Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukarnas riksförbund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
789 Jordbrukslägenhet–Jorden 790
raborgs läns centralkassa), och de därifrån utlämnade
lånen uppgingo till 7,365,220 kr. Till dem voro
anslutna 145 jordbrukskassor och andra föreningar
med tills. öfver 6,000 medlemmar. Rörelsen har
gifvetvis hämmats i sin utveckling af krigsårens
exceptionella förhållanden, och dess karaktär har
delvis förskjutits därigenom, att kassorna, liksom
sparbankerna, i regel kommit att fordra annan
säkerhet för krediter än den rent personliga, men
rörelsens målsmän se i densamma en löftesrik
början till en modernare organisation af
jordbrukskrediten.
G. A–x–n. E. F. K. S–n.
Jordbrukslägenhet. Se Egna hem. Suppl.,
sp. 462.
Jordbruksråd kallades den nämnd, som i
samband med 1917 utfärdadt beslag å fodersäd
inrättades hos hvarje läns lifsmedelsstyrelse, med
uppgift att vid de styrelsens åtgärder, som
berörde jordbruket, tillse, att dettas intressen så
rättvist som möjligt tillgodosåges, utan att det
allmännas intressen blefve lidande. Jordbruksråden
upphörde samtidigt med lifsmedelsstyrelserna
(se Folkhushållningskommissionen.
Suppl., sp. 928–929).
H. J. Dft.
Jordbruksstatistik. Jfr Landtbruk, sp. 1072.
Jorddrott, egare af gods af stor omfattning.
Jorde, Lars, norsk målare, f. 22 juli 1865 i
Vang, var anställd i bokhandel 1882-88, studerade
därefter måleri för G. Munthe, Werenskiold
m. fl. och för Zahrtmann 1894–95 samt vistades
sedan under ett par år i Italien och Paris. På
världsutställningen i Paris 1900 utställde han
Julgille, har eljest målat mest friluftsstämningar: I
april, Middagssol, Tidig vår, Vintermorgon på fjället,
Midsommar, Lärkan m. fl. J. är representerad i
norska nationalgalleriet, i Trondhjems och Bergens
gallerier och på Göteborgs museum.
G–g N.
*Jordebok. Jämlikt k. förordn. 5 juni 1885 och
lag 2 dec. 1902 ha kronans behållna räntor
och kronotionde, som i kronans jordebok och räkenskaper
skulle sammanföras till en summa under
benämning grundskatt, numera afskrifvits så när
som på några mindre rester. Jordeboken, som
jämlikt k. förordn. 13 juni 1908 ang. jordregister
(se d. o.) skall ligga till grund för jordregistret,
har sålunda upphört att vara uppbördslängd öfver
grundskatterna och tjänar nu hufvudsakligen syftet
att vara en förteckning å för sig bestående
fastigheter.
R. V.
Jordeboksnummer. Se Subnummer.
*Jordegarandel. I st. f. till lag 19 april 1907
om inskränkning o. s. v. hänvisas nu till lag 31
maj 1918, innefattande särskilda bestämmelser ang.
rätten till inmutning inom vissa län.
A. E–g.
*Jordegare i Sverige kan visserligen, allt sedan
1810, ”hvarje svensk man, till hvilken klass af med-
borgare han räknas må”, bli, oafsedt jordens
belägenhet och natur (se Frälse, sp. 28, och
k. kung. 6 april 1810); för juridiska personer och
utlänningar gälla däremot åtskilliga inskränkningar
i möjligheten att vinna eganderätt till svensk jord.
Sålunda må "främmande trosbekännares församlingar,
inrättningar och stiftelser icke, utan Konungens
tillstånd, förvärfva och besitta fast egendom i riket"
(jfr Främmande trosbekännare, sp. 41). Banker,
vare sig Riksbanken, enskilda affärsbanker
("bankaktiebolag", "solidariska bankbolag") eller
sparbanker, få ej förvärfva andra fastigheter än som
af ses för eget inrymmande (eller för Riksbankens
del, för papperstillverkningen och tryckerirörelsen)
eller som måste öfvertas till skyddande af fordran;
i sistnämnda tillfälle skall dock fastigheten åter
afyttras, så snart det kan ske till belopp, som täcker
fordringen. Hurusom för bolag och föreninger (1906)
stadgats förbud att, utom i särskilda fall, förvärfva
fast egendom på landet i Norrland (med undantag
af 1 Gästrikland) och vissa delar af Dalarna, är omta-
ladt i art. Norrlandsfrågan, sp. 1495.
Förbudet utsträcktes 1917 att gälla Yärmlands län och
1921 (provisoriskt) till hel rikets landsbygd.
I art. Utlänning, sp. 119, omtalas de 1916 införda
inskränkningarna i utlänningars - äfvenså utländska
bolags,föreningars, andrasamfällighe-
ters och stiftelsers – samt vissa svenska bolags (och
föreningars) rätt att förvärfva fast egendom i Sve-
rige. Den 1919 tillsatta "jordkommissionen" har
’, (1921) föreslagit vidtgående inskränkningar äfven
! i svenska medborgares rätt att – annorledes än för
| personligt begagnande – förvärfva svensk jord;
i detta förslag, som afser att (liksom den 1918–20
i gällande kristidslagstiftningen i ämnet) hindra
j osund spekulation i jord och jämväl innehåller be-
j stämmelser mot bulvanskap i fråga om jordegande-
| rätt, har emellertid ännu (1924) ej ledt till någon
| lagstiftning.
C. G. Bj.
Jordelektrod. Se Åskledare, sp. 1124. l
*Jordell, D., dog 28 mars 1923 i Paris. Af "Ca-
talogue general de la librairie franpaise" redigerade
| han vidare bd 20-28 (tr. 1910-22), hvarmed ver-
| ket bragtes fram t. o. m. 1918.
C. G.
*Jorden. 1. Astron. Den från sfäroiden
verkligen afvikande yta, som jorden företer, kallas ofta
geoid (se d. o. Suppl.) eller geoidytan.
2. Fys.-geogr., geol. För att öfversiktligt
framställa de delar af jordytan, som de olika höjdskikten
inta, och höjdläget af litosfärens yta har man
konstruerat en mycket upplysande diagrammatisk
framställning, som kallas hypsografisk (l.
hypsometrisk) kurva öfver
jordytan (se fig. 1 med förklaring).
 |
| Fig. 1. Hypsografisk kurva öfver jordytan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
