Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstgjorda lemmar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Konstgjorda magneter-Konstgjord dimma
1150
teser kan, då den amputerade ej har råd att
sköta frågan själf, utan nämnvärda kostnader
för denne tillgodoses på de statsunderstödda
vanföreanstalternas polikliniker.
P. Hgld.
Konstgjorda magneter, fys. Se Magnetise-ring 1.
Konstgjord bevattning. Se Irrigation. Suppl.
Konstgjord bittermandelolja. Se M i r b a n o l j a.
Konstgjord dimma. Framställningen af konstgjorda
dimmor utgör den moderna teknikens utveckling
af problemet att genom på ett eller annat sätt
bildade rökslöjor dölja vissa krigsoperationer för
fienden. Detta praktiserades i landkrigföringen
redan på 1600-talet, men har på senare tid kommit
till användning företrädesvis i marinerna.
släppandet af ett ogenomskinligt,
vattenutkonden-serande ämne. Ett stort antal för
konstgjord dimbildning användbara ämnen finns, och
om man med ett ämnes dimbildningseffekt förstår
det antal kbm. dimma (rök) l kg. af ämnet förmår
alstra i luft af 75 proc fuktighetsgrad och med
en siktbarhet inom den alstrade dimman af l m., ha
enligt af civilingenjören Vidar Jernberg (f. 1888)
gjorda undersökningar följande ämnen den högsta
dylika effekten:
Ammoniumsulfat och -klorid (vid upphettning)
................................. 1,500 kbm.
Natrium och kalium (vid förbränning) 2,100 »
Svafveltrioxid (vid upphettning) ...... 3,800 »
Fosfor (vid förbränning) .................. 5,400
»
Svenska jagare utveckla konstgjord rök och dimma.
Särskildt inom tyska flottan öfvades före Världskriget
det taktiska utnyttjandet af konstgjorda rök-slöjor
och banade sig därifrån väg till öfriga mariner. Man
begagnade sig då af olja, tjära, petroleum o. d., som
under inskränkt lufttillträde förbrändes i pannorna,
hvarvid den ofullständiga förbränningen gaf anledning
till kraftiga svarta eller mörkbruna rökslöjor. Då
dylix rökbildning emellertid är förenad med många
olägenheter och dessutom de bildade slöjorna snart
stiga i höjden, öfvergick man under Världskriget
alltmer till framställandet af konstgjorda dimmor,
hvilka under detsamma kommo till vidsträckt användning
företrädesvis i sjö-, men äfven i landkriget. Inom
marinerna kombinerade?, dock, liksom fortfarande
är fallet, konstgjord dim- och rökbildning. Dimman
alstrades antingen genom ombord å fartygen befintliga
apparater eller å utkastade bojar. För att vid alla
tillfällen kunna bilda dimma är man hänvisad till
att utsläppa antingen finfördeladt stoft (sot, damm
m. m.) eller en fast, flytande eller gasformig kropp
med förmåga att utkonden-sera luftens vattenånga,
hvarigenom bildas en dimma, som hufvudsakligen består
af vatten. Dessa båda förfaringssätt kunna kombineras
genom ut-
Det f. n. mest använda dimbildningsmedlet är
fosfor, användt antingen ensamt eller i förening
med andra ämnen. Den vid gul fosfors förbränning
bildade fosforpentoxiden bildar nämligen en tjock
och väl täckande hvit rök, hvars partiklar därjämte
samtidigt eg^ sto~ förmåga att utkondensera i luften
befintligt vatten, hvarigenom den bildade dimmans
effektivitet i hög gråa ökas. Efter Världskriget ha
dimbildningstekniken och det taktiska utnyttjandet
af konstgjorda dimmor ytterligare utvecklats, och
därvid har äfven luftvapnet kommit till användning. I
samband med detta vapens utveckling är bl. a. frågan
om bildandet af horisontala dimlager till skydd mot
anfail från luften aktuell.
En föregångsman på den konstgjorda dimmans område
är den ofvannämnde V. Jernberg, hvars metoder och
konstruktioner kommit till användning såväl i Sverige
som utomlands. T. Hmn.
Till lands torde konstgjord dimma (rök) i regel
alstras medelst behållare innehållande de rökbildande
ämnena, men äfven medelst rökbildande projektiler
(artilleri, granatkastare). Kökalstring af-ser att
skyla truppers rörelser, så väl under strid som under
marsch, dölja utförande af tekniska ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
