operan Saul (ej uppf.).
P- E-t.
*Kriiger (sp. 127), F. J. C h r., blef 1911 direktor
för Ole-Römer-observatoriet i Aarhus och dog 1916.
*Krylbo blef 1 jan. 1919 köping. Areal 180
har. 1,787 inv. (1924). K. är nu knutpunkt för
statsbanelinjerna K.–Bräcke, Stockholm–K. och
Hallsberg–K. samt utgångspunkt för K.–Norbergs
och Kärrgrufvan–Klackbergs samt Södra Dalarnas
järnväg. I K. finnas nu afd.-kontor af Upplands
enskilda bank, A.-b. Göteborgs bank och Folkare
sparbank, 2 hotell samt flera industriföretag,
bland dem en cementvarufabrik, elektrisk valskvarn,
2 mek. verkstäder, smides- och kassaskåpsfabrik,
snickerifabriker, såg och sågverk. Tax.-värdet
å bevillningspliktig fast egendom var 3,642,300
kr., hvaraf 126,100 kr. för jordbruksfastighet,
den bevillningstaxerade inkomsten 2,333,070 kr. och
kommunalskatten 7,75 kr. per bevillningskrona (1922).
E. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
