Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinnekulle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dare för lantbruksinstitutet vid universitetet i Leipzig
samt 1895 geheimehofråd. Han författade bl. a.
Handbuch der milchwirtschaft (1882; 5:e uppl. 1907).
H. J. Dft.
Kirchner [ki’rch-], Alexander, österrikisk
operasångare, f. 1880 i Wien, tog juridisk examen
och blef officer samt utbildade sig till sångare
och var 1909–10 anställd vid hofoperan i Wien,
1910–12 vid K. teatern i Stockholm och sedan vid
operan i Charlottenburg (Berlin). Hans angenäma
lyriska tenor, äfven mäktig af kraftutveckling, i
förening med musikalisk intelligens och välberäknadt
spel gjorde god verkan i sådana roller som de af
honom här utförda
Romeo,
Faust (Gounods),
Lohengrin,
Manrico,
José,
Canio,
Rodolphe och
Cavaradossi.
E. F–t.
Kirill Vladimirovitj [ki-], rysk storfurste,
f. 9 okt. 1876 i Tsarskoje Selo, är son till
storfurst Vladimir Alexandrovitj (se d. o.),
tjänstgjorde som sjöofficer 1904 i rysk-japanska
kriget och nådde inom flottan kommendörs grad.
Han tillhörde under Världskriget den mot
kejsarparet fronderande storfurstekretsen och
skyndade sig vid marsrevolutionen 1917 att,
redan innan tsarens tronafsägelse var bekant,
erbjuda de nye maktinnehafvarna sina tjänster,
dock utan framgång. K. bosatte sig sedermera i
Frankrike samt har gjort stora ansträngningar
för att i de ryska emigrantkretsarna bli erkänd
som tronpretendent. Bl. a. förklarade han sig
i aug. 1922 för "vårdare af Rysslands heliga
tron" och bebådade sin afsikt att vid lämpligt
tillfälle framlägga sina tronanspråk inför en
rysk nationalförsamling ("zemskij sobor"). K. är
sedan 1905 förmäld med prinsessan Viktoria af
Sachsen-Koburg och Gotha, f. 25 nov. 1876, förut
1894–1901 gift med storhertig Ernst Ludvig af Hessen.
V. S–g.
Kirjesjaure [ki’r-], en 14 kvkm. stor sjö, 462 m. ö. h.,
i Stensele socken, Västerbottens läns lappmark, afrinner
genom Kirjesån till Ume älf vid dess utlopp i Stor-Uman.
O. Sjn.
Kirk [kə’k], sir John, skotsk läkare, upptäcktsresande
och diplomat, f. 19 dec. 1832 i Barry, Forfarshire,
d. 15 jan. 1922 i Sevenoaks, blef med. doktor 1854,
reste s. å. ut till Turkiet som läkare vid ett
brittiskt fältsjukhus under Krimkriget och var 1858–63
som läkare och närmaste man Livingstone följaktig
på dennes expedition till Sambesi-området, hvarunder
grunden lades till det brittiska protektoratet öfver
Njassa-land. K. blef 1866 läkare vid brittiska
politiska agenturen i Sansibar, var 1867–73
vice-konsul och 1873–86 general-konsul där samt
kunde genom sitt stora inflytande öfver sultanen
Bargasj Ibn Said en tid anses nästan som Sansibars
verklige styresman. Han undertecknade 1873 ett
fördrag med sultanen om stängande af slafmarknaden
i Sansibar. Brittiska regeringen afböjde 1877
sultanens genom K. framförda anbud att till en
brittisk undersåte, sir W. Mackinnon, utarrendera sina
besittningar på fastlandet, där sedermera Tyskland
blef i tillfälle att grunda en koloni. Däremot
lyckades K. förbereda ett arrendeaftal 1887 mellan
sultanen och Mackinnon, hvilket ledde till grundandet
af kolonien Brittiska Öst-Afrika. K. tog s. å. afsked,
men anlitades 1899–90 som brittisk delegerad vid
Bruxelles-konferensen för slafhandelns bekämpande
och sändes 1895 till Nigeria för att utreda orsakerna
till ett genom Nigerkompaniets handelsrestriktioner
förorsakadt uppror. 1894–1911 var han utrikessekreterare
i Royal geographical society.
