Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hadrianus' villa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradet (1919). Vid Stockholms högskola höll
han 1916 en serie föreläsningar, som 1918 utkommo i
tryck under titeln Inledning till studiet af straffrätt;
i Nordisk familjebok skref han art. Skiljedom. Han
var led. af sv. Vet. akad. (1915) och kreerades 1918
till juris hedersdoktor i Lund. Med H. bortgick en
af de främste målsmännen för sammanhållningen i
Norden; och såväl genom sitt redaktörskap i
”Tidsskr. for retsvidenskab" som genom sina
insatser i de nordiska juristmötena var han en
sammanhållande kraft af rang äfven för Nordens
jurister.
N. S–g.
Hagerups förlag, bokförlag i Köpenhamn,
grundlades 1852 af Hans Hagerup (f. 1823,
d. 1883) och öfvertogs 1884 af sonen Hans Eiler
Hensemann Hagerup (f. 1854), som 1899
inköpte Hempelska förlaget i Odense och 1889–1914
tillika var hufvudkommissionär för Danmark
för H. Aschehoug & c:o, Kristiania. 1920 ombildades
affären till aktiebolag och förenades med J. L.
Lybeckers förlag med Lybecker som den ene af
ledarna (1862–1923). Det är Danmarks största
förlag efter Gyldendals och har särskildt sin styrka i
populär skönlitteratur och skolböcker; det har vidare
utgett ”Hagerups illustrerede konversationsleksikon”
(se därom Encyklopedi. Suppl.).
P. E–t.
Hagfors, kapellförsamling till Norra Råda
pastorat, Älfdals kontrakt, Karlstads stift. 30,558
har. 5,535 inv. (1923).
Hagfors, Johan Fridolf, finländsk tidningsman,
f. 11 mars 1857 i Orimattila, Nyland, blef student
1876 och filos. kandidat 1881. H. öfvertog
1883 hufvudredaktörskapet af det lilla bladet
"Turun lehti" i Åbo, hvilket han i konkurrens med
andra tidningar gjorde till en omtyckt läsning
– det enda exemplet i Finland på, att ett af
svensksinnade uppsatt finskspråkigt tidningsorgan
haft lifskraft och fått spridning. Då tidningen
emellertid 1919 dukat under i den allt svårare
kampen, flyttade H. öfver till Stockholm. I Åbo
fungerade han äfven som lärare i olika skolor. Han
var mycket verksam på det musikaliska området
och har komponerat åtskilliga manskvartetter
(l h. utkom 1918). Hans förnämsta skapelse är
Modersmålets sång, hvartill han skrifvit både
orden och musiken; sången är nu Finlandssvenskarnas
lystringssång och jämväl de estländske svenskarnas
nationalsång. H. är associé af Mus. akad. (1912).
T. C.
*Haggard, H. R., vardt knight 1912 (sir Rider H.). Af
hans jordbruksekonomiska arbeten må ytterligare nämnas
Rural Denmark (1911).
Han har deltagit i arbetet för att skaffa platser åt
f. d. soldater och kolonisationsarbetet i Englands
dominions. H. har vidare utgett ett stort antal romaner
och berättelser i sin vanliga stil
(Fair Margaret, 1907,
Red Eve, 1911; "Röda Eva", 1914; m. fl.).
Ytterligare bortåt ett tjog af hans verk har
öfversatts till svenska.
