Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
901
Kamerun-Kamlungeträsket
902
tiden utförda försöken att öfverföra helium
i fast tillstånd ha varit utan framgång. -
Införandet af motståndstermometer för bestämning
af låga temperaturer i köldlaboratoriet ledde till
undersökningar öfver temperaturens inflytande på
det elektriska ledningsmotståndet hos åtskilliga
metaller. I samband med sådana arbeten står K:s 1911
gjorda upptäckt af metallernas supraledande tillstånd,
hvilket består däri, att vid heliumtemperatur (2
till 7 grader abs. temp.) flera metallers (såsom
kvicksilfver, bly, tallium och tenn) elektriska
ledningsförmåga från ett regelbundet aftagande med
temperaturen plötsligt sjunker ned till nästan
omätbara värden. Vid temperatur under denna
språngpunkt har t. ex. en blytråd ett elektriskt
motstånd af omkr. 0,2 . 10-10 af sitt motstånd vid
0° C. K. M-n.
*Kamerun eröfrades under Världskriget
af de allierade, engelsmän och fransmän,
sept. 1914–jan. 1916 (se Världskriget,
sp. 251). Det är efter Versaillesfreden 1919
deladt mellan Frankrike och Storbritannien,
hvilka inneha resp. delar såsom mandat under
Nationernas förbund. Fördelningen fastställdes genom
fransk-engelska deklarationen i London 10 juli 1919.
1. Franska K. (Cameroun) omfattar hela
förra tyska kolonien K. med undantag af Brittiska
K. och den förut till Franska Kongo hörande del i
s. ö. (277,808 kvkm.), som vid uppgörelsen om Marokko
1911 afträddes af Frankrike till Tyskland och som
nu är införlifvad med Franska Ekvatorial-Afrika.
431,173 kvkm. Omkr. 3 mill. inv., 5,8 på
1 kvkm. K. är enligt dekret af 28 mars 1921
ett både administrativt och finansiellt autonomt
territorium med Yaoundé (Jaunde) som hufvudstad.
1922 funnos i K. 36 regeringsskolor med 3,005
lärj. samt åtskilliga privatskolor. Budgeten
balanserade med 19,88 mill. frcs 1923, hvartill kom
järnvägsbudgeten med 3,38 mill. frcs. Importen
uppgick till 33,43 mill. frcs och exporten till 24,24
mill. frcs (1922). K. har 343 km. goda vägar och 578
km. järnvägar (1923). K. styres af en kommissarie,
biträdd af ett förvaltningsråd. Litt.: R. Thillard,
"Agriculture et élevage au Cameroun" (1921), och
H. Paulin, "Cameroun-Togo" (1923).
2. Brittiska K. (Cameroon) omfattar en smal
remsa utmed K:s nordvästra gräns, från Atlanten,
i s. v., till Tsadsjön, i n. ö. Omkr. 80,000
kvkm. med 550,000 inv. Norra delen är förenad med
provinserna Bornu och Yola, i Nigeria, och södra
delen (Cameroon province), med Nigerias södra
provinser. Statsinkomsterna voro 1,01 mill. kr. och
statsutgifterna 1,91 mill. kr. (1923–24). Importen
uppgick till 0,88 mill. kr. och exporten till 0,61
mill. kr. (1921). Den viktigaste hamnen, Victoria,
besöktes 1921 af 67 fartyg om 100,000 ton. Litt.:
A. F. Calvert, "The Cameroons" (1917).
1–2. E. A-t.
*Kames (af eng. kame, ås, kamm i topografisk
bet.) 1. Kamelandskap har nu fått en mera inskränkt
betydelse, i det att dessa benämningar af amerikanska
glacialgeologer reserverats för ett kulligt
landskap med oregelbundet anordnade kortare ryggar
af glacifluvialt grus, aflagrade under inlandsisen i
omedelbar närhet af isranden. Det ståtligaste exemplet
på kamebildningar i Sverige är det på småsjöar och
backstråk rika landskapet v. om Billingen, särskildt
Valle härad. K. A. G.
* Kamfer. Konstitutionsformeln för kamfer är:
H2C
H2C
CO
CH
H
Jfr terpenformlerna i art. T e r p e n e r, sp. 937.
Den vanliga 1. japankamfern är optiskt h
ö-gervridande, men man känner äfven såväl
vänstervridande som optiskt inaktiv, "racemisk" (se
d. o.) kamfer. Den vänstervridande kamfern förekommer
i flyktig olja af salvia, renfana och Chrysanthemum
Parthenium. Kamfer kan numera framställas
fabriksmässigt ur terpenen pinen (i terpentinolja)
genom dess öfverförande antingen i terpenen kamfen
(se d. o.) eller i terpenalkoholen borneol (=
borneokam-fer). Bägge dessa ämnen kunna genom
oxidation lätt öfverföras i kamfer. Den artificiella
kamfern är optiskt inaktiv. Kamferns tre optiska
iso-merer förete likartade och lika starka verkningar.
K. A. V-g. C. G. S.
*Kaniferarter. Till viktigare kamferarter höra äfven
mentakamfer 1. mentol och ter-p i n e o l (som är
en tertiär alkohol ; se dessa ord) , samt f e n k
o n (se d. o. Suppl.) i fänkålsolja. Besläktade med
kamferarterna, men af högre mole-kylarvikt (vanligen
med 20 å 30 kolatomer i molekylen) äro sterinerna
(se d. o.). K. A. V- g.
Kamferskifling, bot. Se färgplansch III till
art. Svampar.
Kamimura, H i k o n o j o, japansk amiral, f. 5 maj
1850, d. 2 aug. 1916, var under kriget med Ryssland
1904-05 högste befälhafvare för 2:a flottan, deltog
(jämte Togo) i beskjutningen af Port Arthur och
opererade framgångsrikt mot Vladivostokflottan.
H. W-l.
*Kamisol betyder äfven morgonkappa; jfr S a-lopp.
Kamke, Ivar, målare, f. 2 jan. 1882 i Stockholm,
är son till språkläraren Julius K. (f. 1851 i
Kreibau i Schlesien, inflyttad 1876 för att bli
lärare vid Tyska lyceum i Stockholm, d. där 2 juni
1922). Ivar K. var elev vid konstakademien 1901-05,
då han vann k. medalj. Från 1906 vistades han
länge i Holland, Paris, Italien och Tyskland samt
innehade det Jenny-Lindska stipendiet 1909 - 11. Han
har målat en mängd genre-taflor från olika länder,
gärna i friluft och solsken öfver brokiga färger:
Fiskauktion i Volendam (galleriet i Buenos Aires),
Fiskarhamnen i Volendam (utst. 1909, i Zorns samling i
Mora), Italienska vindrickare (1910), Frukttorg i Rom
(utst. 1912) och Dryckeslag i Dachau (s. å.). Han har
målat äfven porträtt (bl. a. frih. Karl Bildt, Rom,
1923, i Svenska akad:s ego) och utfört goda etsningar.
ö - g N.
Kam kis, miner. Se M ar k a si t.
Kamlungeträsket, en 10 kvkm. stor sjö, 26 m. ö. h.,
i Nederkalix socken, Norrbottens län, genom-fluten
af Kalix älf, som nedanför sjön bildar de 7 m. höga
Kamlungeforsarna. O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
