Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkfabrikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Korpo-Korsband
1182
till K. bönehusförsamling under Soanlaks
pastorat. 1,309 kvkm. 3,614 inv. (1922),
finsktalande. O.B-n.
* Korpo. 1. K. hör i kyrkligt afseende
numera till Borgå (svenska) stift.
2,594 inv. (1922), svensktalande.
O. B-n.
* Korpral. 1. Graden distinktionskor p-r a l
kallas sedan 1914 f u r i r.
Korpuskulärsträlar, fys., strålar, som uppkomma
därigenom, att mycket små partiklar, korpuskler
(se d. o.), utsändas med stor hastighet. Namnet
användes först om strålar, som utgjordes af
elektroner (se d. o., fys.)t nämligen katod- och
/S-strålar, men begagnas numera äfven om a-strålar och
kanal-strålar, som bestå af en eller flera laddade
atomer i hastig rörelse. Jfr Strålning, sp. 401,
Kanalstrålar, Katodstrålar, Radioaktivitet,
sp. 868-870, samt Fysik. SuppL, sp. 1108.
B.R-dt.
* Korrelation, biol. Se äfven
Descendens-teori. Suppl. - 2. (K o v a r i
a t i o n) En inom den matematiska statistiken
använd beteckning för mätning af den eventuella
samvariationen mellan två sammanställda fenomen,
vanligen uttryckt i grader mellan O och +
l (respektive - 1): korrelationskoefficient.
K. A. E-n.
Korrelativ, Korrelativa ord, gramm., ord, som hänvisa
på hvarandra. Se Korrelat.
Korrespondensprincip, fys., en af dansken N. Bohr
vid beräkning af svängningstalen för atomernas
ljusstrålning använd princip, hvilken anger, att
de svängningstal, som enligt kvantteorien utsändas
från elektroner, som röra sig mellan de yttersta
stationära banorna i atomen (se A t o m m o d e 11,
sp. 356, Bohr, N., och Fysik, sp. 1110, alla i SuppL),
korrespondera med dem, som beräknas ur den klassiska
elektrodynamiken, tillämpad i Lorentz’ elektronteori
(se Lorentz, H. A.). Korrespondensprincipen skulle
alltså ange åtminstone ett formellt samband mellan
dessa båda teorier i gränsen för låga svängningstal,
hvilket af Bohr lagts till grund för vidare
beräkning af möjligheten för elektroners öfvergång
mellan öfriga stationära banor och däraf följande
strålningsutsändning. E. R-dt.
Korrespondensundervisning, en på senare årtionden
införd form för kunskapsspridning, som skötes
genom s. k. korrespondensinstitut, i allmänhet
taget på sätt, som exemplifieras af nedanstående
redogörelse. Korrespondensundervisningen i
Sverige grundlades 1898 af H. S. Hermod (se
denne. SuppL). Undervisningen efter Hermodssystemet
är fotad på tryckta bref i oktavformat om 8-32
sidor. Till hvarje undervisningsbref fogas ett
särskildt fråge- eller uppgiftsbref med frågor
och uppgifter öfver det motsvarande brefvets
innehåll. Då en elev anmäler sig till någon kurs,
erhåller han två undervisnings- (och fråge-)bref
jämte noggranna föreskrifter, hur han skall
studera brefven. Så snart han studerat det första
undervisningsbref vet, lägger han det å sido, tar
fram sitt frågebref och besvarar hvarje fråga i
den ordning, hvari den förekommer. Sedan han också
löst de i frågebrefvet föreskrifna uppgifterna,
insändas dessa till korrespondensinstitutet för
granskning. Där rättas alla fel och göras sådana
anmärkningar och förklaringar, att det blir möjligt
för eleven att fullt förstå ämnet i fråga. I vissa
ämnen tillämpas bl. a. ett system med tryckta kort,
innehållande talrika exempel till belysning af
regler, som eleven felat emot, hvarjämte särskilda
repetitionsbref tillsändas dem, som visat sig icke ha
tillräckligt inhämtat grunderna. Sedan eleven in-sändt
sina svar till frågebrefvet n:r l, börjar han studera
undervisningsbref vet n:r 2. Då de granskade svaren
till bref n:r l återsändas från institutet, skickas
samtidigt undervisningsbrefvet n:r 3 med tillhörande
frågebref, o. s. v. På detta sätt har eleven alltid
ett bref till hands att studera, under det att svaren
och lösningarna till det föregående granskas. För
vidare belysning af saken må anföras de ämnesgrupper,
som vid det nämnda korrespondensinstitutet förekomma,
näml. merkantil afdelning, språkafd., maskinteknisk
afd., elektrotek-nisk afd., byggnadsteknisk
afd., realafd., student-afd., fackskoleafd.,
juridisk afd., landtbruksafd., tecknings- och
målningsafd. och afd. för själskultur. Framför
andra undervisningsformer har undervisning per
korrespondens den fördelen, att den tvingar
eleven till eget själfständigt arbete. I vanliga
skolor med muntlig undervisning är det läraren,
som drifver på eleverna, men korrespondenselevens
framsteg äro mycket beroende af dennes egen energi
och samvetsgrannhet. Korrespondensundervisningen
verkar därför uppfostrande. Eleven bibringas ej blott
ett visst mått af kunskaper, utan han vänjes äfven
småningom vid att själf planera och arbeta för vidare
utveckling på egen hand.
*Kors. 1. Spörsmålet, huruvida stycken af Kristi kors
bevarats till våra dagar, har ofta nog dryftats. I en
mängd medeltidskyrkor, utländska och äfven svenska,
samt i museer finnas eller ha funnits relikgömmor
med påstådda bitar af detta "Herrans trä". En fransk
arkitekt, Ch. Rohault de Fleury, offentliggjorde 1869
(i en afh. om Kristi pinoredskap) resultatet af sina
vidlyftiga undersökningar om alla dessa i olika länder
befintliga eller förtecknade korsreliker. Han fann
det stora flertalet utgöras af ytterst tunna flisor
eller spån; enligt mikroskopisk undersökning af många
sådana lär träslaget ha varit ett slags tall. Enligt
beräkning af korsets storlek skulle totalvolymen af
alla kända korsreliker uppgå till blott 1/is af det
forna korsets volym. Antalet reliker utgör således
intet hinder för deras äkthet. Nu återstår frågan, om
man lyckats återfinna och bevara Kristi kors. Kejsar
Konstantin den stores moder Helena företog 326
e. Kr. (enligt Ambrosius m. fl. samtida skildrare)
gräfningar på Golgata vid Jerusalem och skall då ha
påträffat tre kors, däribland Kristi, igenkändt på
den vidfästa inskriftstaflan: Korset tycks sedan ha
delats sönder i större och mindre stycken, hvaraf
en ansenligare del kvarlämnats i Jerusalem och det
öfriga fördelats mellan Rom, Konstantinopel och
andra platser för att sedan ånyo styckas i mindre
delar, hvilka som högsta rangens dyrgripar spredos
öfver hela den kristna världen. Dessas äkthet liksom
verkligheten af hela förloppet står gifvetvis alltjämt
i vida fältet. Jfr uppsats af H. Fleetwood i "Svenska
dagbladet" 3 april 1920.
Korsarf. Se Ärftlighet, sp. 1256, samt
Könsbestämning. Suppl.
* Korsband. Beträffande de skriftliga anteckningar,
som äro medgifna i korsband, ha under de senare åren
inträdt vissa förändringar, hufvudsakligen som följd
af beslut vid världspostkongressen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
