Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaschgarbergen - Kaschgar-darja - Kaschin - Kaschka - Kaschta - *Kasein - Kaseinkitt - Kasembe - *Kasernbyggnadsnämnd, Arméns - Kasino-(Casino-)teatern i Stockholm - *Kasjin - Kaskadputsmaskin - Kaskajaure - *Kaskasatjåkko - *Kasos - *Kasper - Kasper - *Kaspiska hafvet - Kassaba (Cassaba)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Kaschgarbergen-Kassaba
958
Kaschgarbergen. Se K w e n -1 u n.
Kaschgar-darja, flod. Se T a rim, sp. 473.
Ka’schin, stad. Se K as j i n.
Kaschka. Se Läder, sp. 169.
Kaschta, etiopisk härskare. Se Etiopien. Suppl.
*Kasein har ganska utprägladt sura egenskaper,
hvilket förklarar dess löslighet i alkalier och
alkali-karbonat, t. o. m. i lösningar af surt
kalciumkarbo-nat (t. ex. i vanligt, "karbonathårdt"
källvatten) samt i alkalisalter af andra svaga
syror. Enligt v. Slyke och Bosworth är det en
åttabasisk syra, med en molekylarvikt af vid
pass 8,888. - Angående kaseinets användning
till konsthorn 1. galalit se d. o. i Suppl.
K. A. V-g
Kaseinkitt. Se K i 11, sp. 167.
Kasembe. Se K a z e m b e.
* Kasernbyggnadsnämnd, Arméns. - Af de 5 först
påbörjade kasernetablissemangen och de ytterligare
3 (för Jönköpings reg. i Jönköping, för Älfsborgs
reg. i Borås och för Västgöta reg. i Vänersborg), som
ej långt efter dem igångsattes, blef det i Karlstad
färdigt 1915, de i Örebro, Jönköping och Borås 1917,
det i Sköfde 1918, de i Uppsala och Uddevalla 1919
och det i Vänersborg 1920. Af de senare påbörjade 7
etablissemangen blef det för Kronobergs reg. i Växjö
färdigt 1921, det för Kalmar reg. i Eksjö 1922 samt
de för Södermanlands reg. i Strängnäs och för Norra
skånska infanterireg. i Kristianstad 1923. De för
Första och Andra lifgrenadjärregementena i Linköping
invigdes 1923, men ännu återstå dock några större
byggnader, hvilkas fullföljande med hänsyn till
väntad omorganisation af armén af K. M:t tills vidare
inställts; och så är fallet äfven med etablissemanget
för Södra skånska infanterireg. i Lund, hvilket
knappast hunnit mer än påbörjas. Kostnaderna för
de 8 första etablissemangen ha uppgått i medeltal
till omkr. 2,248,500 kr. per etablissemang (det
billigaste, i Sköfde, kostade 1,970,000 och det
dyraste, i Vänersborg, 2,629,000 kr.). De 6 af
dyrtiden påverkade etablissemangen ha i medeltal per
etablissemang (om 1,500,000 kr., som beräknas för de
återstående byggnaderna i Linköping, medtagas) kostat
omkr. 6,875,800 kr. (det billigaste, i Eksjö, kräfde
6,095,000 och det dyraste, i Strängnäs, 7,900,000
kr.). På etablissemanget i Lund ha hittills 1,720,000
kr. nedlagts. - Det visade sig sålunda snart nog, att
syftet med nämnden, i hvad detta rörde lägre kostnader
och snabbare utförande, än hvad Fortifikationen
mäktat åstadkomma, ej alls uppnåddes. De af nämnden
först beräknade kostnadsbeloppen måste gång på gång
ökas, och den urspr, bestämda byggnadstiden behöfde
alltmer utsträckas. Det blef därför nu nämnden,
som utsattes för anmärkningar, och inom riksdagen
väcktes t. o. m. fråga om kasernbyggets återlämnande
till Fortifikationen. Med 1913 års slut fann sig då
byggnadschefen och ordf. i nämnden (öfverstelöjtnanten
P. A. L. Lindahl) föranlåten att af gå. Han ersattes
då med t. f. lands-höfdingen M. R. Sahlin på
ordf.-platsen, och arkitekten J. L. Peterson blef
byggnadschef. Efter ytterligare några år började
emellertid en allmän prisstegring göra sig gällande,
hvadan byggnadskostnaderna ej kunde nedbringas,
utan tvärtom blefvo allt högre, och lika litet kunde
den förlorade
tiden igentagas. 1919 måste arkitekten Peterson för
sjuklighet begära entledigande och efterträddes då
af kapten E. Lind. - Under årens lopp har äfven
uppförandet af ej blott "några andra byggnader
för armén", utan också en del hospitalsbyggnader
uppdragits åt nämnden, nämligen dels militärsjukhus
i Sollefteå för 680,000 kr. (färdigt 1921),
återuppförandet af den brunna ammunitionsfabri-ken
å Marieberg för 835,000 kr. (färdig 1922),
garnisonssjukhus i Boden för 1,210,000 kr. (beräknas
bli färdigt 1924) och återuppbyggandet af den brunna
ekonomibyggnaden i Eksjö för 335,000 kr. (färdig
1923), dels två paviljonger vid hospitalet i Västervik
för 550,000 kr. (beräknas bli färdiga 1924) och
grunderna för hospitalsbygget i Hälsingborg för
368,000 kr. (färdiga 1923). L. W:sonM.
