Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Krohg. 6. Per Larsson - Krohn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Krohn-Kromatin
1232
af den moderna franska konstriktningen,
med dess böjelse för experiment. Han har
utprägladt sinne för det dekorativa samt frodig
och skapande fantasi. Vid täflan om utsmyckningen
af Sjömansskolan i Kristiania 1921 fick K. priset
(arbetet blef färdigt 1924). Han har vidare målat
en rad porträtt och är framstående tecknare.
5. G-g N. 6. M. H. *Krohn (sp. 1495). -
2. K aarl e L. K. grundade 1910 såsom en
serie af Suomalainen tiedeakatemias skrifter
publikationen Folklore Fellows Communications
(förkortadt FFC.), ett internationellt organ för
folkloreforskningen. Bland hans senare arbeten
märkas Suoma-laisten runojen ukonto (De
finska runornas religion, 1914) och
hans föreläsningar i Uppsala Skandinavisk
mytologi (1922). - 3. Ilmari H. R. K. blef
1918 e. o. professor i musikvetenskap. Han har
utgett en finskspråkig lärobok i musikens teori
(1914, 1917). 2-3. T. C. Krohn [kran], Mario,
son till den i hufvudarbetet (sp. 1493) omnämnde
Pietro K., dansk konsthistoriker, f. 18 dec.
1881 i Köpenhamn, d. 8 jan. 1922 i Hornbsek,
blef student 1899 och idkade konstvetenskapliga
studier, utan att ta akademisk examen, var 1905-11
assistent vid Kunst-industrimuseet, 1912-15
fäst vid Kunstmuseet och 1916-21 direktör för
Thorvaldsens museum. 1908 -09 var han redaktör
af "Tilskueren". K. utgaf Italienske billeder
i Danmark (1910) och Maleren Chr. Köbkes arbejder
(1915); efter den skarpsinnige och fint begåfvade
konsthistorikerns död utkom Frankrigs og Danmarks
kunstneriske förbindelse i det 18. aarh. (2 bd, 1922).
P. E-t. Krohn, Lillebil. Se Ibsen 4. Suppl. Krok,
åkerbruksredskap. Se Årder. "Krok. - 2. T o r
g n y 0. B. N. K. dog 17 maj 1921 i Stockholm.
Ett efterlämnadt utförligt arbete af K. öfver
Sveriges botaniska litteratur från äldsta tider
till 1920 (Bibliotheca bota-nica suecana) är f.
n. (1924) under tryckning.
K. donerade 1916 till Vet. akad. 30,000 kr., hvaraf
räntan utgår till resestipendier. Hans dyrbara
herbarium skänktes till Riksmuseets botaniska
afdelning. Se nekrolog i "Sv. bot. tidskr.", 1922.
G. L-m.
Krok, Nils, författare, pedagog, f. 23 jan. 1865 i
Hälsingborg, tog folkskollärarexamen 1884 och har
sedan s. å. varit lärare i sin födelsestad, där han
1894 upprättade ett handelsinstitut, hvars rektor
han är. K. har utvecklat en liflig och framgångsrik
verksamhet som författare, dels af läroböc-
ker i svenska, dels af vittra verk (skådespelen
Saul, 1906, Ingeborg Holm, uppf. 1906, tr. 1907,
Karl XI, tr. 1907, uppf. 1908, Damer och herrar
stadsfullmäktige, uppf. o. tr. 1907, Prinsessan
Snövit, 1909, uppf, 1911, Judas Iskariot, 1911,
och Samvetet, 1912, samt romanen Med plog och bibel,
1915).
Krokfjeld [-fjäll]. Se Mutkavarre.
Krokhumla, zool. Se Styngflugor.
Kroklax, zool. Se Laxsläktet, sp. 1450.
’Krokodildjuren, zool. Ordningarna Pseudosu-chia
och Parasuchia föras numera ofta till grupper,
som ej anses närmare besläktade med nu lefvande
krokodildjur. - Om pansarkrokodilen se d. o.
Krokslag, idrottst. Se Boxning. Suppl., sp. 775.
* Krokslätt är nu en del af Göteborg, sedan ör-gryte
från l jan. 1922 inkorporerats. Jfr Göt e-b o r
g. Suppl., sp. 162.
Krokan, namn på flera svenska åar, hvaribland märkes
en vid Knäred i Lagan inmynnande biflod från Småland.
O. Sjn.
Krolop [krålåp], Franz, sångare. Se V o g-genhuber,
V. von.
*Krom. Krommalm (kromjärnsten 1. kromjärn, jfr
d. o. 2) erhålles numera hufvudsakligen från Nya
Kaledonien, Rhodesia och Grekland. - Äldre uppgifter
om krommetallens hårdhet och svår-smälthet äro
öfverdrifna, beroende på svårigheten att erhålla
metallen fri från karbid. Ren, kolfri, enligt
Goldschmidts metod framställd krom är något hårdare
än glas och smälter vid omkr. 1,580°. - Föreningar
af tvåvärdig krom, kromoföreningar, äro numera väl
undersökta. De utmärkas genom växlande färger samt
äro mycket kraftiga reduktionsmedel. Kromoxidulen,
CrO, är svart, dess hydrat, Cr(OH)2, gult. Krom-klo
r u r, CrCl2, är märkvärdigt nog i vattenfritt
tillstånd färglös, men i lösning, liksom sulfatet
och flera andra salter, vackert blå; kromoacetat
och flera andra organiska kromosalter äro röda. -
Den påfallande färgförändring, som lösningar af
3-värdiga kromsalter visa vid upphettning (se
Krom, sp. 1503), beror på bildning af komplexa
föreningar. Så t. ex. sönderfaller sulfatet
härvid i fri svafvelsyra och sulfat af egendomliga
komplexa kromsvafvelsyreioner, t. ex. [Cr4 O (SOJJ
S04. - Legeringar af krom med nickel användas för
tillverkning af motståndstråd (s. k. n i k r o m t
r å d) för elektriska uppvärmningsapparater. Om
krom-järnlegeringar se Elektrokemi s k
industri. Suppl., sp. 555.
K. A. V-g.
*Kroman, K. F. V.,
lämnade professuren 1922. Af hans senare skrifter må
nämnas Organisk mekanik (1912), Relativitetsprincippet
(1915-17), Muskel-virksomheden (1917) ochMatematikken
og er-kendelseslceren (1920). P. E-t.
Kromatin, biol Se Akromatin. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
