Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göteborgs och Bohus län - Göteborgs och Bohus läns landtmannaskola - *Göteborgs orkesterförening - Göteborgs revir - Göteborgs schackförbund - Göteborgs skolmuseum - Göteborgs stads barnhus - *Göteborgs stift - Göteborgs stifts-tidning - *Göteborgssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Industri och bergsbruk sysselsatte 30,516 arb. och
hade 431,148 mill. kr. salutillverkningsvärde
samt 38,373 mill. kr. bevillningstaxerad inkomst
(1921). Handelsflottan utgjorde 431 segelfartyg om
34,677 nettoton samt 329 ang- och motorfartyg om
311,457 nettoton. De allmänna vägarnas längd var
1,684 km., städernas oberäknade, och järnvägarnas
337 km., hvaraf 210 km. voro statens och 25
km. smalspåriga. Tax.-värdet å fast egendom var
1,319,132 mill. kr., hvaraf 198,248 mill. kr. för
jordbruksfastighet och 116,515 mill. kr. för
bevillningsfri fastighet samt 1,032,731 mill. kr. för
städerna och 286,401 mill. kr. för landsbygden. Se
G. Lagerbring, "Guvernörer och landshövdingar
i Göteborgs och Bohus län 1658-1897" (1917).
E. A–t.
Göteborgs och Bohus läns landtmannaskola. Se Dingle. Suppl.
*Göteborgs orkesterförening fullföljer alltjämt sin
verksamhet efter samma grundsatser. Biljettpriserna
för populära söndagskonserterna äro numera 50 öre–2 kr.,
för onsdags-symfonikonserterna 1 kr.–3 kr. Som
förste kapellmästare verkade Vilh. Stenhammar 1907-22,
efterträdd af Ture Rangström; andre kapellmästare
ha varit Olallo Morales 1905–09, Tor Aulin 1909–13,
Dirk Foch 1913–14, Hjalmar Meissner 1914-19, Michael
Press 1920–22 och Tor Mann sedan 1922. Stadens årliga
anslag till orkesterföreningen utgör nu 60,000 kr.;
utgifter och inkomster under året balansera med
omkr. 250,000 kr.
E. F–t.
Göteborgs revir, af Södra distriktet, Hallands samt
Göteborgs och Bohus län, omfattar af det förra länet
Fjäre, Viske, Himle och Faurås härad äfvensom af
Årstads härad Krogsereds och Drängsereds socknar samt
af det senare länet Orusts östra och Västra, Tjörns,
Inlands Nordre och Södre, Västra och Östra Hisings,
Säfvedals och Askims härad samt af Inlånds-Torpe
härad större delen af Västerlanda socken. Keviret,
som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar
15,902 har allmänna skogar (1920), hvaraf
10 kronoparker med en areal af 6,142 har.
S–r.
Göteborgs schackförbund. Se Schack, sp. 922.
Göteborgs skolmuseum. Se Pedagogiska museer.
Göteborgs stads barnhus. Se Barnhus. Suppl.
*Göteborgs stift omfattar följande fjorton kontrakt:
Domprosteriets södra; Älfsyssels södra; Älfsyssels
norra; Orusts och Tjörns; Vikornas södra; Vikornas
norra; Domprosteriets norra; Marks och Bollebygds;
Kinds; Fjäre och Viske; Varbergs; Falkenbergs;
Halmstads; och Laholms, med tills. 122 pastorat, 253
lands-, 23 stads- och 2 garnisonsförsamlingar. -
Hela arealen är nu 15,012,15 kvkm. med 684,025
inv. (192/5), hvaraf 5,047,ie kvkm. tillhöra Göteborgs
och Bohus län, 4,922,52 kvkm. Hallands län, 5,026,43
kvkm. Älfsborgs län och 16,04 kvkm. Kristianstads län.
E. A-t.
Göteborgs stifts-tidning. Se Stiftstidning.
