Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Kopf-Koral
1170
rad i Rogaland fylke. Se Stangalan d. Suppl. -
4. Lastageplats (ladested) i K. socken, på östsidan
af Karmön, s. v. om Haugesund. 0,36 kvkm. 1,691
inv. (1920). Fiske och sjöfart.
l__3. E. A-t. 4. K. G. G.
Kopf, mus. Se Kopp. Suppl.
Kopieringstelegraf. Se T e l e g r a f, sp. 733.
Koporieviken. Se Östersjön, sp. 263.
"Kopp, Georg, dog 4 mars 1914 i Troppau.
Kopp 1. Kopf (ty. kopf, hufvud), mus., beståndsdel i
orgelns tungpipor (se d. o.), utgöres af en fyrkantig
träklots eller en rund, gjuten metallbit, försedd med
ett vertikalt genomgående hål, i hvars öfre mynning
pipans kropp 1. korpus är ställd och i hvars nedre
del munstycket är infördt.
* Koppar. Om kopparns äldre historia se
"Svensk kem. tidskr." 1922. - För anrikning af
fattiga kopparmalmer används numera ofta den s. k.
flo-tationsprocessen (seFlotation. Suppl.). Efter
denna metod kan man t. ex. ur en 2-procentig
råmalm erhålla ett 20-procentigt koncentrat, med
80 ä 90 proc. af den ursprungliga kopparhalten.
Världens kopparförbrukning hade 1913 stigit
till 1,044,500 ton och 1918 till 1,470,000 ton.
Kopparpriset har i senare tider undergått stora
växlingar.
I New York kostade 100 kg. koppar 1913:
34, 1917: 62 och 1921: 28 doll. På grund af
metallbristen under Världskriget måste man i stor
utsträckning ersätta koppar och dess legeringar med
oädlare metaller såsom zink och mjukt järn eller med
aluminium och aluminiumlegeringar (se d. o. Suppl.).
Se Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 553. -
Sp. 984 r. 25: nysilfver innehåller utom koppar och
nickel äfven zink. K. A. V-g.
* Kopparberg. 1. Församlingen omfattar nu
28,901 har. 10,071 inv. (1921).
* Kopparbergs län. Är 1923 anslog riksdagen
54,000 kr. för utredning af jordförhållandena
inom K. (genom l just.-råd, några yngre jurister
och landtmätare).
Kopparbo, fyr vid Bråvikens norra strand på 58° 39’
30" n. br. och 16° 28’ 23" ö. lgd fr. Gr., som visar
intermittent hvitt, rödt och grönt ljus, uppförd 1886
och ändrad 1909. E. A-t.
Kopparboken, en i Stockholms stadshus’ festvåning
framlagd bok med kopparpärmar, i hvilken å 62
pergamentblad återfinnes en präntad förteckning å
öfver 3,000 gifvare till den insamling, som börjades
i april 1920 för att bereda medel till att belägga
3 större yttertak å denna byggnad med kopparplåt i
st. f. först beräknadt tegel. I boken finnas de 3
taken med sin plåtindelning afbildade med plåtarna
numrerade, och vid namnen anges, hvilket plåtnummer de
olika gifvarna bekostat. Plåtarna beräknades kosta 25
kr. och väga 6 kg. per styck. Insamlingen inbragte
närmare 87,000 kr. På grund af sjunkande pris på
koppar kunde 10,000 kr. häraf användas till annat
ändamål, nämligen som bidrag till de 2 monumentala
flaggstängerna vid Klara strand. Initiativtagare
till insamlingen var journalisten stadsfullmäktigen
G. Ahlbin. Kopparboken är försedd med ett förord af
Carl Laurin. K. T-1.
.Kopparkompaniet. Se G. Wittrock, "Svenska
handelskompaniet och kopparhandeln under Gustaf
II Adolf" (1919).
