Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Janssen ... - *Janus - Janusbildning - Janusjkjevitj, Nikolaj Nikolajevitj - Jan van Gent - Jan z Hvczdy - *Janzon, J. Kr. - *Janzon, G. E. - *Jap (Yap) - *Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
739
Janus-Japan
740
fäderneärfd svenskmanna odling och sed och
föregångsman på flera områden. I anspråkslösa
förhållanden har han bildat ett anmärkningsvärdt
bygdemuseum, "Sagalund", hänförande sig närmast till
hemsocknen, och samlat ett stort bibliotek. Han
har äfven inrättat den första småbrukarskolan i
landet, Vrethalla, i hvars direktion han är ordf.
T. C.
*Janus, pseudonym. Se äfven Bonniéres. Suppl.
Janusbildning. Se Missbildning, sp. 658.
Janu’sjkjevitj, Nikolaj Nikolajevitj, rysk general,
f. l maj 1868, blef officer 1886, öfverste 1903,
generalmajor 1909, chef för generalstabsakademien
1913 och generallöjtnant 1915. Han var då sedan
våren 1914 chef för generalstaben. Som sådan
samverkade han dagarna före Världskrigets utbrott med
krigsministern Suchomlinov om att låta den allmänna
mobiliseringsordern utgå, utan att fördröjas af
tsarens 29 juli gifna, men dagen därpå återtagna
kontraorder. J. förflyttades sept 1915 samtidigt
med storfurst Nikolaj Nikolajevitj till kaukasiska
krigsskådeplatsen, där han till april 1917 var verksam
som storfurstens stabschef. Enligt en uppgift skall
han i febr. 1918 ha dödats af rödgardister. C. O. N.
Jan van Gent [-fa’n-], holl., namn på fågelarten Sula
(Dysporus) bassana. se Hafssulor.
Jan z Hvčzdy, pseudonym. Se Tjechiska litteraturen,
sp. 179.
’Janzon, J. Kr. (Spada), dog 13 okt. 1910 i Paris.
*Janzon, G. E., har vidare öfversatt 6 elegier ur
Ovidius’ Amores (i Göteborgs högskolas årsskr.) och
fullständigt dennes Ars amatoria (ibid., 1923).
*Jap (Y a p), ö. Se Karolinerna (äfven i Suppl.).
*Japan har under det senaste årtiondet fått sitt
område väsentligt ökadt. Dess areal och folkmängd
(1921) framgå af följande tabell:
stora eldsvådor. - De i utlandet boende japanerna
1920 voro 581,421, hvaraf 202,360 i Förenta
staterna, 225,787 i Kina, 5,274 i Australien,
34,258 i Brasilien och 2,925 i Europa. S. å. funnos
i J. (Formosa undantaget) 35,380 utlänningar, hvaraf
22,240 kineser, 3,791 engelsmän, 3,786 nordamerikan
er, 664 fransmän, 626 tyskar, 285 portugiser, 283
holländare och 1,701 ryssar.
Jordbruk är alltjämt J:s hufvudnäring. Areal och
skörd för de viktigaste jordbruksprodukterna synas
af följande tabell (1920):
Skördeslag Odlad areal, har Skörd
Ris............ 3,099,362 497,501 ton
Korn............. 536,698 65,274 »
Råg............... 671,579 65,330 »
Hvete............ 525,669 46,186 »
Tobak............. 30,614 472,448 kg.
Te................... 47,734 320,525 »
Boskapsbeståndet omfattade l,3 mill. st. nötboskap,
1,5 mill. hästar, 5,000 får, 125,000 getter
och 470,000 svin 1919. - Bergsbrukets totala
produktionsvärde var 632,36 mill. yen, hvaraf guld
10,35 mill., silfver 9,87 mill., koppar 47,58 mill.,
bly l,38 mill., tackjärn 19,88 mill., stål 68,6
mill., järnkis 2,5 mill., kol 418,07 mill. (29,25
mill. ton), svafvel l,88 mill. och petroleum 35,36
mill. yen (1920). Grufarbetarnas antal var 465,158,
Hvaraf 348,240 i kolgrufvor (1919). - Industrien
omfattade 23,831 fabriker med 1,390,942 arb. (619,976
män och 770,966 kvinnor, 1920). Bomullsspinnerierna
sysselsatte 3,934,839 spindlar med 166,253 arb.,
hvaraf 125,722 kvinnor 1922. Tillverkningsvärdet af
bomullsväfnader var 1,033,8 mill. yen, siden 673,9
mill., yllevaror 131,3 mill., japanskt papper 79,6
mill., europeiskt papper 112,7 mill., tändstickor
45,95 mill., lervaror 64,66 mill., lackerade varor
24,15 mill., mattor 31,6 mill., läder-
Areal i
i K
van
are
Riksdelar
kvkm.
Män
Kvinnor
Summa
På 1 kvkm.
Egentliga Japan ........................
385,525
28,044,341
27,918,712
55,963,053
145
Korea (Ghösen)
220 741
8 923 060
8 361 147
17 284 207
76
Södra Sachalin (Karafuto)
36090
62*241
43’524
105 765
3
Formosa och Pescadores
35969
1 921 237
1 793 662
3 714 899
102
678,325
38,950,879
38,117,045
77,067,924
114
J. innehar dessutom Kwan-tung (södra delen af
Liau-tung-halfön med Port Arthur och Dalnij, nu
kalladt Dairen), tills. 1,193 kvkm. med 667,382
inv. (392,289 män och 275,093 kvinnor), 559 på
l kvkm., såsom arrende af Kina, samt Marianerna,
Karolinerna och Marshallöarna, tills. 2,499 kvkm. med
52,222 inv. (28,010 män och 24,212 kvinnor), 21 på l
kvkm., såsom mandat af Nationernas förbund. Inklusive
dessa områden omfattar J. 682,017 kvkm. med 77,787,528
inv. (39,371,178 män och 38,416,350 kvinnor), 114 på
l kvkm. - Bland de mest förödande jordbäfningar, som
drabbat J., var den, som inträffade l ff. sept. 1923,
hvarigenom l omkr. 50,000 kvkm. härjades, däribland
Tokyo och Yokohama, äfven genom af katastrofen
förorsakade j
varor 28,5 mill., oljor 61,8 mill. och
strumpstolsarbeten 94,19 mill. yen 1919.
Utrikeshandelns värde uppgick till 6,349,9
mill. kr., 3,402,6 mill. för import och 2,947,3
för export 1922. Förenta staterna komma nu främst
beträffande varuutbytet med J. (574,40 mill. yen
import, 496,28 mill. yen export); därefter följa i
ordning Kina (resp. 191,7 mill. och 287,2 mill. yen),
Brittiska Indien (210,4 mill. och 84,5 mill. yen),
Storbritannien (184,3 mill. och 32,8 mill. yen) och
Nederländska Indien (70,4 mill. och 54,2 mill. yen),
allt 1921. Sveriges införsel från J. uppgick till
1,15 mill. kr. och dess utförsel dit till 17,5
mill. kr. 1922. Sjöfarten räknade 12,274 fartyg om
27,98 mill. ton ankomna och 12,253 fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
