Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarbyleden - Hammarbyledskommissionen - Hammargarning - *Hammarinus, S. B. - *Hammarkind. 1. - *Hammarlund, E. - *Hammarlunda - *Hammarlöf - Hammarsjön - *Hammarskjöld - *Hammarskjöld. 1. Peder Mikaelsson (Michelsson) H. - *Hammarskjöld. 5. Åke Hugo H. - *Hammarskjöld. 7. K. Hjalmar L. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetena borde bedrifvas så, att leden kunde färdigställas
1926, att staden borde söka utverka tillstånd, att
utförandet af farleden och slussen till Långsjön måtte
få anstå, till dess bättre ekonomiska förhållanden
inträdt och behofvet af nämnda farled gjort sig
gällande, samt slutligen att järnbron öfver
Årstaviken helst borde få en fri
höjd af 26 m. öfver medelvattenytan, förses
med rörlig del och förläggas vid Årsta holmar
och icke vid Liljeholmen, såsom från olika håll
framkastats. Kommissionens förslag ha godtagits.
– Samtidigt med beslutet om vattenvägens upptagande
beslöts framställning till K. M:t, att staten
senast till ingången af 1922 måtte ha anordnat
ingångslinjen för Västra stambanan så, att
den blifvande sjötrafiken genom Årstaviken och
järnvägstrafiken blefve så vidt möjligt oberoende
af hvarandra. Denna framställning föranledde beslut
af 1915 års riksdag i af staden önskad riktning,
dock under vissa villkor. Förhandlingar i frågan,
hvilka upptagits mellan staten och staden i samband
med Stockholms bangårdsfråga i dess helhet, förde till
aftal först 15 febr. 1923, af staden godkändt 19 mars,
af riksdagen 11 maj och af K. M:t fastställdt 25 maj
s. å. Enligt detta skall staten till 1 jan. 1927
ha omlagt Västra stambanan på bro öfver Årsta
holmar med 26 m. fri höjd öfver medelvattenytan
och rörlig del samt borttagit järnvägsbanken
vid Liljeholmen. Enligt senare öfverenskommelse
skall den rörliga delen, i form af klaffbro,
förläggas öfver farleden norr om Årsta holmar
och en större båge spännas öfver södra farleden.
Sal. V-g.
Hammarbyledskommissionen. Se Hammarbyleden. Suppl.,
sp. 238.
Hammargarning. Se Gara och Koppar, sp. 978.
*Hammarinus, S. B., dömdes ej af häradsrätten
till tjänstens förlust, utan förklarades, sedan
häradsrätten hänskjutit saken till afgörande i
högre instans, genom ett kungligt bref förlustig
sina kyrkoherdebefattningar. Ungefär samtidigt
utställdes för honom ett kungligt "beskärmelsebref",
som förbjöd allt tilltal mot H. eller förklenande af
honom och hans familj för den händelse, som vållat
hans afskedande från kyrkoherdetjänsterna.
* Hammarkind. 1. Häradet ingår nu i Norrköpings
fögderi. 102,107 har. 18,027 inv. (1923). I
häradet ingår nu äfven Valdemarsviks köping.
- 2. Kontraktet omfattar nu 8 pastorat, i det att
Valdemarsvik blifvit eget pastorat. Skällvik är nu
annex till Mogata och Börrum till S:t Anna.
*Hammarlund, E., dog (genom drunkning) vid
Saltsjöbaden 9 febr. 1910. Han var sedan
1904 (ej 1907) led. af och sedan 1907 ordf. i
Folkskolöfverstyrelsen. 1909 valdes han till led. af
Första kammaren för Stockholm.
*Hammarlunda omfattar nu 2,317 har. 1,024 inv. (1923).
*Hammarlöf omfattar nu 1,065 har. 595 inv. (1923).
Hammarsjön, en 24 kvkm. stor sjö, 0,5 m. ö. h. i
Kristianstads län, s. om staden Kristianstad,
afrinner genom Helgeån till Hanöbukten.
