Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
Gyljen-Gylling
142
finländska län och i sin egenskap af borgensman för
1529 års traktat inställt sig i Lübeck, följde
G. hans exempel och rymde från Sverige i slutet
af juli s. å. Otvifvelaktigt var det därvid hans
mening att i Lübeck förena sig med grefven, men
under öfverfarten led han skeppsbrott och kastades i
land i närheten af Simrishamn, hvarefter han begaf
sig till det af lybeckarnas krigsöfverste grefve
Kristofer af Oldenburg besatta Köpenhamn. Där lät han
förmå sig att taga tjänst hos grefve Kristofer - och
blef nu under halftannat år dennes flitigast anlitade
diplomatiske förtroendeman, som sådan brukad i den ena
viktiga underhandlingen och beskickningen efter den
andra. Så t. ex. företog han 1535 sändebudsresor till
Nederländerna och Pfalz för att söka intressera det
burgundiska hofvet och Kristian II :s måg pfalzgrefve
Fredrik för ett ingripande på Kristofers och Ltibecks
sida. Efter Hamburgfreden i febr. 1536 lämnade han
sin anställning hos Kristofer och gick i hertig
Albrekts af Preussen tjänst. Hos sin nye herre kom
han att intaga en i vissa afseenden inflytelserik
ställning som politisk rådgifvare. Efter att en tid
ha varit hertigens räntmästare förordnades han af
denne 1547 till amtman i Waldau (ej långt öster om
Königsberg), i hvilken befattning han kvarstod till
sin död, omkr. 1562. - Efter sin flykt från Sverige
hade G. på mångahanda sätt uppträdt som Gustaf
Vasas bittre fiende och bl. a. författat en mycket
utförlig, för tryckning afsedd stridsskrift mot denne,
hvari han, genom anförande af en mängd exempel på
Gustafs hårdhet och trolöshet mot honom själf och
andra, utmålade sin forne härskares karaktär i de
svartaste färger. Denna pamflett är ännu bevarad
i handskrift. Sitt inflytande på den preussiske
hertigen begagnade han i en för Gustaf ogynnsam
riktning och bidrog därigenom högst väsentligt till
den starka spänning, som vid utgången af 1530-talet
och i början af följande årtionde rådde mellan
Albrekt och Gustaf Vasa. Litt.: G. Carlsson, "Wulf
Gyler i svensk tjänst" (i "Hist. tidskr." 1922-23).
G.C-n.
Gyljen, f. d. bruk i öfverkalix socken, Norrbottens
län, tillhörde 1801 S. G. Hermelin, som då fick
tillstånd att ditflytta en masugn, som dock
först 1826-27 anlades af G:s aktiebolag och som
bedrefs till 1856. Senare har G. tillhört Bergman,
Hummel & komp. samt Baltiska trävaruaktie-bolaget.
O. Sjn.
*Gyllander, H., har utom åtskilliga mycket uppskattade
sagobearbetningar utgett Nya dikter (1910) och
Figurer, fantasier och tankar (1918).
*Gylle omfattar nu 902 har. 589 inv. (1923).
Gyllene freden, gammal Stockholmskällare, belägen vid
österlånggatan invid Järntorget, fanns redan i början
af 1700-talet och har alltsedan dess fortlefvat, under
förra hälften af 1800-talet förenad med hotellrörelse
och vanligen kallad "Källaren Freden". Den har
på sista tiden blifvit särskildt omtalad. Huset
inköptes nämligen af konstnären Anders Zorn,
som 1920 skänkte det till Svenska akademien och
donerade 240,000 kr. till dess restaurerande. En
särskild stiftelse, "Den gyllene freden" kallad,
skulle enligt Zorns förordnande bära ansvaret för
källarrörelsens bedrifvande och årligen redovisa för
Svenska akad. vinsten såväl
af nämnda rörelse som af de fastigheten tillhörande
bostadslägenheterna. Restaureringsarbetet förestods
af en särskildt förordnad byggnadskommitté och
utfördes af arkitekten T. Stubelius. Byggnaden
öfverlämnades af kommittén till SVenska akad. 9
dec. 1922, och 13 s. m. öppnades lolalen för
allmänheten. Enligt Zorns förordnande skall inkomsten
användas till ett skaldestipendium, hvilket till
en början tillföll E. A. Karlfeldt. Afsikten är
att söka bilda ett Bellmansmuseum och åstadkomma
klubblokaler för Bellmanssällskapet och andra liknande
sammanslutningar. Källarlokalen upptar (1923) husets
två nedre våningar samt det omfattande källar-hvalfvet
därunder. G-g N.
*Gyllene skinnet. - 2. Efter österrikiska monarkiens
fall 1918 och S:t Germain-freden 1919 gjorde Belgien
anspråk på ordens arkiv och klenoder, enär denna
riddarorden urspr, varit burgundisk och Belgien vore
att anse som hertigdömet Burgunds arf-tagare. En af
skadeståndskommissionen tillsatt juristkommission
uttalade sig emellertid emot Belgiens anspråk. I
Österrike har efter revolutionen Gyllene skinnets
orden, liksom öfriga ordnar, af-skaffats.
*Gyl!enhaal. - 2. K. H. G. Om hans dotter Aurore
G. se Haxthausen, G. Ch. M. A. von. - 4. M. V. B.,
född O r o z c o. Se R. Montgomery-Cederhielm,
"Mathilda d’0rozco" (1919).
Gyllenhammar, K a r l P a t r i k, tonsättare,
f. 11 mars 1871 i Leksand, d. 23 dec. 1904 i
Stockholm, var tandläkare, som musiker själflärd
amatör, spelade violin och luta, komponerade
1894 den af Skansens spelmän alltsedan spelade
"Skansenmarschen", vidare några folkdanser och
flera me-lodifriska sångtrior till luta, sedermera
utg. med okonstladt pianoackompanjemang jämte
solosånger och duetter. Nämnda trior (urspr,
för kvinnoröster) ha i hög grad slagit an genom
ljust natursvärmeri och välfunnen stämföring.
E. F-t.
*Gyllenkrook. 1. A x el G. Alla G:s relationer,
7 till antalet, utgåfvos 1913 af N. Sjöberg. Jfr
f. ö. L. W:son Munthe, "Kungl. Fortifikationens
historia", III, 2 och VI, 2. L. W:son
M.
’Gyllenstierna. 1. Kristina G. En genom Föreningens
för Stockholms fasta försvar försorg rest (af
T. Lundberg modellerad) staty af henne (se fig. å
sp. 143) aftäcktes på Stockholms slotts yttre borggård
16 nov. 1912.
Gylling, Edvard Otto Vilhelm, finländsk politiker,
f. 30 nov. 1881 i Kuopio, blef 1909 filos,
licentiat vid Helsingfors’ universitet på en afh. om
utvecklingen af torparinstitutionen i Finland under
svenska tiden samt 1910 docent i statistik. Bland
hans många statistiska publikationer må nämnas
Statistiska bidrag till den svenska folkstammens
historia i Finland (1911). G. anslöt sig till det
socialdemokratiska partiet och invaldes redan 1908 i
landtdagen, som han sedan tillhörde till 1917; han var
en af socialisternas mer bemärkta män, intresserad
af socialismens utbredning bland den jordbrukande
befolkningen. G. var ordf. i statsutskottet och utsågs
1917 till ordf. för Finlands banks fullmäktige. Under
det "röda" upproret, hvari han tog del, tillät han
uppbrytande af bankens kassahvalf och utlämnade
kassan och det färdiga sedelförrådet åt de röde,
hvilka därigenom kunde finansiera upproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