* Kopparmatte flyttades 1916 till nya rådhuset på
Kungsholmen. Figuren modellerades af en till Stock-
holm på 1620-talet inflyttad tysk bildhuggare Martin
Redtmer (d. 1655). Måhända har bilden sitt namn
efter Mattias Tröst, som 1636 blef borgmästare i
Stockholm. Se uppsats af I. Simonsson i "Svenska
dagbladet" 7 juni 1921. Kopparnickelmynt, af en
legering med 3/4 koppar och V* nickel, infördes i
Sverige under kristiden 1920 och äro ännu (1924)
gällande. De ha ett matt silfverliknande utseende
och präglas i stycken om 50, 25 och 10 ören.
* Koppartryck. Om ett annat slags, modernt
koppartryck (djuptrycket) se Fotogravyr och
T ry ckp r ess, sp. 99.
Kopparuranit, miner. Se Uranglimmer.
*Kopparvitriol har viktig användning för
bekämpande af parasiter på odlade växter, såsom
sot på hvete, potatissjuka, frostfjärillarver
på fruktträd m. fl. Oftast brukas därvid en
blandning af kop-parvitriol med släckt kalk
och vatten, s. k. bor-deauxvätska (se d o.).
K. A. V-g.
"Koppel. - 2 b). - Sedan 1923 är förutvarande
benämningen koppel för af krigsbromateriel byggd
färja officiellt utbytt mot detta ord. Färjorna
indelas numera i lätta, tunga och tyngre, beroende
på olika byggnadssätt och lastförmåga. De lätta
färjorna äro antingen 4-deliga med en, 6-deliga
med två eller 8-deliga med tre brobanor. Den tunga
färjan är 6-delig med två och den tyngre 9-delig
med likaledes två, men 8 m. långa brobanor. Af en
krigsbrokolonns materiel kan byggas l tyngre eller
3 tunga eller 3-5 lätta färjor. Alltefter det sätt,
på hvilket en färja manövreras, benämnes den rodd-,
motor-, bogser-, drag- eller löpfärja. Jfr Färja,
Krigsbro, Krigsbrokolonn och Krigsbromateriel.
L- W:son M.
Koppel, Henrik, förläggare, f. 22 okt. 1871 i
Köpenhamn, flyttade 1898 till Stockholm som ledare
för en filial af Nordisk forlag, var 1900-14 direktör
för förlagsaktiebolaget "Ljus" (se d. o.) och 1906-
11 verkställande direktör i "Dagensnyheters" a.-b.,
återvände till Köpenhamn 1914, där han 1917 bildade
"Henrik Koppels forlag" och sedan 1920 utger "Dansk
boghandlertidende".
Kopplingsbord, tekn., dets. som växelbord. Se
Centralstation 3 och Telefon, sp. 705 samt fig. 7
och 12. Fmn.
Kopplingsknif, elektrot. Se Linjeafskil-j a r e.
Kopplingsur. Se Elektrisk belysning. Suppl., sp. 528.
*Koppom, herrgård och bruk i Järnskogs
socken,. Värmland, omfattar med underlydande
i grannsocknarna 1,200 har, hvaraf 175
har inegor. Tax.-v. 541,800 kr. (1924) för
jordbruksfastighet och 727,900 kr. för annan
fastighet. Bruket omfattar nu pappersbruk,
sulfit- och mek. trämassefabrik samt
såg. Tillv.-värdet är 1,2 mill. kr., arbetarantalet
200. Tillverkningen omfattar tunnare omslagspapper och
silkespapper. Järntillverkningen nedlades 1913, då
Koppoms pappersfabriks-a.-b. (akt. kap. 1,050,000
kr.) förvärfvade äfven järnbruket.
O. Sjn.
*Kopreinitz tillhör numera Jugo-Slavien; dess
officiella namn är K o p r i v u i c a.
*Kopyczyhce tillhör numera Polen.
* Koral. (Sp. 1015-16.) Bland nyare svenska
koralböcker märkes den af Pr. Nodermann och Fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
