Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Helsingfors - *Helsingfors' universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Helsingfors’ universitet
342
märkas hälsovårdsnämnden, fattigvårdsnämnden (under
hvilken stadens kommunalhem lyder), öfver-styrelsen
för stadens sjukhus, 2 folkskoldirektioner (l för de
svenska och l för de finska folkskolorna), styrelsen
för stadens allmänna arbeten, under hvilken lyder
byggnadskontoret (fördeladt på l husbyggnads-,
l gatubyggnads-, l hamn- och järnvägsbyggnads-,
l stadsplane-, l geodet- och l förråds-afdelning),
styrelsen för stadens tekniska verk (under hvilken
vattenlednings-, gas- och elektricitetsverken
sortera), hamnstyrelsen, socialnämnden (det förnämsta
organet för den kommunala och kommunalt understödda
s. k. allmännyttiga byggnadsverksamheten),
barnskyddsnämnden (under hvilken stadens på
landsbygden förlagda uppfostringsanstalter
för vanartade barn och stadens barnhem lyda),
brand-kommissionen (under hvilken stadens brandkår
lyder) samt landtbruksnämnden, som förvaltar de
flesta af stadens landtfastigheter; vidare märkas
ett statistiskt kontor, ett revisionskontor,
en arbetsförmedlingsbyrå, ett stadsbibliotek
med 4 filialer (109,COO bd; 583,000 boklån), en
stadsorkester (69 man) samt ett flertal mindre
kommunala nämnder och kontor. Magistraten,
exekutionsverket och rådstufvurätten bekostas
af staden, men omhänderha i hufvudsak staten
tillkommande funktioner. Polisen är organiserad som en
statsmyndighet, till hvars underhåll staden bidrar med
2/?, hvarjämte den upplåter be-höfliga lokaler. 1922
stego stadens utgifter till 280,e mill. mark och dess
inkomster till 311 mill. mark. Tillgångarna uppgingo
(s. å.) till 638 mill. mark (hvari stadens fasta
egendom och de industriella verkens kapitalvärde
ingå med sammanlagdt 403 mill. mark) och skulderna
till 349 mill. mark, hvaraf nominellt 220 mill. mark
konsoliderad gäld (då omkr. 1/4 af de däri ingående
lånen är till stor del placerad i utlandet,
måste den faktiska gälden på grund af finländska
valutans nedgång uppskattas till betydligt högre
belopp). Taxerade inkomster uppgingo 1922 till 1,440
mill. mark; på 100 mark beskattad inkomst uttogos
(1923) 8 mark 65 penni i kommunalskatt. - Kyrklig
indelning. Gardes-församlingen har indragits. Norra
och Södra svenska församlingarna, Sörnäs svenska
församling och Tyska församlingen höra numera
till det nya, 1923 bildade Borgå (svenska) stift,
medan de 3 finska församlingarna höra till det
s. å. bildade Tammerfors stift; de 6 svenska och
finska evangelisk-lutherska församlingarna ha
likväl fortfarande gemensam ekonomi. En ny kyrka
för Sörnäs svenska och finska församlingars räkning
har uppförts i Berghäll (se ofvan). 1922 bildades
en rikssvensk Olaus-Petri-församling, hvilken som
gudstjänstlokal använder Tyska kyrkan. - I H. och
Sveaborg äro förlagda l:a divisionens, kustförsvarets
och flottans staber, Hvita gardets reg., Nylands reg.,
l kustartillerireg. samt en del special-trupper. -
Omgifningar. Till H. hör en del af Sveaborgs fästning
(se d. o.); den återstående delen skall i en snar
framtid läggas under stadens jurisdiktion. H. omges
af en krans af villa- och förstads-samhällen
(Brandö villastad, Boxbacka, Haga, Munksnäs, Drumsö,
Alberga m. fl. samt de i hufvudarbetet nämnda). -
Vid upprorets början 1918 besattes H. 28 jan. af
"de rödes" trupper och var därefter säte för de rödes
regering. Mord och häktningar förekommo i stor ut-
sträckning. En tysk eskader nalkades 11 april H:s
farvatten, och då äfven tyska trupper började visa
sig utanför befästningarna åt landsidan, lämnade
sovjetryska flottan s. d. H., hvarefter den tyska
eskadern 12 april inlöpte i hamnen och landsatte
trupper på Skatudden. H. intogs efter strider 12- 13
april af tyskarna och öfverlämnades sedan åt "hvita"
finländska trupper. - Sedan 1918 utges af Helsingfors’
stads statistiska kontor "Kommunalkalender för
Helsingfors stad" (5:e arg. 1923, redigerad af
0. Bruun). (Den från Pennornan i. Suppl., sp. 770,
gjorda hänvisningen afser Helsingfors’ universitet.)
O. B-n.
* Helsingfors’ universitet bär sedan 1919 äfven
officiellt detta namn. Efter en forcerad behandling
och med förkastande af de viktigaste bestämmelserna i
regeringspropositionen antog riksdagen 1923 en ny lag
ang. grunderna för universitetets organisation samt en
lag ang. förenämnda lags genomförande, hvilka oaktadt
universitetskonsistoriets afstyrkande i åtskilliga
delar promulgerades 14 juli s. å. Lagarna voro riktade
hufvudsakligen mot universitetets själfstyrelse och
svenska språkets ställning där. Till en regeringens
kontrollant öfver universitetet gjordes kanslern;
han utnämnes på statsrådets framställning af
presidenten för 5 år utom oller inom ett förslag,
omfattande 3 personer, hvilket genom proportionella
val upprättas af ett valkollegium, bestående af
ord. och e. o. professorer, adjunkter och med
dem likställda lärare och tjänstemän. Rektor
och prorektor väljas af det större konsistoriet,
som består af alla ord. professorer och behandlar
ärendena i parlamentarisk ordning, utom i frågor om
tjänsters besättande och stipendiers bortgifvande,
då det bildar ett kollegium. Det mindre konsistoriet,
som handhar den allmänna förvaltningen, utgöres af
rektor, prorektor samt fakulteternas dekaner och
prodekaner. De sistnämnde väljas af fakulteterna
och sektionerna (agrikultur-ekonomiska sektionen
har ombildats till själfständig fakultet). Vid
alla val, där flera än l skola väljas, tillämpas
både i konsistorium och fakultet proportionellt
valsätt. Medlemmar af fakultet äro de, som förestå
ord. och fasta e. o. professurer. Professorer och
öfverbiblio-tekarien utnämnas af presidenten, öfriga
lärare i regel af kansler. Fakultet uppgör förslag
till professurers och adjunkturers besättande, och
större konsistoriet yttrar sig om besvären.
Språket vid personlig undervisning och examina är
elevens, svenska eller finska. I grundläggande och
förberedande kurser bör undervisning på hvartdera
språket stå till buds, men är antalet studerande,
som önska undervisning på någotdera språket, ringa,
må med kanslers begifvande afvikelser därifrån
ske. Föreläsningar, som hållas af professorer,
skola i anseende till språket stå i proportion till
de under sistförflutna treårsperiod närvarande
finsk-och svenskspråkiga studerandes antal i
resp. fakultet. Från skyldigheten att begagna
det andra natio-nalspråket äro befriade lärare
i finska eller därmed besläktade språk, i dessa
språks litteratur, i med finnarna besläktade folks
etnografi, fornkunskap eller folkminnen samt lärare i
svensk eller skandinavisk filologi, litteratur eller
etnologi. För vinnande af anställning som lärare
erfordras, att sökande fullständigt behärskar det ena
språket samt i regel förmåga att meddela undervisning
på det andra. Större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
