Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägars, Statens, änke- och pupillkassa - Järnvägen Bohusländska statsbanan-Sannegården - Järnvägsartilleri - *Järnvägsassuransföreningen - *Järnvägsföreningen, Svenska - *Järnvägskongress - Järnvägslokomotiv - Järnvägslånefonden - Järnvägsläkare - Järnvägsmännens brandförsäkringsförening, handelsförening, lifförsäkringsbolag, lifförsäkringsförening, skofabriksförening, understödsförening och hvilohemsförening se Järnvägstjänstemannaföreningar. Suppl. - *Järnvägsråd - *Järnvägssamtrafik - *Järnvägsskena - *Järnvägsspår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Järnvägen Bohuslänska
statsbanan-Sannegården-Järnvägsspår
858
Statens järnvägstrafiks pensionsinrättningar,
sp. 1048.
Järnvägen Bohuslänska statsbanan-Sannegården. Se
Sannegårdens järnväg.
Järnvägsartilleri. Se Artilleri. Suppl., sp. 307.
’Järnvägsassuransföreningen hade vid 1922 års slut 84
delegare, hvaraf 81 järnvägar med en sammanlagd längd
af 7,138 km. Försäkringssumman uppgick samtidigt till
345,459,800 kr. F. P.
*Järnvägsföreningen, Svenska. Ord. sammanträden
(stämmor) skola hållas "under andra och fjärde
kvartalet" (före 1922 voro ordalagen i stadgarna
"mars och november månader"). "Tågtidtabellen" utges
icke numera. F. P.
*Järnvägskongress. På grund af Världskriget och dess
följder kom kongress till stånd hvarken 1915 eller
1920. 1922 hölls kongress i Rom, och 1925 skall sådan
hållas i London. F. P.
Järnvägslokomotiv. Se Lokomotiv.
Järnvägslänefonden, Allmänna, en af statsmakterna 1871
bildad fond för utlämnande af lån äfvensom statsanslag
utan återbetalningsskyldighet för främjandet af
nya enskilda järnvägsföretag. Fr. o. m. 1871 har
riksdagen anslagit l å P/2 mill. kr. per år till
denna fond, hvarur låneunderstöd utgått i början med
högst 2/s, senare med högst lfa och från 1923 med i
allmänhet högst 3/7 af byggnadskostnaden. - En ny
lånefond, upprättad 1911, den s. k. bibanefonden,
lämnar understöd till järnvägar i västra delarna af
Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län äfvensom
delar af Bohuslän och Dalsland. Understöd utgår
med högst 3/4 af byggnadskostnaden, hvarvid 2/3 af
understödet äro räntebärande lån och 1/s tidigare
varit räntefritt lån, men från 1923 lämnas utan
återbetalningsskyldighet. Intill 1922 års början hade
till enskilda järnvägars byggande utlämnats i rundt
tal 110 mill. kr. i lån samt 4 mill. i anslag utan
återbetalningsskyldighet. Statens kvarstående fordran
för dylika lån utgjorde s. å. 75 mill. kr. F. P.
Järnvägsläkare, vid järnvägar förordnade läkare
för personalens vård. De erhålla arfvode
hvar och en af den järnväg, vid hvilken han
är förordnad. 1922 voro Statens järnvägar med
styrelsen och huf-vudverkstäderna indelade i 125
läkardistrikt. Motsvarande kostnad för läkarvård
och fria medikament uppgick till 899,539 kr.
F. P.
Järnvägsmännens brandförsäkringsförening,
handelsförening, liff or säkringsbolag,
lifförsäkringsför-ening, skofabriksförening,
understödsförening och hvilohemsförening se
Järnvägstjänstemannaföreningar. Suppl.