Kasino-(Casino-)teatern i Stockholm (Bryggarga-tan
5). Se Stockholms teatrar. Suppl.
*Kasjin. Prins Gustaf skall enligt traditionen ha
dött i det s. k. Sjvedskij dom ("Svenska huset").
Kaskadputsmaskin. Se Kvarn, sp. 366.
Kaskajaure, en 15 kvkm. stor sjö, 541 m. ö. h.,
i Arjepluogs socken, Norrbottens läns lappmark,
af-rinner till Tjäggelvas och Pite älf.
O. Sjn.
*Kaskasatjåkko. Se Kebnekaise (äfven i Smppl.).
*Kasos tillhör Tolföarna (se d. o.) och hålles besatt
af italienarna sedan 1912.
*Kasper. 1900 antog R. Gustafsson till
medre-daktör sin son Mats Gustafsson, som efter
faderns bortgång, nov. 1918, och till 1920 var
huf-vudredaktör. Fr. o. m. 1921 redigeras tidningen af
E. A. N o r l a n d e r (se denne). Tidningen inköptes
1918 af bokförlaget Åhlén & Åkerlund. Sedan 1919 äro
numren 16-sidiga med trefärgsomslag.
Kasper, mansroll (jägare, hemfallen åt onda makter;
basparti) i operan "Friskytten" af Weber (se denne,
sp. 941).
* Kaspiska hafvet mottog under istidens maximum
smältvatten från den nordiska inlandsisen i sådan
mängd, att det i n. nådde upp till Kazan och i
ö. svämmade ut öfver Aralsjöns område, så att
ett inhaf bildades, som sträckte sig ett godt
stycke in i södra Sibirien och hade en areal af
omkr. 1,5 mill. kvkm. Sedan fick detta aralo-kaspiska
inhaf sitt utlopp till Svarta hafvet genom Manytj
(se d. o.). Från detta arktiska skede i Kaspiska
hafvets historia finns ännu i faunan en erinring i
de nordliga reliktformer, som lefva kvar där. De äro
kräftdjur och en sälart, 6 former i Kaspiska hafvet
och 2 i Aralsjön, alla mycket närstående de arktiska
relikter, som finnas i Östersjön och de skandinaviska
insjöarna. Förekomsten af dessa arktiska former
så långt mot s. i dessa nu af stängda inhaf torde
närmast böra förklaras så, att i norra Ryssland under
olika skeden af istiden vid isranden bildades smärre
smältvattenssjöar, som tidtals haft förbindelse med
Norra ishafvet, som också under istiden haft högre
vattenstånd än nu. Från dessa insjöar ha sedan de
nordliga formerna vandrat söderut genom floderna till
Kaspiska hafvet och Aralsjön. - Litt.: A. G. Högbom,
"t)ber die arktischen elemente in der aralokaspischen
fauna, ein tiergeographisches problem" (i "Bulletin of
the Geological institution of Upsala", 1917). K.A.G.
Kassaba (Cassaba), stad i turkiska vilaje-tet Aidin,
vid järnvägen Smyrna-Alasjer, 100 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
