- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1085-1086

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knäreflexen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1085

Koefoed-Kogrundsrännan

1086

af denna. K. är ordf. i "Norden".

magisterkonferens i kemi 1884, blef 1891 docent
och 1902 professor i samma ämne vid Farmaceutisk
laereanstalt; sedan 1895 är han tillika anstaltens
direktör. K. blef filos doktor 1894 på en afh. om
nitroso-platinaammoniakföreningar. l-2. P. E-t.
Koefoed [ka/fwd], Andreas Michael, dansk ämbetsman,
f. 27 dec. 1867 i Rönne, politisk kandidat 1891,
anställdes s. å. i Statens statistiska departement,
där han 1904 blef direktör. Sedan 1913 är han
generaldirektör för skatteväsendet och var april-maj
1920 finansminister. Som den förste förlikningsmannen
i arbetstvister 1910-14 bidrog han mycket till att
fastslå och häfda förlikningsinstitutionens anseende;
han är sedan 1922 åter medlem den danska föreningen
P. E-t.

Koenen [kön-], Adolf von, tysk paleontolog, f. 21 mars
1837 i Potsdam, d. 7 maj 1915 i Göttingen, där han
sedan 1881 var professor i geologi och paleontologi,
är känd genom rik skriftställarverk-samhet, särskildt
beträffande Nord-Europas tertiär-faunor. Af hans
skrifter må nämnas Beiträge zur kenntniss der
molluskenfauna der norddeutschen ter-tiärgebirge
(1867), Ueber eine paläocäne fauna von Kopenhagen
(1885) och Das norddeutsche unteroli-gocän und seine
molluskenfauna (1889-93). L-e-Köersner [tjö’rsner],
Gustaf Albert, broder till den i hufvudarbetet nämnde
Per Vilhelm K., jurist, led. af Högsta domstolen, f. 7
aug. 1872 i Rättvik, blef efter universitetsstudier
i Uppsala och domartjänstgöring under Svea hofrätt
praktiserande advokat i Stockholm 1898 samt därjämte
professor i rättskunskap vid Handelshögskolan 1911
och hofauditör 1912. Han har ock innehaft en del
uppdrag och förordnanden i lagstiftningsarbetet. Sedan
1918 är han justitie-råd, hittills den ende, som
från advokatverksamhet omedelbart inträdt i Högsta
domstolen. Han har utöfvat ett flitigt och mycket
förtjänstfullt rättsvetenskapligt författarskap,
bland hvars många alster må nämnas Om de föreslagna
reformerna af vårt lagfarts- och inteckningsväsen
(1910), Obliga-tionsrättskommitténs förslag
till lag om avtal och andra rättshandlingar
(1915), Om force-majeure-klausuler i köpeaftal
(i förening med flera andra medarbetare, 1915),
Den s. k. krigshandelslagen . . . med motiver
och förklarande anmärkningar (1916), Lag om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
. . . med . . . anvisningar och vissa formulär (1916)
samt det omfattande, af K. i förening med Ch. Dickson
utg. lagsamlingsverket Moratorium, lagstiftning om
betalningsanstånd .... i914-15, i urval utgiven (I-V,
1915-22), till hvilket ansluter sig en af K. jämte
N. Rabenius författad skrift Om moratorium, några
bidrag till kännedom om dess begrepp och användning
(1923). K. blef juris hedersdoktor i Lund 1918.
C. G. B j.

Koetei [kut-], sultanat. Se K u t e i.

*Koetschau, Karl, blef 1913 direktor för Diis-seldorfs
stads konstsamlingar och 1919 därjämte professor
i Bonn.

Kofoten, holme i Nämdöfjärden, s. ö. om Stockholm,
med en i ett 5 m. högt torn 1883 anbragt, 1913 ändrad
blixtfyr med agaljus på 59° 13’ 31" n. br. och 18°
37’ 18" ö. lgd fr. Gr. E. A-t.

Kografven. Se K ovirke.

Kogrundsrännan, farled vid södra mynningen af Öresund,
belägen invid Kogrundet nordväst om Skanörs udde samt
helt och hållet inom svenskt territorialvatten. I
syfte att främja den neutrala handelns tryggande
iordningställdes under Världskriget denna farled, som
dock ej ens efter dessa åtgärder kunde befaras annat
än af fartyg med ganska ringa djupgående. Enär under
sommaren 1916 kränkningar af svenskt sjöterritorium
allt oftare började förekomma, vidtog svenska
regeringen genom kungörelser af 14 och 19 juli
s. å. bestämmelser om dels att i K minering skulle
genom flottans försorg upprätthållas mellan 55° 26’
och 55° 28’ n. br. samt 12° 47’ 8" och 12° 50’ 5"
ö. lgd och att leden genom K. finge befaras endast af
vissa i kung. angifna kategorier af svenska fartyg,
dels ock att för krigsbruk utrustade främmande
undervattensbåtar ej finge färdas eller uppehålla
sig i svenskt territorialvatten (dock med undantag
för farleden genom Öresund mellan 56° 8’ l" och
55° 31’ 2" n. br.). Kungörelsen af 14 juli om K:s
spärrning trädde i kraft 29 juli. De krigförande
allierade stormakterna gjorde i samtidigt afgifna
noter 30 aug. s. å. gällande, att K:s stängning för de
allierades handelsfartyg fullständigat den af Tyskland
mellan de allierade uppresta skiljemuren samt att
denna åtgärd, sammanställd med konvojeringen af tyska
handelsfartyg inom territorialvattnet på östkusten,
skulle vittna om en med en lojal och opartisk
neutralitets förpliktelse föga förenlig "påtaglig
olikhet" i Sveriges hållning till de båda krigförande
lägren. Därjämte åberopades svensk-italienska
sjöfartsfördraget af 14 juni 1862 (om bl. a. rätt för
italienska fartyg att på samma villkor som svenska
deltaga i kustfart och handel mellan svenska hamnar)
samt de tre öfriga stormakternas rätt till mest gynnad
nations behandling som argument mot inskränkningen
i resp. länders fartygs möjlighet att anlita
kustfarlederna. I sin svarsnot af 9 sept. framhöll
utrikesminister Wallen-berg, att åtgärderna i fråga
vidtagits för att "på ett verksammare sätt häfda
landets neutralitet" och för öfrigt ostridigt folie
inom regeringens kompetensområde, då ju rännan var
"helt och hållet belägen utanför Sundet och å svenskt
inre vatten". Den åberopade traktatartikeln af
1862 vore här ej tillämplig, enär den afsåg "endast
rätten till kustfart, d. v. s. rätten att bedrifva
handelssjöfart mellan svenska hamnar". Med denna
notväxling upphörde det officiella meningsutbytet
i frågan. Inom svenska pressen erkändes allmänt
regeringens formella rätt att vidtaga åtgärden, men
på enstaka håll klandrades åtgärden såsom egnad att
under rådande förhållanden bli till fördel för den
ena af de krigförande parterna. Däremot påvisades,
äfven från ententevänligt håll, att åtgärden vidtagits
ej minst för att få slut på tyska bevakningsfartygs
besvärliga trafik i farleden (i sin ordning framkallad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free