Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Kåroli-Kårolyi
950
Kåroli, G å s p å r, f. 1529, d. 1591. Se U n g e
r-ska litteraturen, sp. 1057. Karolinapapegojan. Se
P a p e g oj o r, sp. 1484. Karolinaperikitten. Se
Papegojor, sp. 1484.
* Karolinerna förvaltas nu af Japan som mandat
under Nationernas förbund. Om besittningen af den
i samfärdselhänseende synnerligen viktiga ön J a p
(7,155 inv. 1913) fördes 1920-21 mellan Japan och
Förenta staterna en hetsig tvist, som slutade med
en öfverenskommelse, enligt hvilken det senare
fick kontroll öfver telegrafkabeln Jap-Guam,
inbegripet kabelfästet på Jap, men Japans kontroll
öfver telegrafkabeln Jap-Menado erkändes af Förenta
staterna och skulle ordnas genom uppgörelse mellan det
förra och Nederländerna såsom innehafvare af Menado.
* Karolinska förbundet har verkat hufvudsakligen
genom utgifning af en "Årsbok", innehållande bidrag
till den karolinska tidens historia. Förbundets
ledamöter (omkr. 1,000) äro dels ständiga,
som en gång för alla erlägga 150 (urspr. 100)
kr., dels betalande årsafgift, f. n.
(1924) 7 kr. 50 öre. Ordf. är sedan dess
bildande prins Karl. Sekreterare och redaktör
för årsboken ha varit professor A. Stille
(1910-22) och docenten N. Herlitz (från 1922).
N. H-tz.
Karolinska grafkoret. Se Kiddarholms-kyrkan och T e
s s i n 1.
* Karolinska krigares dagböcker. Delarna 6-12 i
denna serie utgåfvos 1912-18. Del l utgafs 1921 i ny
reviderad uppl. af N. Herlitz.
"Karolinska mediko-kirurgiska institutet. 10
dec. 1910 firade institutet 100-årsminnet af sitt
inrättande. Yid tillfället utgaf dess lärarkollegium
institutets historia i 3 bd, förf. af professor
F. Lenn-malm.
Den väsentligaste förändring, som efter 1910
skett vid lärosätet, är den genom k. br. 13 juni
1923 fullbordade utvidgningen af detsamma till
en fullständig med. fakultet. De studerande,
som vid läroverket aflägga med. kandidatexamen,
behöfva efter l mars 1924 ej såsom förut
genomgå de fastställda 6 månaders propedeutiska
sjukhustjänstgöringarna i Lund eller i Uppsala,
efter aflagd med. kandidatexamen, utan kunna
omedelbart fortsätta vid de till institutet för
ändamålet nyanslutna sjukvårdsinrättningarna. Detta
har möjliggjorts därigenom, att statsmedel beviljats
till 2 nya lärarbefattningar och att Stockholms
stadsfullmäktige upplåtit 2 med. afd. vid S:t Eriks
sjukhus för undervisning. Äfven andra utvidgningar
ha sedan 1910 tillkommit. 1912 erhöll institutet
en klinisk afd. med poliklinik för öron-, näs- och
halssjukdomar, förlagd till Sabbats-bergs sjukhus,
1913 en ortopedisk klinik och poliklinik vid
Stockholms vanföreanstalt (genom donation af Oskar
Ekman) och 1924 en kirurgisk klinik och poliklinik vid
Maria sjukhus (sistnämnda anordning är dock medgifven
endast som personlig för nyutnämnde professorn i
kirurgi E. Key). Inom läroverkets egna inrättningar
har tillkommit ett själfständigt röntgeninstitut vid
Serafimerlasarettet, med en professor som föreståndare
1916, hvarjämte den rättsmedicinska institutionen
fått eget hus på institutets tomt.
Antalet studerande var vårterminen 1924 853 (hvaraf
76 kvinnliga). Lärarbefattningarna voro s. å. 24
professorer, 2 prosektorer, 5 laboratorer, 3
lärare, 30 docenter och 5 biträdande
lärare. Deord. lärarbefattningar, som tillkommit
sedan 1910, äro professurer i de 3 ämnena hals-,
öron-och nässjukdomar, i ortopedi och i röntgenologi,
l prosektorsbe-fattning och l laboratorsbefattning,
förutom biträdande lärare och docenter. En professur
har omdanats till en laboratorsbefattning.
Institutets kraftiga utveckling, hvarigenom de
studerandes antal på 15 år ökats till väsentligt
mera än det dubbla, har medfört trängsel på kliniker
och institutioner. De studerande få ofta vänta på
plats vid inrättningarna Därigenom både försvåras
undervisningen och fördröjas examina. En l juli
1919 tillsatt kommitté inom Serafimerlasarettet
(med universitetskanslern som ordf.) är sysselsatt
med att uppgöra förslag till institutets vidgande
och förflyttning, i första rummet af de kliniska
sjukhusen.
Institutets ekonomiska stat upptog för
förvaltningsåret 1923-24 statsmedel till aflöningar
311,685 kr. och till institutets materiella behof
127,400 kr. Dess egna fonder utgjorde l,358,879
kr. Det största tillskottet i dessa egna fonder
intill juni 1923 är Oskar Ekmans professurs fond, som
f. n. (1924) uppgår till 224,012 kr. (professuren
i ortopedi). Efter 30 juni 1923 ha ytterligare
tillkommit Fr. Lundbergs stipendiefond med 15,000
kr., Otto Ulm-grens stipendiefond med 13,000
kr., Dentalbolagets Mblioteksfond med 3,000
kr. (de 2 sistnämnda för Tandläkarinstitutet)
samt Therése och Johan Anderssons minnesfond å
5,472,118 kr. Institutets samtliga egna fonder
utgöra alltså f. n. 6,861,997 kr. Therése och Johan
Anderssons fond är donerad af KnutAndersson(f. 1868)
i Stockholm i bref af 11 nov. 1922 och utgör hela
det honom efter hans af-lidna moder tillfallna
arfsbeloppet. Donationen mottogs af lärarkollegiet
31 dec. 1923, och stadgarna för "Therése och
Johan Anderssons minne" godkändes af donator 19
jan. 1924. Donationsbrefvet uppger fondens ändamål
vara "att användas till det trefaldiga och institutets
uppgift närliggande ändamålet: lidandets - det
kroppsliga såväl som det däraf såsom följd uppkomna
själsliga - lindrande, botande och förekommande
genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska
åtgärder". Enligt de af donator godkända stadgarna
får fonden icke användas "till sådana utgifter,
som det åligger staten att bestrida i och för den
medicinska undervisningens behöriga fortgång, ej för
inrättandet af lärarplatser eller befattningar, ej
för det löpande arbetet å kliniker och vetenskapliga
institutioner, ej till utgifvande af periodiskt
utkommande skrifter, ej för utgifter, som det åligger
staten, landstingen och kommunerna att bestrida för
handhafvande af på dem ankommande sjukvård, samt
ej heller för nybyggnader. . . . Förslag angående
räntemedlens användning tillkomma professorer och
förutvarande professorer vid Karolinska institutet
samt vid de svenska universitetens medicinska
fakulteter äfvensom ledamöter af centralstyrelsen
för Sveriges läkarförbund". Förslagen pröfvas
af en särskild nämnd med institutets rektor
och dekanus som själfskrifna jämte 3 andra
led., valda inom institutets professors-kår.
C. S-g. Kårolyi [karråji], gammal ungersk adelssläkt
från komitatet Szathmår, omtalad redan på 1200-talet
(under namnet K a p l y o n) och på 1700-talet
framträdande ibland de rikaste magnatätterna. Grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
