Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inhampura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inhampura-Inkomst- och förmögenhetsskatt
628
Inhampura, namn på Limpopo vid flodmynningen. Se
Limpopo.
Inhemsk kolera. Se K o l e r a, sp. 527.
Initiälsprängämne, Initialtändning. Se Sprängämne
samt A z i d e r. Suppl.
*lniö blef 1913 själfständigt pastorat och hör sedan
1923 till Borgå svenska stift. Det öfverfördes l
jan. 1924 från Vehmo härad till Virmo härad och från
Vehmo domsaga till Masku domsaga. 809 inv. (1922).
O. B-n.
Injiciera 1. Injicera (lat. inji’cere], med.,
in-spruta. Se Injektion.
Injuria non fit vo!e7nti, lat. SeVolenti non f i t
i n j u r i a.
Inkarnatklöfver, löt. Se K lefver, sp. 373.
Inkassering, en särskild postal rörelsegren, som i
mycket skiljer sig från postförskott (se d. o.). Jfr
äfven Liggetid 2. E. G-e.
lnka’sso (se Inkassera), hand., inkassering, i sht
af växlar och anvisningar (jfr Yäxel, sp. 440).
inkl., förkortning för inklusive (se I n k l u s i v).
Inkomst- och förmögenhetsskatt (se Skatt) är
en på skattskyldigs totala nettoinkomst under
beskattningsåret utgående inkomstskatt, hvars
s. k. taxerade belopp förhöjes med viss del
af den skattskyldiges behållna förmögenhet,
d. v. s. tillgångar utöfver skulderna, vid
beskattningsårets slut, enligt ett system, som
infördes i Sverige genom ännu gällande förordning af
28 okt. 1910, som ländt till efterrättelse fr. o. m. l
jan. 1911. Ett dylikt system af inkomstskatt
(se d. o., äfven i Suppl.) med kompletterande
tilläggsskatt för inkomster af förmögenhet
infördes i Preussen 1893 och därefter i andra tyska
stater, liksom i Norge, Danmark m. fl. länder (se
Förmögenhetsskatt, äfven i Suppl.). Syftemålet
med den svenska statsbeskattningens omläggning
från bevillning (se d. o., äfven i Suppl.), som
fr. o. m. 1903 supplerats med en partiell inkomstskatt
(se Inkomstskatt, äfven i Suppl.), hvilken sålunda
upphörde fr. o. m. 1911 års ingång, var, att "ernå en
verklig skatt efter skatteförmåga, framför allt genom
att till beskattningsbar inkomst hänföra all inkomst,
men dock allenast den verkliga nettoinkomsten;
att genom förmögenhetsskatt träffa den fonderade
inkomsten hårdare än inkomst af arbete; att göra
skatten, jämväl i afseende på förmögenhetsskatten,
progressiv; att utbilda af-dragsrätten för mindre
inkomsttagare". 1910 års statsskatteförordning och
de i samband därmed utfärdade nya bevillnings- och
taxeringsförordningarna ha senare underkastats
täta och delvis ingripande ändringar. 1919
omarbetades sålunda, för att* ytterligare lätta
skattetrycket å mindre inkomster, bestämmelserna
om skattefritt existensminimum med genomförande af
familjebeskattning (se d. o. Suppl.) och infördes,
för att skärpa skattskyldigheten för större inkomster
och förmögenheter, äfvensom bolag, nya skatteskalor
för fastställande af skattens grundbelopp (se
d. o. Suppl.). Skyldigheten att afge deklaration
utan anmaning sträcktes ned till 600 i st. f. 800 och
tidigare 1,000 kr. inkomst, och 600 kr. blef lägsta
skattefria belopp, hvarvid dock af dragsbestämmelserna
medföra skatteplikt vid lägst 620 kr. Det skattefria
existensminimum gjordes - bortsedt från ömmande om-
ständigheter i särskilda fall, då viss förhöjning
kan medges - stigande efter lefnadskostnadernas höjd
å den ort, där den skattskyldige är bosatt, samt
efter det antal personer, som ha sitt uppehälle
af den skattskyldiges inkomst. Med afseende
å lefnadskostnadernas höjd indelas nämligen
samtliga orter i riket i 5 ortsgrupper, och det
s. k. ortsafdraget bestämmes i lagen till 600 kr. i
ortsgrupp I med de billigaste lefnadskostnaderna
(enligt Socialstyrelsens statistik och för 5 år
gällande indelning) och till 100 kr. högre i hvarje
högre ortsgrupp, alltså 1,000 kr. i ortsgrupp V med de
dyraste lefnadskostnaderna. "Utöfver ortsafdraget eger
skattskyldig rätt till familjeafdrag med 200 kr. för
hustru, hemmavarande eller af den skattskyldige
helt eller delvis underhållet barn, hvilket icke
uppnått 18 år och icke nästföregående år haft en
behållen inkomst af minst 300 kr., samt, därest den
skattskyldige är ogift (änkling, änka, frånskild)
och har hemmavarande barn, för hvilket afdrag
åtnju-tes, husföreståndarinna. På grund af ömmande
omständigheter, som nedsätta skatteförmågan (sjukdom
m. m.), må det skattefria af draget ökas med högst
500 kr. Återstoden af det taxerade beloppet, minskadt
med hälften af det sålunda bestämda skattefria af
draget, utgör beskattningsbart belopp, som utföres i
jämna 10-tal kr., så att öfverskjutande ojämnt belopp
bortfaller. Genom årliga provisoriska förordningar
ha afdragsbeloppen efter lagändringens vidtagande
1919 förhöjts, för år 1924 genom förordning af år
1923: ortsafdragen 700 -900 och 1,000-1,200 kr.,
familjeafdragen 300 kr. och afdragen för ömmande
omständigheter högst 700 kr. För det beskattningsbara
beloppet påföres skattskyldig af taxeringsnämnden,
som verkställer de nämnda obligatoriska afdragen,
ett grundbelopp i skatt: för den del af det
beskattningsbara beloppet, som icke of verstiger
10,000 kr., 3 proc., för del, som of verstiger 10,000,
men icke 20,000 kr., 4 proc. och därefter skiktvis
5 proc. t. o. m.. 40,000,
6 » » 60,000,
7 » » 100,000,
8 » » 150,000,
9 » » 200,000,
10 » » 300,000,
11 » » 400,000,
12 » » 600,000,
13 » » 800,000,
14 » » 1,000,000,
15 » för del af inkomsten, som
of verstiger 1,000,000 kr., dock att grundbeloppet
ej i något fall må öfverstiga 12 proc. af det
beskattningsbara beloppet. (Till förstående
af denna bestämmelse erinras, att lägre skikt af
större inkomster ju träffas med lägre procenttal,
att genomsnittliga procenttalet därigenom
sjunker och att stegringen blir utan språng,
sådana som karakteriserade den tidigare tillämpade
progressionsskalan för inkomster under 6,000 kr.;
se Inkomstskatt, sp. 670.) För inländskt aktiebolag
eller solidariskt bankbolag utgör grundbeloppet l,so
proc. af det taxerade inkomstbeloppet, när detta
ej of verstiger 4 proc. af kapitalet, och stegras
successivt till 12 proc., när det öfverstiger 150
proc. af kapitalet. Jämte denna s. k. A-skatt för
bolag m. fl. juridiska personer utgår enligt 1919
antagna bestämmelser, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
