Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Hedrén-Hedvall
318
möjligheter och omväxlande, alltid karakteristisk
grimering samt slutligen en uttrycksfull,
utomordentligt väl behandlad röst, hvarmed han utan
ansträngning eller skrik och väsen ger öfvertygande
kraft åt både den lugna beslutsamheten hos en härskare
eller starka affekter hos lidelsefulla naturer. Efter
att ha gjort sig bemärkt som sergeant Helbig i
Beyerleins "Tapto", Peter Dorn i Halbes "Floden",
J ägo i "Othello", Octavius i Shaws "Mannen och hans
öfverman" m. fl. slog han fullständigt igenom med den
högkomiska karakteristiken af kammarherren i Thomas
"Moral" 1909 och vann följande år nya segrar som
Mortimer i Schillers "Maria Stuart", löjtnanten
i Fröbergs "Disciplin", Henri i Schnitzlers "På
gröna papegojan" och den häpnadsväckande stiltroget
genomförda Tokeramo i "Taifun". Därpå följde så olika
uppgifter som Domitianus i Järnefelts "Titus", Rizzio
i Björnsons "Maria Stuart i Skottland", Göran Persson
i "Erik XIV", Armaury i Batailles "Den fåvitska
jungfrun", arbetarledarn David Roberts i Galsworthys
"Kamp", öfversten i Kistemaekers "Eldprofvet",
grefve Trolle i Knudsen-Langes "Den gamle prästen"
och Jacob i Nathansens "Innanför murarne" samt de
klassiska Tartuffe och Oidipus. På Stadion lyckades
han ge utmärkt illusion i titelrollen i "Carolus
rex". Jämte de ofvannämnda stora rollerna under
anställningen vid Dramatiska teatern må nämnas den
originelle tvärviggen Higgins i Shaws "Pygmalion",
den varmhjärtade brukspatron Teodor i "Dunungen",
den djupt uppfattade kungen i "Hamlet", den tragiskt
storformade Niccolo d’Este i Hjalmar Bergmans
"Parisina", den groteske, munvige f. d. soldaten
Krona i Tor Hedbergs "Borga gård", Hofreiter i
Schnitzlers "Det vida landet" och Holofernes i
Hebbels "Judith", Karl XII i Strindbergs stycke och
Shylock. Bland hans senaste roller märkas Lövborg i
"Hedda Gabler", kapten Dancy i Galsworthys "Vi och
de våra", kompositören i Bahrs "Äktenskapsleken",
och flera lustspelsfigurer som herr Fair i Forbes’
"Den berömda mrs Fair" och titelrollen i Hennequins
"Sam Jackson i Paris". Ehuru en tämligen värdelös
repertoar tidtals förnekat honom värdefullare
uppgifter, har H. framträdt som Hillbergs efterträdare
genom en frisk och smidig gestaltska-pande
förmåga, verkningsfull humor och bred, djärf
karakteristik. Jfr Y. Hedvall, "I. H." (1918). r
^ ^ Bn-nB.
Hedrén, Gunnar, läkare, universitetslärare, f. 20
april 1865 i Gunnarskog, Värmlands län, med. licentiat
i Uppsala 1897, med. doktor vid Karolinska institutet
1901, blef docent i rätts- och statsmedicin där s. å.,
var prosektor vid Maria sjukhus och barnbördshuset
i Stockholm 1902-10 och vid Karolinska institutets
pediatriska klinik sedan 1902, laborator i patologisk
anatomi 1904 och tidtals t. f. professor i samma
ämne 1902-10. Han kallades till professor i ämnet
1910 och var 1911 -21 därjämte chef för patologiska
afd. vid Sabbatsbergs sjukhus och utnämndes 1918 till
professor i rätts- och statsmedicin vid Karolinska
institutet. Han var led. af gymnastikkommittén 1915,
är medlem af Medicinalstyrelsens vetenskapliga
råd sedan 1918 och var vice ordf. i medicinska
Nobelkommittén 1920-22. H. har författat ett stort
antal
uppsatser i facktidskrifter samt
artiklar i Nordisk familjebok.
B- W.
Hedrum, härad och pastorat, strax n. om
Larvik, Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg
og Larvik amt), Norge. 281,93 kvkm. 4,999
inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.
Hedslätter, geol., geogr. Vid randen af en inlandsis
eller en glaciär, som ändar på fast land (se fig. till
Centraldepression. SuppL, sp. 74), aflagras af
isälfvarnas smältvatten glaci-fluviala massor (se
Glacifluviala aflag-ringar. SuppL) af sand och grus i
form af flacka käglor, hvilka på ett land med ringa
lutning flyta samman till ofta vidsträckta slätter,
som på grund af sin ringa fruktbarhet anta karaktären
af hed. Vid randen af den yngre baltiska inlandsisen
bildades sålunda i Jylland den jylländska heden,
och de olika hedområden, som finnas på den nordtyska
slätten, t. ex. i Branden-burg, äro randbildningar
från den nordiska inlandsisen under dess olika skeden.
K. A. G,
Hedström, Herman Oskar, geolog, f. 4 april 1866 i
Visby, filos, licentiat i Uppsala 1898 och geolog
vid Sveriges geologiska undersökning 1901, har varit
verksam inom ett flertal af geologiens grenar. Han har
utfört arbeten såväl i petrografi och urbergsgeologi
i södra Sverige som i paleontologi och stratigrafi,
hufvudsakligen på norra delen af Gotland, samt
utgett ett flertal geologiska kartblad. Inom den
praktiska geologien har H. väsentligen behandlat
stenindustrien samt statistiska frågor ang. Sveriges
geologi. K. A. G.
Hedström, Johan (John) Samuel, pedagog, f. 9 nov. 1876
i Forshälla, Göteborgs och Bohus län, filos, doktor
i Uppsala 1903, blef adjunkt i matematik, fysik
och kemi vid Högre realläroverket å Norrmalm 1907
och är sedan 1918 rektor vid Högre realläroverket
å Östermalm. 1907-18 var han föreståndare för
Palmgrenska samskolan. Han uppsatte 1917 "Tidskrift
för elementär matematik, fysik och kemi", för hvilken
han är en af redaktörerna, och har utgett bl. a. flera
läroböcker i matematik.
Hedw., vid växtnamn förk. för J. Hedwig (se denne).
Hedvall, GustafFredrik, tidningsman, f. 6 maj
1844 i Falun, d. 23 dec. 1919 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1863, var privatlärare,
skådespelare och litteratör, tills han 1870
blef redaktör för "Faluposten". Han blef i maj
s. å. medarbetare i "Gefle-posten" och var 1871-1904
dess huf-vudredaktör och ansvarige utgifvare. Från
1905 till sin död var han korrespondent från
Stockholm till olika landsortstidningar. H. var
lifligt kommunalt intresserad och under många år
led. af stadsfullmäktige i Gäfle och af styrelsen för
stadens arbetarinstitut. - Hans son Alfred Yngve H.,
f. 4 mars 1887 i Gäfle, är tidningsman och författare
af några teaterhistoriska arbeten.
Hedvall, Karl Zakarias Knut, filosof, f. 6
sept. 1873 i Gäfle, d. 18 maj 1918 i Göteborg, filos,
doktor och docent i teoretisk filosofi vid Uppsala
universitet 1906, vid sin död t. f. professor vid
Göteborgs högskola, var lärjunge till E. 0. Burman
och A. Hägerström. H:s skrifter ha skapats under
ogynnsamma yttre förhållanden och ge icke - hur
skarpsinniga de än äro - en rättvis bild af hans
intelligens. Hans båda förnämsta ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
