Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konferens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Kongssaeteren-Konkursbo
1132
församling, ur hvars förhandlingar fredssluten efter
Världskriget framgingo.
Kongssaeteren, en byggnad på toppen af Voksen-kollen
vid Kristiania, är en gåfva af norska folket till
konung Håkan VII och drottning Maud i anledning af
deras kröning. Den är uppförd af timmer i gammal
norsk stil (efter ritning af arkitekten Kr. Biong)
och innehåller 26 rum. M. H.
Kongstad, JohanKristian, dansk bokkonstnär,
f. 9 april 1867 i Köpenhamn, besökte Schwartz’
och Zahrtmanns målarskolor, egnade sig därefter åt
bokkonst och öppnade 1894 en ateljé för bokutstyrsel;
han hade 1897-1921 eget tryckeri. Han är nu konsulent
för Gyldendalske forlag. K. är en utomordentligt
skicklig xylograf och har utgett en mängd små
böcker med teckningar i träsnitt och zinketsning,
rena och kraftiga i smaken och af stor betydelse för
utvecklingen af dansk bokkonst. P. E-t.
Kong Valdemars jordebog. Se Valdemar, sp. 387.
*Konia. 1. Vilajetet hade enligt senaste (1924)
turkiska uppgift 527,037 inv. - 2. Staden K. hade
enligt senaste (1924) turkiska uppgift 71,104 inv.
Koninck [ka7-], LaurentGuillaume de, belgisk
paleontolog, f. 1809 i Louvain, d. 1887 i Liége,
professor i paleontologi och organisk kemi vid
universitetet i Liége. Bland hans utgifna arbeten
märkas Descriptions des animaux fossiles qui se
trouvent dans le terrain carbonijére de la Belgique
(1842-51) och (tillsammans med Le Hou) Recher-ches sur
les crinöides du terrain carbonifére de la Belgique
(1854).
’Konjak. 1. Franska regeringen förbjöd 1919
benämningen konjak för annat drufbrännvin än det från
Cognac-distriktet; allt det öfriga skulle i handeln
kallas eau-de-vie (se d. o. Suppl.).
Konjugerad kärndelning, bot. Se K ä r n d e 1-ni n g,
sp. 588.
Konjunktione’11 (se Konjunktion), gramm., som
tillhör en konjunktion, konjunktions-. - K o
n-junktionella adverb kallar man stundom sådana,
som uttrycka tankesammanhanget mellan den sats,
där de stå, och en följande eller föregående. Om de
inleda satsen, framkalla de omvänd ordföljd (t. ex.:
"han skref mycket, dock var det mesta värdelöst"). _
R-n B.
Konjunktivalreaktion, med., indrypning af
några droppar 1-procentig alttuberkulin i
konjunktival-säcken för diagnostiskt ändamål
vid misstänkt tuberkulos; äfven med mallein vid
rots. Blodöfver-fyllnad och sekretion i det behandlade
ögat ange positiv reaktion. Se T u ber k u Ii n,
sp. 241.
Konkanast. Se M ar ät t er, sp. 862.
Konkaro ng (sannolikt af fr. conquérant, eröf-rare),
en gammaldags fruntimmersmössa med vec-kadt rysch,
uppburet af en ståltrådsställning. Sedermera har
ordet skämtsamt begagnats i betydelsen "påhäng",
"allesamman", "hela bunten".
Konklude’nt (af lat. concludere, bilda en slutledning,
sluta sig till). Konkludgnta handlingar, sådana
handlingar, af hvilka man kan sluta sig till,
hvad den handlande vill. Se vidare Tyst samtycke.
C. G. Bj.
*Konkoly, N. T h. von, dog 1912.
Konkrescensteorien [-je’ns-], zool. Se Tänderna,
sp. 751.
"Konkurrens. Den i hufvudarbetet, sp. 777, om-
nämnda, af K. M:t åt patentlagstiftningskommit-tén
1908 anbefallda utredningen ang. lagstiftningsåtgärder
mot illojal konkurrens resulterade i ett af nämnda
kommitté 5 maj 1915 afgif-vet förslag till lag
om illojal konkurrens med utförlig motivering
(patentlagstiftningskommitténs bet. IV, 1915),
hvarefter omsider och i väsentlig öfverensstämmelse
med detta förslag 19 juni 1919 utfärdades lag med
vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Efter
tillkomsten af denna lag upplöstes den i hufvudarb:s
art. Provision, sp. 448, omnämnda "Maskinaffärernas
förening mot s. k. hemliga provisioner". Då emellertid
behof vet af en sammanslutning efter andra linjer
än sistnämnda förenings gjorde sig alltmer gällande,
konstituerades 8 nov. 1923, efter framställningar från
flera håll, af Sveriges industriförbund tills, med
Stockholms handelskammare och Sveriges köpmannaförbund
Institutet för bekämpande af mutor och bestickning med
uppgift "att sprida kännedom om de i lagen mot illojal
konkurrens af 1919 förefintliga bestämmelserna mot
mutor och bestickning, att verka för och understödja
beifrandet af förseelser mot lagen och att med alla
till buds stående medel bekämpa mutsystemet". Till
institutet ha som stödjande medlemmar anslutit sig
åtskilliga andra korporationer (såsom Järnkontoret,
Svenska stenkolsimportörernas förening m. fl.), och
i början af 1924 uppgick den omkr. 400 medlemmar
omfattande "Föreningen mot mutor inom automobil-
och tillhörande branscher", efter att ha upplösts
såsom sådan, i detta institut. 1924 lät Sverige
sig representera vid en af Nationernas förbunds
ekonomiska kommitté anordnad internationell konferens
af sakkunniga, för granskning af ett af kommittén
framlagdt förslag om tilläggsbestämmelser för
skydd mot illojal konkurrens i den internationella
konventionen till skydd för den internationella
eganderätten.
A. W:sonM.
*Konkurs. Se Bedrägeri i konkurs, Konkursbo,
Konkursdomare, Konkursförbrytelse, Konkursförfarande,
Konkursförvaltning, Konkurs-grund, Konkursgäldenär,
alla i Suppl., samt Rättens ombudsman, Utmätning och
Återvinning i konkurs.
* Konkursauktion. Se Auktion (äfven i Suppl.,
sp. 371).
Konkursbedrägeri. Se Bedrägeri i konkurs. Suppl.
* Konkursbo (Konkursmassa). Genom beslut om
gäldenärs försättande i konkurs bildas en juridisk
person, konkursboet, som är att fatta såsom ett
konsortium af de borgenärer, hvilka i konkursen
skola ur gäldenärens egendom erhålla godt-görelse.
Konkursboet öfvertar för detta ändamål
förvaltningen af gäldenärens egendom, till hvilken
han likväl behåller eganderätten. Som juridisk person
kan konkursboet förvärfva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt kära och svara inför domstol. Det
representeras af sina organ (se K o n k u r s f ö r-v
a 11 n i n g. Suppl.). I konkursboet ingår egendom
af 3 olika slag (§ 27 konkurslagen). 1. Egendom,
som tillhör gäldenären, då beslut om hans försättande
i konkurs meddelas, och som är af be-skLffe
:.:>..:. ,;H bu-ia utmätas’(se Utmätning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