’Järnvägsräd. För sammansättningen gäller i
hufvudsak numera (1924) k. br. 17 aug. 1917. Antalet
led. är 25, utsedda 3 af K. M:t, 4 af ombud för
hushållningssällskapen, 3 af stadsfullmäktige i
Stockholm, Göteborg och Malmö (l led. för hvar och
en af nämnda städer), 4 (hvaraf l skall företräda
Norrlandsintressen) af handelskammarmötet eller dess
kommitté, l af Sveriges allmänna handelsförening
(enligt senare k. br. af Sveriges köpmannaförbund),
l (exportköpman) af Sveriges exportförening, l af
Sveriges sjöfartsförening och Sveriges redareförening
tillsammans, 2 af fullmäktige i Järnkontoret, l
af Svenska trävaruexportföreningen, l af Svenska
trämasseföreningen och Svenska cellulosaföreningen
tillsammans, 3 af Sveriges
industriförbund och l af Sveriges
handtverksorgani-sation. Valen ske
på senare tid för l år i sänder.
F. P.
*Järnvägssamtrafik. Afgifterna å biljetter i
samtrafik inom Sverige erhållas numera (1924) genom
sammanläggning af andelarna för hvarje särskild
i resan ingående befordringsled, därest icke
uträkningen af biljettpriset sker med användning af
s. k. genomgående af ståndsberäkning, hvarmed förstås,
att af gif ten för den vägsträcka, där dylik beräkning
får användas, beräknas efter det zontal, som svarar
mot den sammanlagda längden af de i sträckan ingående
antalen kilometer väg inom hvarje järnväg. Mellan ett
stort antal stationsrelationer beräknas afgifterna
emellertid enligt undantagsbestämmelser. Direkt
biljettförsäljning eger nu rum endast mellan
en del svenska stationer samt en del norska,
danska, finska och tyska stationer (se dock nedan
om resebyråbiljetter). I samtrafik med utlandet
gällde under en följd af år fram till Världskriget
en och samma biljett ofta öfver flera vägar,
möjliggörande för den resande att jämväl efter
resans anträdande välja befordringsväg. Numera äro
biljetterna gällande öfver en viss, vid biljettköpet
aftalad väg. Samtrafik med s. k. kombinerade
biljetter eger numera icke rum mellan Sverige
och utlandet. I stort sedt liknande dessa äro de
s. k. resebyråbiljetterna, som vid svenska resebyråer
kunna sammansättas att gälla öfver de flesta järnvägar
och ångbåtslinjer af större betydenhet i Europa och
äfven i Nord-Afrika. Beträffande godssamtrafiken må
framhållas, att Internationella fördraget angående
godsbefordring å järnväg sedan 1920 är gällande
äfven för gods-samtrafik med Norge. I fråga om
hvilka stater, som äro anslutna till Internationella
fördraget, äro förhållandena något oklara. F. n. äro
Finland, Kyssland, de nya Östersjöstaterna och
Bulgarien icke längre anslutna. Utöfver de stater
i öfrigt, som 1910 voro anslutna, räknas nu Polen,
Tjecho-Slo-vakien och Jugo-Slavien, den sistnämnda
dock icke formellt. Hvad samtrafiken beträffar,
för så vidt frågan gäller direkta tariffer och
därmed sammanhängande bestämmelser med utlandet,
utom Norge och Danmark, finnas f. n. direkta tariffer
upprättade endast med vissa stationer i Tyskland och
i någon utsträckning med vissa stationer i Finland
via Haparanda. Samtrafiken med Tyskland är i fråga
om godsindelning och afgiftsbestämmelser sedan l
dec. 1921 i stort sedt ordnad så, att vederbörande
inhemska bestämmelser tillämpas för vederbörande
lands transportsträcka.
Vagnsamtrafik mellan järnvägar med samma spårvidd
innebär ett ömsesidigt begagnande i viss utsträckning
af vagnar, särskildt godsvagnar. Därvid erlägges
vagnshyra af den bana, som b^-gagnar annan banas vagn.
F. P.
*Järnvägsskena. De f. n. (1924) gröfsta vid Sveriges
statsbanor använda skenorna väga 40,5 kg. per
löpmeter; längden är vanligen 10 m. F. P.
"Järnvägsspår. Utom järnvägsspår med 2 sken-strängar
förekomma 1-skeniga banor i ej oväsentlig
utsträckning, exempelvis i Tyskland, och i Sverige
finnas några kortare 3-skeniga samt l 4-skenigt spår
(Haparanda-Finska gränsen). De 3- och 4-skeniga spåren
möjliggöra framförande af tåg för olika spårvidd
därigenom, att olika par skensträngar an vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
