Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallgitter - Kristalloluminescens - Kristallomantik - Kristallos - *Kristala - Kristendomen och vår tid - *Kristensen, E. T. - *Kristensen, M. - Kristensson, Emil - *Kristian, skandinaviska konungar. 8. K. VIII - *Kristian, skandinaviska konungar. 9. K. IX - *Kristian, skandinaviska konungar. 10. K. X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Kristalloluminescens-Kristian
1214
Man tänker sig numera ej en kristall uppbyggd af
egentliga molekyler, utan af atomer, uppställda
i strängt definierad ordning, som genomgår hela
kristallen (jfr Rum gitt er, sp. 1148). Fig. l och
Fig. 1.
Fig. 2.
2 visa elementärkuber af resp. koksalt (Na Cl) och
zinkblände (ZnS). De båda atomslagen i hvardera
kuben äro betecknade med fyllda resp. tomma cirklar.
Vissa rättningsplan för atomerna ge sig till känna i
kristallernas ytor. - Värmet är rörelseenergien hos
atomernas svängningar fram och tillbaka kring deras
jämviktspunkter i gittret. Emot tillräckligt korta
elektromagnetiska vågor, röntgenstrålar, tjänstgör
kristallgittxet särskiljande på de olika våglängderna,
liksom ett linjegitter gör på ljusstrålar (se D i f f
r a k t i o n, sp. 389), dock med den skillnad, att
enskilda röntgenvåglängder böjas ut i små diskreta
strålknippen åt olika håll af kri-stallgittret, så
att den på en fotografiplåt uppfån-.gade bilden kan
få det utseende, som visas af fig.
3 i art. Röntgenstrålar, sp. 184. Jfr också Fysik.
Suppl., sp. 1110. R-r H.
Kristalloluminescens [-jerns]. Se Luminiscens (äfven
i Suppl.).
Kristallomantik. Se M a n t i k, sp. 829 ff.
Kristallos [-lås], kem. Se S a c k a r i n.
* Kristdala. Sedan 1598 har samma släkt,
Durseus-Meurling, innehaft kyrkoherdebefattningen
inom pastoratet.
Kristendomen och var tid, teol. tidskrift, som utges
i 12 hftn årligen sedan 1906 med F. Hallgren,
S. Herner, 0. Lewan och M. Pfannenstill som
redaktörer. Den framgick ur den lifliga diskussionen
vid sekelskiftet och de följande åren ang. den
moderna teologien. Tidskriften ville göra den nyare
teologiens resultat tillgängliga för allmänheten
och under bevarande af kontinuiteten i kyrkolifvet
kämpa för en klarsynt och vidhjärtad kristendom i den
lutherska reformationens anda. Motsatsen mot Rom har
starkt markerats. E. M. E.
*Kristensen, E. T. En bibliografi öfver K :s många
utgifna arbeten, förf. af G. Knudsen, finns i den 1917
utg. "Festskrift til E. T. K.", hvars hufvudtitel
lyder "Troldesagn og dunkel tale. Fra den gamle
skattegravers om-raader’’.
*Kristensen, M.
"Kort OVer de danske Evald Tång
Kristensen.
folkemaal" fullbordades 1913, utgifningen af
Harpe-strengs "Lsege og urteböger" 1920. K. vardt
1909 ledare af folkmålsundersökningarna på Als och de
fynska öarna och 1910 led. af ortnamnsutskottet. Han
ledde 1911-13 kurser för högskollärare på Askov och
blef 1915 en af föreståndarna för högskolan där. Han
har utgett kommenterade uppl. af sv. författare och
en bok om Selma Lagerlöf (1917). Kristensson, Emil,
folkskollärare, politiker, f.
13 sept. 1879 i Rya, Kristianstads län, aflade
folkskollärarexamen i Lund 1901 och blef s. å. lärare
vid Göteborgs folkskolor. K., som tillhör det
socialdemokratiska partiet, är politisk medarbetare
i "Ny tid" och har sedan 1909 varit led. af Andra
kammaren för Göteborgs stad. Han har varit led. af
bankoutskottet 1912-22 (dess ordf. 1920-22) och af
särskildt utskott om kommunal skattelag 1920 samt
suppleant i utrikesnämnden 1923-24, statsrevisor
1918-21 (statsrevisionens ordf. 1920-21) och är
sedan 1922 bankofullmäktig. Bland K:s skrifter
märkas Prästerna och folkskolan (1905), Demokratin
och folkskolan (1906) samt Bör kyrkomötet avskaffas
(1910).
* Kristian, skandinaviska konungar.
8. K. VIII. Kong Christian Frederiks dagbok f ra
hans ophold i Norge i 181å har efter det franska
originalmanuskriptet utgetts af A. Olafsen med
öfv. till norska af J. Raabe (1914). - 9. K.
IX, konung af Danmark. Jfr om K.
och hans regering N. Neergaard, "Under
Junigrundlo-ven", II (1916; går till 1866), och A.
Thorsöe, "Kong Christian IX" (1906).
- 10. K.
X, den föregåendes sonson, konung af Danmark
och Island, f. 26 sept. 1870 på Charlot-tenlunds
slott. Om hans familj och lefnadsöden före
tronbestigningen se Kristian, danska prinsar 2.
Han besteg tronen efter sin faders, Fredrik VIII:s,
död
14 maj 1912. Åren 1912-14 aflade
han officiella besök i flera europeiska
hufvudstä-der (Stockholm 1912,
Kristiania och Berlin 1913, London, Paris, Bruxelles
och Haag 1914). Vid utbrottet af Världskriget i
aug. 1914 bidrog han genom sin personliga hållning
starkt till, att Tysklands kraf på minspärrning af
Stora Belt tillmötesgicks, hvarvid han samtidigt
hos brittiska regeringen gaf garanti för Danmarks
neutralitet. Under kriget sammanträffade han flera
gånger med konungarna af Sverige och Norge. Han
stadfäste 5 juni 1915 Danmarks nya grundlag. I det
läge, som skapades genom den tyska katastrofen 1918,
var K. personligen stämd för återför-värf vande af
hela Sönder Jylland, men han stödde dock ministären
Zahles politik, tills denna ministärs majoritet i
folketinget i mars 1920 började smälta bort; han
kräfde då nyval, och då Zahle vägrade, afskedade
konungen ministären (29 mars). Expeditionsministären
Liebe entledigades efter fem dagar, hvarunder upprörd
stämning rådde i Köpenhamn, och den följdes af en
expeditionsministär Friis med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
