Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalfsund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
891
Kalla zonen-Kallstenius
892
nischer runen. - 2. Aino K., den föregåendes hustru,
finländsk författarinna, född Krohn, f. 2 aug. 1870,
är dotter till språkforskaren professor Julius Krohn
(se d. o. 1) och gifte sig 1900 med 0. Ph. K. Hon
framträdde 1897 med Lauluja ja oal-ladeja (Sånger och
ballader), men slog igenom först med novellerna M er
en takaa (2 bd, 1904-05; ett urval "Bortom havet",
1920), med ämnen från Estland och brytningarna där
mellan nationell-estniskt och tyskt och ryskt,
inom hvilken motivkrets hon skapat sig ett namn
som skarpsynt iakttagare och folkpsykolog. Af
hennes senare arbeten må nämnas Ants Raudjalg
(1907), Lähtevien laivojen kaupunki (1913;
"De farande skeppens stad" 1915), Ka-tinka Rabe
(1920), Vieras veri och Barbara von Tisenhusen
(1923). Tähdenlento (Stjärnskott, 1915) är en
fängslande lefnadsteckning af den estniska skaldinnan
Koidula (Lydia Janssen), Nuori Viro (Det unga Estland,
1918), ett antal uppsatser om estnisk litteratur och
kultur. 1. V. S-g. 2. H. N-m.
Kalla zonen. Se Z o n 1.
Kallbädan. finländsk fyr af betong på en lika
benämnd klippa i Finska viken s. om Porkkala udd
å 59° 52’ n. br. och 24° 18’ ö. lgd fr. Gr.,
uppf. 1920. Blixtsken, hvitt och rödt i 2
sektorer, 3 blixtar hvar 6:e sekund. Höjd
öfver vattenytan 21,4 m., lysvidd 14,5 min.,
ljusstyrka 2,900 hlj. Mistsignalering.
O. B-n.
*Kallenbach, J., är nu professor i polsk
litteraturhistoria i Krakau.
*Kallenberg, E. A., var 1907-11 ledamot (1908
-11 ordf.) i den kommitté, som 1911 framlade
förslag till konkurslag, samt 1920 ordf. för
de inom Justitiedepartementet tillkallade
sakkunnige, hvilkas betänkande ledde till 1921 års
konkurslagstiftning (se d. o. Suppl.). K. var
1916-23 led. af strafflagskommissionen
(se Strafflagstiftning. Suppl.) och 1919-23
af dennas arbetsutskott. Bland hans under
senare år utg. skrifter äro särskildt att
nämna De ordinära devolutiva rättsmedlen (2:a
uppl. 1922) och Svensk civilprocessrätt (I,
1917, 2:a uppl. 1923; II, 1918; III, 1922).
c. G. Bj.
Kallenberg, Siegfried Garibaldi, tysk tonsättare,
f. 1867 i Schwaben, utbildad vid kon-servatorier i
Stuttgart och München, har i expressionistisk stil
komponerat solosånger, duetter, damkörer, rekviem och
andra körverk, 2 symfonier, piano- och violinsonater,
kammarmusikverk och några operor. I München bildades
1921 en K.-förening för att sprida hans arbeten.
E. F-t.
Kallerö, hamn. SeKallrigafjärden. Suppl.
Kallholmen, slutstation för statsbanan
Bastuträsk -Skellefteå-Kallholmen, med hamn
(Skellefte-hamn), vid mynningen af Skellefte
älf, 15 km. från staden Skellefteå. Invid
ligga örvikens och Säfve-näs ångsågar.
O. Sjn.
Kallhäll. Se Bolinders mekaniska verkstad. Suppl.
Kallilit, kem. Se Nickelvisrautglans.
KaMlio [-liå], K y ös t i, finländsk politiker,
f. 10 april 1873 i Ylivieska, Österbotten, gick 7
år i ly-ceum och slog sig 1895 på jordbruk i Nivala
socken, där han sedan beklädt många förtroendeposter
vid kommunalförvaltningen m. m. 1904 invaldes han
af de konstitutionella i landtdagen (bondeståndet)
och har sedan dess tillhört folkrepresentationen.
Han har varit ledare för "maalaisliitto"
(småbrukarnas, landthandlandenas m. fl:s parti)
och inträdde som chef för Jordbruksexpeditionen
i den af alla partier bildade regering, som
tillsattes efter marsrevolutionen 1917, invaldes
af landtdagen nov. s. å. i landets första
"ministär", från hvilken han på grund af sin
republikanska ståndpunkt afgick i aug. 1918. Då
i april 1919 en borgerlig samlingsministär
bildades med uteslutning af samlingspartiet,
blef K. ånyo jordbruksminister. Ministären
föll mars 1920. I nov. 1922 bildade K. själf
som statsminister regering af partivänner och
medlemmar ai framstegspartiet. Ministären K.,
fastän i afsevärd minoritet i riksdagen, höll
sig, ehuru svag och inom sig alltmer splittrad,
till jan. 1924, då den afgick i följd af, att
presidenten genomdref riksdagens upplösning. Dess
förnämsta åtgärder voro genomförandet af den s. k. Lex
Kallio (se F i n l a n d. Suppl., sp. 804), räfsten
med kommunisterna samt frigifvandet af ett antal
upprorsledare. K. valdes april 1924 till riksdagens
talman. T. C.
*Kallmorgen, F., dog i början af juni 1924 nära
Durlach.
Källo, finländsk fyr i Bottniska viken vid inloppet
till Eäfsö och Mäntyluoto hamnar på 61° 56’
n. br. och 21° 28’ ö. lgd fr. Gr. 2 fyrljus ofvanom
hvarandra; hvitt, rödt och grönt sken på olika sätt
anordnadt i olika sektorer. Höjd öfver vattenytan
resp. 11 och 8Ys m.; lysvidd 9 resp. 10,e min.;
ljusstyrka 200 resp. 2,000 hlj. Mistsignalering.
O. B-n.
*Kallortstillägg, äfven kalladt V il d m
arks-ortstillägg, utgår numera äfven till
tjänstemännen vid post-, telegraf- och Statens
vattenfalls-verk (se "Svensk författningssaml." n:r
529, 1920).
Kallrigafjärden, vik af Öregrundsgrepen,
Bottenhafvet, i Börstils och Forsmarks socknar,
Stockholms län. I dess inre ända utmynnar Olandsån;
längre ut ligger Kallerö hamn.
O. Sjn.
Kal Iskänka, förestånderska för en restaurangs
"kallskänk" (d. v. s. förrådet af kall uppskärsmat).
Kallskärs skärgärd, i Rådmansö socken, Stockholms län,
består af ett hundratal småöar och skär, af hvilka
Kallskär är störst, och ligger strax n. om Stora Nassa
skärgård. O. Sjn.
*Kallstenius. - 2. G. S. N. K. Af hans många
kraftfulla och kärnfulla verk under senaste år må
erinras om tolkningar af åskväder, sol efter regnskur,
ovädersstämningar, men äfven milda naturintryck,
skildrade med fin känsla. Ensam för sig bland hans
tidigare alster ur fantasien står Den döda (1909, en
ung kvinna går fram öfver en spång, som leder till ett
klipptempels mörka port). Ytterligare idémålningar i
stort format äro Via doloris (1922, efter skiss från
dunkel i tankeinnehållet),
1909, triptyk, något Gryningen (1922,
grupp människor samlade på en hed i väntan på
Kristus, som i fjärran synes närma sig),
i skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
