- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
643-644

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inskrifningsbefälhafvare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

643

Insulin-Inteckning

644

Insulin, fysiol, kem. o. med., ett verksamt medel
mot sockersjuka. De tyske forskarna v.
M e h-ring och Minkowski visade (1889) att, om
man opererar bort bukspottkörteln (pankreas)
på hundar, dessa angripas af svår, snart
dödande sockersjuka, öfverensstämmande med sådan
hos människor. Flera försök ha sedan gjorts att
med extrakt på pankreas behandla nämnda sjukdom -
dock länge utan resultat. S c h u 11 z e och S s
c o-bolew ådagalade, oberoende af hvarandra, att,
om man knyter om utförsgången till pankreas på en
hund, körteln degenererar - dock ej fullständigt
på en gång. Yissa små cellgrupper af egendomligt
slag, de s. k. Langerhansska cellöarna,
motstå ytterligare en tid förstörelsen. Först när
äfven dessa celler degenererat, inställer sig den
svåra sockersjukan. På grund däraf antog man,
att just dessa cellöar producera något ämne (ett
s. k. hormon, se Organoterapi, sp. 863),
som har ett bestämmande inflytande på sockrets
sönderdelning i kroppen. En ung kanadensisk
medicinare, Frederick G. Banting, assistent
vid Western university i London, Ontario, kom
i nov. 1920 på den tanken, att måhända
det ägghvitdigererande fermentet (trypsinet)
i pankreas - eller dess förstadium (trypsinogenet) -
förstörde det af Langerhans’ cellöar producerade ämnet
i extrakt på vanlig pankreas och att
man borde söka komma åt detsamma med undvikande
af nämnda skadliga substanser. Om man
utförde Schultze-Sscobolews ofvannämnda experiment
med underbindning af pankreas’ utförs-gång på en
hund, dödade denne, när hans pankreas degenererat
med undantag aj de Langerhansska cellöarna, samt
beredde extrakt på sådan körtel, borde ett verksamt
preparat erhållas. Banting meddelade sin idé åt den
på kolhydratomsättningens område särskildt erfarne
professor J. R. M a c l e o d, föreståndare för
fysiologiska laboratoriet i Toronto (Canada);
och dessa båda män ha därefter med biträde af
flera medarbetare (Best, Collip m. fl.) utfört de
forskningar, som ledt till framställning af insulinet
(af Insulse Lange r-hansi, "Langerhans’ öar"),
hvilket visat sig vara ett mycket verksamt
medel mot sockersjuka. De på ofvan beskrifvet sätt
behandlade hundarnas bukspottkörtlar utskuros ur
de med kloroform dödade djuren och extraherades
i köld med svag (fysiologisk) saltlösning.
Detta extrakt insprutades i blodet på hundar, som
genom utskärning af pankreas fått svår diabetes,
och det visade sig, att sockerhalten i deras
blod för tillfället betydligt minskades samt att
sockret försvann ur deras urin, d. v. s. symtomen
af sockersjuka veko för några timmar. - Då foster
i tidigt stadium visat sig ej innehålla trypsin,
kunde Banting och Best äfven genom extraktion
af pankreas från nötfoster framställa ett mycket
verksamt preparat. Emellertid var det svårt att
af hittills omnämnda material erhålla tillräckliga
mängder insulin för pröfning i större skala.
Collip utarbetade därför en metod att vinna detta
medel från normal pankreas af nötkreatur. Körtlarna
extraherades med stark sprit den filtrerade och starkt
indunstade lösningen befriades genom skakning med
eter från fettsubstan-ser, hvarefter det verksamma
ämnet utfälldes mec absolut alkohol, affiltrerades
och löstes i vatten.

Denna lösning användes till experiment och som
läkemedel åt sjuka. - För normala djur är insulinet
mycket giftigt. Insprutas det i blodet på en kanin,
dör denna snart under häftig kramp på grund
däraf, att insulinet hastigt minskar blodets normala
halt af socker. Insulinet sönderdelar icke socker
utanför kroppen; men det synes stegra cellernas
förmåga att förbränna detta näringsämne eller
för tillfället återge dem denna förmåga, om de
förlorat den vid sockersjuka. I normalt blod
från människa, hund och kanin har Banting lyckats
påvisa närvaron af insulin; däremot finnes det ej
i blod från pankreasberöfvade diabetiska hundar. -
Om insulinets kemiska natur är ännu intet bekant,
ej heller känner man i detalj, hur det ut-öfvar
sin verkan. Anmärkningsvärdt är, att Zuel-zer redan
1908 haft insulin i ett af honom fram-ställdt preparat
och äfven pröfvat det på diabeti-ker; men lösningen
synes ha varit så stark, att patienten fick svåra
förgiftningssymtom, hvarför Zuelzer afstod från att
fullfölja sitt arbete. - I jan. 1922 gjordes det
första försöket att använda insulin på en patient
med sockersjuka. Resultatet var synnerligen
uppmuntrande, och i den mån som medlet hunnit
framställas, har det nu, i regel med framgång, getts
åt många diabetiker både i Nya och Gamla världen,
äfven i Sverige. T. o. m. i mycket svåra fall har
patienten kunnat räddas till lifvet och i hög grad
förbättras. Behandlingen måste emellertid alltjämt
fortsättas - medlet har ju till uppgift att ersätta
bristen på en normal och för lifvet nödvändig
kroppsbeståndsdel. Insulinet insprutas dagligen
under huden. Ofta ha patienterna lärt sig att
själfva utföra dessa injektioner. Om de därvid
stundom få för mycket och bli illamående, intaga de
sockerlösning, hvarefter obehagen vanligen snart vika.
I svåra fall af insulinförgiftning har insprutning af
adrenalin visat sig verksam. Vissa iakttagelser
tala för att, åtminstone ibland, äfven svåra
diabetesfall genom insulinbehandling så förbättrats,
att man kunnat upphöra med injektionerna och
nöja sig med blott dietetisk behandling.
Därvid synes en betydlig och varaktig
förbättring af sjukdomen ha in-trädt. -
Banting och Macleod, som obestridligt ha
den största förtjänsten af insulinets framställning
och behandlingsmetodens utveckling, erhöllo 1923
tillsammans ett Nobelpris i fysiologi och medicin.
C. G. S.

Insyn, krigsv. Se D e f il e r i n g 2. Skydd
mot insyn har numera blifvit allt svårare att
åstadkomma i och med ballongers och flygplans
användning som spaningsorgan. Verksammaste medlet
för att hindra insyn från luften är maskering (se
Camouflage. Suppl.). H. J-dt.

Intagliotryck [-ta7ljå-], fot., af grafiska
anstalter stundom använd benämning på fotomekaniskt
kop-pardjuptryck, särskildt rotationsdjup tryck. J-
Htzg. ’Inteckning i fast egendom är fortfarande
ordnad på grundval af 1875 års, i hufvudarbetet
omtalade, lagstiftning; 1907 års förslag (se
huf-vudarb., sp. 755) har nämligen ej blifvit
i sin helhet antaget. Genom en lag 11 okt. 1912
med tillhörande följdförfattningar ha emellertid
genomförts vissa, ganska betydande ändringar i vårt
inteckningsväsen. För de viktigaste af dessa ändringar
redogöres i art. Panträtt (sp. 1472) samt A u k-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free