V. S–g.
Kirkdale [kə’kdeil], förstad till Liverpool.
*Kirkebö. – 2. Fordom namn på Kyrkjebö (se d. o. Suppl.).
Kirkeligt udvalg [ki’r-], da., "kyrkliga utskottet",
upprättadt i Danmark 1903 i syfte, att det
skulle uppgöra förslag till den i grundlagen
utlofvade kyrkoförfattningen. Det var valdt
af kultusministeriet, biskoparna, prästerna,
församlingarna, teologiska fakulteten och juridiska
fakulteten. Utskottet höll sammanträden 1904–07
och antog 1906 ett förslag till kyrkoförfattning,
som dock ej kom att genomföras. – Ett nytt
Kirkeligt udvalg tillsattes 1920 med anledning
af Sönderjyllands återförening med Danmark;
det hade med det första väsentligen likartad
sammansättning och höll sammanträden år 1921.
P. E–t.
Kirkeministeriet [ki’r-] i Danmark upprättades
1916 genom delning af det dittillsvarande Kirke-
og undervisningsministeriet (se d. o. Suppl.). Det
omfattar folkkyrkans och de från denna skiljaktiga
trossamfundens angelägenheter.
P. E–t.
Kirkenes, tätt bebyggd fabriksort vid kyrkoplatsen
Sör-Varanger i Finnmark fylke (före 1919 Finmarkens amt),
Norge. Stora fabriker och kajanläggningar
för Sör-Varangers malmfält. 2,153 inv. (1920).
K. G. G.
Kirke og kultur (eg. For kirke og kultur), norsk
tidskrift, uppsattes i Kristiania 1894 af prästerna
Chr. Bruun och Th. Klaveness. E. J. Berggrav, som
1908 fästes vid tidskriften, är sedan 1913 ensam
dess redaktör. Tidskriften har ständigt varit organ
för frisinnad kristendomsuppfattning; den har äfven
innehållit artiklar af litterär och social natur.
M. H.
Kirke- og undervisningsministeriet [ki’r-]
l. Ministeriet for kirke- og undervisningsvæsenet,
äfven kalladt Kultusministeriet, da.,
motsvarande i Danmark i omfattning det svenska
Ecklesiastikdepartementet. Det egde bestånd från 1848,
tills det 1916 delades i Kirkeministeriet och
Undervisningsministeriet.
P. E–t.
*Kirkholm tillhör nu republiken Lettland. Dess flera
gånger (senast under Världskriget) förstörda och
(1621 genom Gustaf II Adolf för svenska statsmedel)
restaurerade kyrka återuppbyggdes 1923 (med hjälp af
insamling i Sverige).
*Kirk-kilise. Vid K. tillfogade under första
Balkankriget 3:e bulgariska armén (Radko Dmitrijev)
den motstående delen af turkiska östarmén (Mahmud
Mukhtar pascha) 22 och 23 okt. 1912 ett afgörande
nederlag. Jfr Balkankrigen. Suppl., sp. 439 och 440.
H. J–dt.
Kirkuk [kir-]. Se Kerkuk. Suppl.
Kirlibaba [kir-], ort i Bukovina vid Bistritz
n. v. om Jakobeny, besattes under Världskriget i
jan. 1915 af ryssarna, men återtogs 22 jan. s. å. af
österrikarna. 29 nov.–3 dec. 1916 började ryssarna
i K.-afskärningen en stort anlagd offensiv, som
slutligen dock först v. om K. blef tillbakaslagen af
de allierade, hvarpå dessa i juli 1917 åter besatte
orten. Jfr Världskriget, sp. 187, 208 och 224.
H. J–dt.
*Kirmanschahan. Under Världskriget besattes K. af
turkarna 13 jan. 1916, men utrymdes snart åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