Haggrufvefältet, i Järnboås socken af Örebro län,
är beläget invid Nora bergslags järnväg omkr. 1 km.
v. om Järnboås kyrka. Fyndigheterna upptäcktes
omkr. 1870. Malmen (järnmalm) ligger vanligen inbäddad
i kalksten, hvilken uppträder som lager i traktens
leptit, och består af kalkig, finkornig svartmalm
med 45–50 proc. järn, låg fosforhalt och nästan utan
mangan. På en parallell till järnmalmen bröts i slutet
af 1870-talet rik
kopparmalm. Brytningen har fortskridit till inemot
140 m. djup i flera af grufvorna inom fältet, bland
hvilka kunna nämnas Mellan-, Håg-, Gammal-, Julius-
och Finshyttegrufvorna. Brytningen har under senare
år uppgått till 10,000 à 15,000 ton berg och utgjorde
1921 inom hela fältet 15,808 ton berg, hvarur erhöllos
5,670 ton prima malm, 1,320 ton annan malm och
3,765 ton anrikningsgods. Grufegare är Haggrufve
a.-b. (aktiekapital 200,000 kr), och förvaltningen
omhänderhas af Nora bergslags gemensamma förvaltning.
K. S–ll.
Hagia Paraskevi. Se Levkosia.
*Hagioi Saranta tillhör nu Albanien.
Hagios Joannes. Se Kastalia.
Hagios Theodoros. Se Theodoros, Hagios.
Hagios Nikolaos l. Tenos, hufvudort på ön Tenos (se d. o.).
Hagios Stefanos, stad. Se San Stefano 1.
*Haglund, Robert L., afgick från lärarbefattningen vid Tekniska högskolan 1919.
Haglund, Sims Emil Patrik, läkare, universitetslärare,
f. 27 maj 1870 i Norrköping, blef 1891 filos.
kandidat i Uppsala, egnade sig åt med. studier och
blef 1904 med. doktor där och docent i ortopedisk
kirurgi vid Karolinska institutet; s. å. aflade
han gymnastikdirektörsexamen vid Gymnastiska
centralinstitutet. Han utnämndes till marinläkare
af 2:a graden 1903, af 1:a graden 1913 och till 1:e
marinläkare i marinen 1916, i hvilken egenskap han
ännu kvarstår. H. kallades 1913 till innehafvare
af O. Ekmans professur i ortopedi vid Karolinska
institutet. Stor förtjänst har H. inlagt genom sitt
arbete i ord och gärning för vanförevården. Redan
1904 valdes han till styrelseled, i Föreningen
för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm, blef
öfverläkare vid dess klinik och poliklinik 1913 samt
öfverinspektör öfver provisoriska vanföreafdelningen
i Hälsingborg s. å., Säter och Västervik 1915; han är
ordf. i Svenska vanföreanstalternas centralkommitté
samt har varit ordf. eller led. i flera kommittéer
rörande vanförevård, gymnastikfrågor m. m. Sedan
1918 är han förordnad som biträdande läkare vid
Riksförsäkringsanstalten. Bland H:s skrifter
må nämnas
Om vanförhet och vanförevård (1912; 2:a uppl. 1915),
Barnförlamningsföljderna och deras behandling från medicinsk och social synpunkt (1913),
Bidrag till skoliosernas morfologi och terapi (1914),
Die entstehung und behandlung der skoliosen (Berlin, 1916) och
Die prinzipien der ortopädie (Jena, 1923).
Han har lämnat bidrag till facktidskrifter och
Nordisk familjebok.
R. W.
Hagman, Sofi, f. troligen 1761 i Barfva socken,
Östra Rekarne härad, Södermanland, d. 6 maj 1826 i
Stockholm, en tid tjänstepiga, sedermera dansös vid
k. teatern, var hertig Fredrik Adolfs erkända mätress
från 1778 till 1793, då förbindelsen upplöstes. Hon
utmärkte sig genom skönhet, fint lefnadsvett och
naturlig begåfning och presiderade som värdinna vid
hertigens fester. Se C. Forsstrand, "S. H. och hennes
samtida" (1911).
E. H–s.
Hagman, Konrad, statsvetenskaplig författare,
f. 3 juli 1859 i Hässjö, Västernorrlands län,
blef filos. kandidat 1883 och filos. doktor 1897 på
afh. Om den svenska statsrevisionens sammansättning
och verksamhetsformer under tiden 1809–1866. H. har
utgett de mycket anlitade handböckerna "Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