*Göteborgssystemet. 1. En viktig förändring i
bestämmelserna ang. spritdryckers utskänkning och
utminutering innebars i 1913 års riksdagsbeslut
och k. förordn. (18 juli s. å.), hvarigenom hela
nettobehållningen af systembolagens rörelse, de
s. k. brännvinsförsäljningsmedlen, indrogs till
statsverket samt vissa ersättningsbelopp under viss period
tilldelades de städer, köpingar, landsting
och hushållningssällskap, som sålunda miste
sina andelar af systembolagens vinstmedel (om
dessa åtgärder samt om den s. å. upprättade
statsverkets rus-drycksmedelsfond
och dennas användning se redogörelsen i
art. Brännvinslagstiftning. Suppl.). Ofvannämnda
k. förordn, föreskref äfven vissa ändringar
ang. valet af systembolags 5 styrelseledamöter
samt att granskning af systembolags förvaltning och
räkenskaper skulle årligen företagas af 3 därtill
genom det allmänna utsedda revisorer, på grundval af
hvilkas berättelse Kontrollstyrelsen skulle besluta
om ansvarsfrihet för bolagen, sedan stadsfullmäktige,
resp. kommunalstämman af gett yttrande i ärendet.
Samma år som här omnämnda k. förordn, utfärdades,
började på enstaka orter åtgärder vidtas för
en omläggning af systembolagens verksamhet
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
reformförslag, som alltsedan en af de svenska
nykterhetsorganisationerna under senhösten
1909 anordnad frivillig förbudsomröstning
framförts af Stockholmsläkaren d:r Ivan Bratt
(se denne. Suppl.) i en rad tidningsartiklar och
broschyrer. Göteborgssystemets idéer om det enskilda
ekonomiska intressets afkoppling från handeln med
alkoholdrycker och om denna handels bedrifvande endast
"i sedlighetens intresse" hade aldrig blifvit mer
än delvis förverkligade af lagstiftningen och af
systembolagen. I stort sedt hade Göteborgssystemet
inskränkt sig till en reformering af den för
arbetarklassen afsedda utskänk-ningen. Frånsedt
några föga betydelsefulla, generellt inskränkande
bestämmelser rörande försäljningstider o. d., hade
däremot utminuteringen lämnats praktiskt taget
fri. D:r Bratt föreslog nu en sådan reglering af
utminuteringen, att alla köpare inregistrerades
och individualiserade restriktiva åtgärder vidtogos
gentemot missbrukare af rusdrycker. Med upptagande
af denna tanke införde systembolaget i Göteborg
mot slutet af 1913 personliga "tillståndsbevis"
som villkor för hemköp af spritdrycker, och för
samma tankes förverkligande i Stockholm bildade d:r
Bratt själf ett nytt systembolag, som i vederbörlig
ordning erhöll oktroj fr. o. m. ingången af
1914. Detta bolag, som till skillnad från det äldre
Göteborgssystemet erhöll namnet Stockholmssystemet
(se d. o.), uppställde som villkor för utminutering
af spritdrycker till en person, att denne först
erhållit en s. k. motbok med bolaget, vidare
att försäljning skedde endast mot skriftlig,
egenhändigt undertecknad rekvisition och att hvarje
köp bokfördes. Systembolagen i Södertälje, Uppsala,
Jönköping, Örebro, Gäfle m. fl. städer öfvergingo
ungefär samtidigt eller kort tid därefter till ett
liknande försäljnings-system.
Ett fullständigt förslag till ny rusdryckslagstiftning
på det individuella kontrollsystemets grund
framlades i början af 1914 af en k. kommitté,
nykterhetskommittén, som tillsatts 1911 af den
dåv. regeringen med uppgift bl. a. att utarbeta
förslag till "välberäknade och verksamma anordningar
för att begränsa rusdryckshandteringens verkningar,
bl. a. genom en reformering af Göteborgssystemet". Af
denna kommitté var äfven d:r Bratt medlem, och
kommitténs lagförslag innebar på de flesta väsentliga
punkter en detaljerad utformning af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
