Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadettmässen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af de många främmande nationaliteterna märktes
s. å. 15,655 italienare, 15,254 greker, 12,081 turkar,
8,252 fransmän, 7,524 engelsmän och 1,242 ryssar. En
ny bro öfver Nilen till Bulaq blef färdig 1912,
och stadens kloakväsen fullbordades 1914. Vid
Heliopolis, omkr. 10 km. n. ö. om K., har anlagts
en vacker villastad (1914) med station för trådlös
telegrafi och en stor aërodrom, utgångspunkt för
flygrouter till Kapstaden, Palestina, Mesopotamien
och Europa. Genomgripande åtgärder ha de senaste
åren vidtagits för bevarande af gamla arabiska
minnesmärken; särskildt har Ibn Tuluns moské (från
829) restaurerats. Flera nya stora parker ha anlagts
(Bulaq och omkring Dahermoskén). – Mars 1919 egde i
K. allvarliga oroligheter rum i samband med Zaghlul
paschas deportering.
E. A-t.
Kairolin. kem. med. Se Kin öl in.
*Kaisarije (Kaisariyeh). Sandjaket hade 194,281
inv. 1912.
Kaisariyeh. Se Kaisarije (äfven i Suppl.).
*Kaiser, J. P., dog 17 dec. 1917 i
Leipzig. Han utgaf bl. a. en psalmsamling
för barn, Kinderpsal-ter (1916).
E. N. S-g.
Kaiser [ka’jser], Georg, tysk författare, f. 25
nov. 1878 i Magdeburg, var en tid köpman och
tre år bosatt i Buenos Aires, debuterade 1911
som dramatiker med komedien Die jiidische witwe,
som följts af mer än ett dussin teaterstycken, af
hvilka må nämnas König Hahnrei (1913), Die bur ger
von Calais (1914), lustspelet Der zentaur (1916),
tragedien Die versuchung (1917), tragikomedien
Rektor Kleist (1918), skådespelet Gas (s. å.),
Drei einakter (s. å.) och Hötte, W eg, Erde, en
trilogi (1919). K., i hvars alstring man finner
spår både af Ibsen, Mae-terlinck, Sternheim och
Wedekind, har med betydande scenisk effekt gett
sensationspjäser och grotesker, genom hvilka han
blifvit en af de ledande expressionisterna. Efter
en uppseendeväckande rättegång dömdes
han 1920 till fängelse för bedrägerier.
U-n B.
Kaisergebirge [ka’jserge-], grupp i Nordtyska
kalkalperna, mellan Kufstein, vid Inn, i v.,
och Grosser Ache, i ö., omfattar två starkt
söndersplittrade parallellkammar, en sydlig och
brant, Vorder l. Wilder kaiser, med Elmauer
haltspitze (2,344 m.), samt en nordlig och platåartad,
Hinter l. Zahmer kaiser, med Pyramidenspitz (1,999 m.),
förbundna genom en tvärkedja, med toppen Stripfenjoch
(1,605 m.), hvarifrån Kaiserthal går åt v. och
Kaiserbachthal åt ö. Se Schwaiger, "Führer durch
das K." (2:a uppl. 1904).
E. A-t.
Kaiserlings vätska [ka’js-], konserveringsmedel. Se
Konservera 4.
Kaiser-Wilhelm-gesellschaft zur förderung der
wissenschaft [kaiser- -ges-], ett på initiativ af
kejsar Vilhelm II 11 jan. 1911 med ett kapital af 11
mill. mk bildadt sällskap, som har till uppgift att
främja vetenskaperna genom att upprätta och underhålla
väsentligen naturvetenskapliga forskningsinstitut
(Kaiser-Wilkelm-institute). Fr. o. m. 1921
understödjes sällskapet både af Preussen och Tyska
riket. Instituten äro följande; i kemi och fysik:
ett institut för kemi, ett för fysisk kemi och
elektrokemi, ett för biokemi och ett för fiberkemi,
alla i Dahlem, ett för fysik i Berlin, ett för
metallurgi i Neubabelsberg, ett för stenkolsforskning
i Miilheim,
Fritz-von-FriedlaBnder-Fuld-kolforskningsinstitutet
i Breslau och ett för järnforskning i Düsseldorf;
ett för krigstekniska vetenskaper i Berlin; ett för
biologi i Dahlem; i medicin: ett för arbetsfysiologi i
Berlin, ett för fysiologi i Halle, en hydrobiologisk
anstalt i Pion, ett för experimentell terapi och ett
för psykologi och hjärnforskning i Dahlem; ett för
tysk historia i Berlin, Bibliotheca Hertziana i Rom
och Öst-Europa-institutet i Breslau; en aerodynamisk
försöksanstalt i Göttingen. Beslutade och planlagda
äro vidare ett institut för läderforskning (Dresden)
och ett för farmakologi. Den zoologiska stationen
i Rovigno, Istrien, togs i beslag af Italien under
Världskriget.
Kaiser Wilhelm kanal [ka’js-]. Se
Nord–Östersjökanalen (äfven i Suppl.).
Kaiser Wilhelms land [ka’js-]. Se Nya Guinea 3 (äfven
i Suppl.).
Kaja, zool. Se Korpsläktet, sp. 1066.
*Kajana. Staden är genom den s. k. Savolaxbanan
(Kotka–Kouvola–S:t Michel–Kuopio–K.) förbunden
med rikets järnvägsnät; banan har för ett par år
sedan förlängts norrut med 26 km. till Kontiomäki
blifvande station å den beslutade tvärbanan
Uleåborg–Vaala–Nurmes. Af industriella inrättningar
märkas främst Kajaanin puutavara osakeyhtiö’s
(The Kajana wood ltd’s; grundl. 1906; aktiekap. 10
mill. mark) anläggningar: såg, sulfitcellulosafabrik,
träsliperi, pappersbruk, kvarn, mekanisk verkstad
samt ångkraftcentral, samtliga å Tihisenniemi udde,
1 1/2 km. från staden, kraftstation vid Ämmäkoski
fors, hvarifrån bl. a. stadens elektriska belysning
erhålles, samt tegel- och kalkbruk. Samskolan har
öfvertagits af staten.
O. B-n.
Kajaner. Se Malajiska rasen, sp. 602.
*Kajanus, R., blef 1915 led. af Mus. akad. i
Stockholm. Han har professors n. h. o. v. 1923
uppträdde han åter som gästdirigent i Stockholm.
Ka’java, Yrjö Henrik, finländsk anatom, f. 2 dec. 1884
i Tam-mela; student 1904, med. doktor och docent i
makroskopisk anatomi vid Helsingfors’ universitet
1914, e. o. professor i anatomi 1921 samt utnämnd
till innehafvare af en rörlig professur i ämnet
1924. K:s förnämsta arbeten äro: Die kurzen muskeln
und die langen beugemuskeln der säugetierhand, I-IV
(1910-20), Die kurzen muskeln der halbaffenhand
(1911; i Voeltzkows "Reise in Östafrika", IV),
Bidrag till kännedomen om emaljorganets senare öden
vid tandens utveckling och Jämförande anatomiska
undersökningar öfver mws-culus palmaris brevis
(Finska läkaresällsk :s "Handlingar" 1917),
Beitrag zur kenntnis der entwicke-lung des
gelenkknorpels (i Finska vet. soc:s "Acta", 1919).
T. C.
Kajeputträdet, bot. Se M e l a l e u c a. Jfr äfven
K a j e p u t o l j a.
Kobert Kajanus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
