Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 601-602 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Indien. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Varuslag	Odlad jord har	Skörd
Ris	32,881,866	34,07	mill.	ton
Hvete	11,425,453	9,97	»	»
Sockerrör	963,924	2,63	»	»
Te	286,911	0,12	»	»
Bomull	7,460,496	4,46	»	balar
Jute	614,289	3,99	»	»
Linfrö	1,154,989	0,44	mill.	ton
Rofvor och senap	2,476,580	1,16	»	»
Sesam	1,878,083	0,52	»	»
Indigo	153,775	3,094	ton*
Jordnötter	787,468	0,93	mill.	ton
Kaffe	51,393	9,364	ton
Kautschuk	50,583	4,108	»
* Färgningsmedel.

Boskapsbeståndet var 117,43 mill. oxar, 28,49
mill. bufflar, 21,98 mill. får, 24,13 mill. getter,
1,70 mill. hästar, 75,000 mulåsnor, 1,37 mill. åsnor
och 0,41 mill. kameler (1919–20). Skogarna
omfattade omkr. 36 mill. har s. å., hvaraf mer
än hälften i Burma, Centralprovinserna och
Madras. Bergsbruket har gått betydligt framåt
de sista årtiondena, och totalvärdet af dess
produkter uppskattades 1919 till öfver 393
mill. kr., hvaraf kol 182 mill. kr., guld 41
mill. kr., salt 33 mill. kr. och silfver 8,8
mill. kr. Kolproduktionen har mer än fördubblats
de två sista årtiondena och utgjorde 19,3
mill. engelska ton 1921. Bergsbruket sysselsatte
omkr. 249,000 pers. 1919. Bland industrigrenar
märkes numera framför allt teberedning, som 1920–21
sysselsatte omkr. 843,000 pers. Världskriget
uppdref industrien i I. högst väsentligt. Sålunda
fördubblades därunder produktionen af bomullsvaror,
och exporten däraf var 86 proc. större 1917–18 än
före kriget. Läderfabrikernas antal steg från 29
(1908) till 322 (1918) och riskvarnarnas från 202
med 21,000 anställda till 544 med 46,000 anställda;
yllefabrikernas antal

Provinser (administrations)	Areal i kvkm.	Invånare		Befolknings[tillväxt + / minskn. -] 1911–21
		antal	på 1 kvkm.	absolut	i proc.
Ajmer-Merwara	7,021	495,271	70	-6,124	-1,4
Andamanerna och Nikobarerna	8,140	26,722	3	+627	+2,4
Assam	137,303	7,606,230	57	+891,931	+13,3
Belutsjistan	140,445	420,648	3	+6,236	+1,5
Bengalen	203,822	46,695,536	229	+1,212,931	+2,7
Behar och Orissa	215,425	34,002,189	158	-487,335	-1,4
Bombay (med Aden)	318,709	19,348,219	62	-348,047	-1,8
Burma	597,849	13,212,192	22	+1,096,975	+9,1
Centralprovinserna och Berar	258,531	13,912,760	54	-3,398	–
Coorg	4,097	163,838	40	-11,138	-6,4
Delhi	1,443	488,188	337	+74,741	+18,1
Madras	368,619	42,318,985	115	+913,581	+2,2
Nordvästra gränsprovinsen	34,751	2,251,340	65	+54,407	+2,5
Punjab	256,974	20,685,024	80	+1,106,451	+5,7
United provinces of Agra and Oudh	277,810	45,375,787	164	-1,431,703	-3,1
Provinser	2,830,942	247,003,293	87	+3,070,115	+1,3
II. Vasallstater och agentskap
Assam (Manipur)	21,900	384,016	18	+37,794	+10,9
Baroda	21,191	2,126,522	100	+93,724	+4,6
Belutsjistan	208,253	378,977	2	-41,314	-9,8
Bengalen	13,967	896,926	64	+74,361	+9,0
Behar och Orissa	74,195	3,959,669	54	+14,460	+0,4
Bombay	165,401	7,409,429	45	+21,378	+0,3
Central-Indien	135,348	5,997,023	44	-131,996	-2,2
Centralprovinserna	80,737	2,066,900	26	-50,252	-2,4
Gwalior	65,024	3,186,075	49	-41,886	-1,3
Haidarabad	214,179	12,471,770	58	-902,906	-6,8
Kashmir	218,670	3,320,518	15	+162,392	+5,1
Madras	27,320	5,460,312	203	+648,471	+13,5
Mysore	76,337	5,978,892	78	+172,699	+3,0
Nordvästra gränsprovinsen	65,970	2,825,136	43	+1,203,042	+74,2
Punjab	94,663	4,416,036	47	+203,242	+4,8
Rajputana	334,062	9,844,384	29	-686,048	-6,5
Sikkim	7,298	81,721	11	-6,199	-7,1
United provinces	13,154	1,134,881	86	-54,993	-4,6
Vasallstater och agentskap	1,837,672	71,939,187	39	+715,969	+1,9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>