* Hammarskjöld. Om ätten H. se Nina Hammarskjöld,
"Ätten H. Personhistoria och tidsbilder
från tre århundraden" (1915). 1. Peder Mikaelsson
(Michelsson) H. föddes troligen ej i Målilla,
utan i Hulterstads och Gräsgårds härad på Öland,
där han 1579, då sannolikt högst 20 år gammal, red
för häradet i en fana Smålands ryttare och uppgafs
"hafva sina hemmahus i samma härad". H. tjänade
sig upp till kvartermästare, men blef ej 1598
tillfångatagen vid Stångebro, utan begaf sig kort
efter konung Sigismund till Polen. Af Sigismund
hade han erhållit gården Bröttorp på Öland, hvilken
af hertig Karl fråntogs honom, men som han senare
återfick. H. gjorde sig efter Stångebroslaget känd
som partigängare i Östersjöprovinserna och torde i
Livland 1606 ha öfvergått i hertig Karls tjänst. Jfr
Nina Hammarskjöld, "Ätten Hammarskjöld" (1915).
5. Åke Hugo H. afgick ur Lindmanska ministären 11
juni 1909 på grund af den hållning Andra kammaren
intagit till regeringsförslaget om lönereglering
för prästerskapet. Han kvarstod som led. af Första
kammaren t. o. m. 1918 och var från 1913 ordf. i ett
af dess tillfälliga utskott. H:s sista ord i riksdagen
voro en protest mot beslutet om nästan obegränsad
allmän rösträtt, hvarigenom enligt hans åsikt åt
de minst kompetente lämnades makt att bestämma
öfver landets öden. Han har varit lekmannaombud vid
kyrkomötena 1909, 1910, 1915 och 1920 och ordf. i
landstinget för Kalmar läns norra del 1909-18 samt är
af K. M:t förordnad ordf. i Nobelstiftelsens revision
från 1909. H. blef hedersled, i Landtbruksakad. 1921
och i Kalmar läns norra hushållningssällskap 1909. -
Hans dotter Nina Beata H., f. 1873, har utgett
släktboken "Ätten Hammarskjöld" (1915).
7. K. Hjalmar L. H. Sedan L. De Geer
misslyckats i sina bemödanden att afveckla den i
följd af det s. k. borggårdstalet och K. Staaffs
afgång febr. 1914 uppkomna ministerkrisen, åtog sig
H. och genomförde 17 febr. uppdraget att bilda en ny
regering, hvari han var både statsminister och chef
för Landtförsvarsdepartementet. Från detta senare
chefskap afgick han emellertid redan 15 aug. s. å.,
men från statsministerämbetet först 30 mars 1917,
då han återgick till landshöfdingämbetet, som han
fortfarande innehar. Om den af H. bildade ministären,
det efter Andra kammarens upplösning och nya val
genomförda regeringsförslaget i försvarsfrågan samt
om ministären Hammarskjölds åtgärder och politik för
ett energiskt häfdande af Sveriges neutralitet under
Världskriget se Sverige. Historia, sp. 1240-46. -
H. är sedan 1923 led. af Första kammaren för Uppsala
län. Han har varit svensk delegerad nov. 1909 för
uppgörande af en närmare plan för fortsatt arbete
å en för Sverige, Danmark och Norge gemensam
lagstiftning å obligationsrättens område, svensk
ordf. i skandinaviska kommittén för utarbetande af
lagförslag inom obligationsrättens område 1910, svensk
ordf. i kommittén för underhandling om ny svensk-tysk
handels- och sjöfartstraktat 1910-11, svensk
juridisk rådgifvare i svensk-norska skiljedomssaken
ang. lapparnas rätt till renbete i Norge s. å.,
delegerad vid svensk-norsk-ryska underhandlingarna
om Spetsbergen 1910 och 1912 och ordf. i nämnden för
verkställande af förarbeten för Sveriges deltagande
i tredje fredskonferensen 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
