Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienska barockarkitekturens opposition mot det
regelrätta beteckna G:s verk kulmen. Han skref afh. om
arkitektur (Architettura civile, tr. 1737), matematik
och astronomi.
G–g N.
*Guatemala har enligt en inom landet gjord beräkning
en landareal af 109,960 kvkm. och enligt
1920 års census 2,004,900 inv. 1918 inrättades
i hufvudstaden ett universitet med 7
fakulteter. Handelsomsättningen uppgick 1921 till
10,7 mill. doll. import och 12,1 mill. export.
De viktigaste exportvarorna voro kaffe (9,2 mill.
doll.), bananer (1,2 mill.), virke (0,5 mill.)
och socker (0,3 mill.). Handeln sker mest med
Förenta staterna och Tyskland. Hufvudstaden G., som
1916 hade omkr. 110,000 inv., förstördes till
största delen genom jordskalf mellan 25 dec. 1917
och 24 jan. 1918 samt räknade 1921 91,330 inv.
O. Sjn.
Historia. President Manuel Estrada
Cabrera återvaldes 1911 och 1917. Under
Världskriget afbröt han april 1917 de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland och anat 30 april
1918 G:s krigsförklaring, därvid ställande landets
hamnar, territorialvatten och järnvägar till Förenta
staternas militära förfogande. G. var företrädt på
Pariskonferensen 1919 och tillhörde Versaillesfreden
signatärmakter. Cabreras långvariga och godtyckliga,
faktiskt diktatoriska, styrelse framkallade mot honom
en med åren växande opposition, som i dec.
1919 började fastare organisera sig och våren
1920 fick stöd äfven af armén, hvarför Cabrera
i april nödgades af gå. Styrelsen öfvertogs
af vice-presidenten Carlos Herrera, som därpå
valdes till president för tiden till mars 1923.
Herrera arbetade energiskt för afhjälpande af de
svåra skador jordbäfningarna anställt och sökte
draga utländskt kapital och immigranter till landet.
G. ingick 15 sept.
1921 med Salvador och Honduras
öfverenskommelse om bildande af en federativ
centralamerikansk republik, men planen föll på
motstånd från Costa-rica och uteblifven anslutning
från Nicaragua. I dec. 1921 störtades Herrera genom
en statskupp, och makten öfvergick till en provisorisk
regering, hvarefter i febr. 1922 till president
(till mars 1928) valdes general José Maria Orellana.
Litt.: N. 0. Winter, "G. and her people of to-day"
(1909), D. Fife, "G. and the states of Central
America" (1913), och A. Caille, "La Guatemala et son
avenir économique" (1914). V. S-g.
*Guayaquil, som nu har omkr. 100,000 inv. och är
Ecuadors största stad, står genom en 450 km. lång
järnväg i förbindelse med Riobamba och Quito. Efter
Panamakanalens tillkomst har den europeiska
ångbåtstrafiken på G. ökats. Äfven svenska fartyg
anlöpa G. i regelbunden trafik.
O. Sjn.
Guayusa [gwajusa]. Se Tesurrogat.
Gubbero, landställe vid Danska vägen,
Redbergslid, i Göteborg, fordom s. k. landeri
med en tobaksfabrik. Det ståtliga corps-de-logiset
uppfördes på 1750-talet af direktören i Ostindiska
kompaniet Magnus Lagerström och har såväl till det
yttre som det inre i stort sedt pietetsfullt bevarats
af senare egare. G. köptas 1828 af Oskar Ekman, som
1861 skänkte det till sin broder Emil Ekman, af hvars
arfvingar det fortfarande innehas. O. Ekman skänkte
tomter från G. till S:t Paulikyrkan.
O. M–m.
Gubblijaure, en 12 kvkm. stor sjö, 430 m. ö. h.,
i Arjepluogs socken, Norrbottens lappmark,
afrinner mot v. till Hornavan. Den dalgång, i hvilken denna
sjö nu ligger, torde före istiden ha af runnit öfver
G. mot s. ö. ned till Åby älf.
O. Sjn.
*Gude. – 2. Ove G. dog l juli 1910 i West Virginia.
– 3. Nils G. dog 24 dec. 1908 i Kristiania.
*Gudehus, H., dog 9 okt. 1909 i Dresden.
Gudeman [go’-], Alfred, amerikansk filolog, f. 26
aug. 1862 i Atlanta, Georgia, blef efter studier i
Amerika och Tyskland filos, doktor i Berlin 1888,
var sedan professor i klassisk filologi vid olika
amerikanska universitet samt 1904-16 assistent vid
redaktionen af ordboksarbetet "Thesaurus linguse
latinse" i München, där han ock under senare år
vistats. Bland G:s arbeten må nämnas Grundriss
der geschichte der klassischen philologie
(2 uppl. 1909), Tacitus’ Germania (med tysk
kommentar, 1916), Tacitus’ Dialogus (med utförlig
inledning och kommentar på tyska; 2 uppl. 1914).
H. Sgn.
*Gudenaa. Genom konstgjord uppdämning öfver G.-dalen
mellan Silkeborg och Randers har det bildats ett
vattenfall på 9,5 m. (färdigt 1920), hvars kraft
förser omnejden med elektricitet.
P. E–t.
* Gudhem. 1. Häradet ingår nu i Skara fögderi. 11,20J
inv. (1923). – 2. Se Assar Blomberg, "Några
anteckningar om Gudhems församling i Västergötland"
(med teckningar; 1917).
*Gudhjem. 711 inv. (1921). Järnväg till Almindingen
öppnades 1916.
Guding, zool., gammal ejderhanne.
*Gudingefjärden, en omkr. 25 km. lång vik af
Östersjön i Västerviks skärgård, skiljes i s. v. från
Gamlebyfjärden af ett smalt, långsträckt näs samt
begränsas mot ö. af Malmöarna, Hasselö m. fl. öar. I
n. utgrenar sig från G. Bergholmsfjärden, som genom
Bjursundsström står i förbindelse med den nordligaste
utgreningen af G., den sjöliknande 14 km. långa
och upp till 2 km, breda Syrsan, hvars östligaste
vik, Bågfjärden, når nära Lofta-hammars kyrka och
hvars dalgång fortsattes af Loftahammarsfjärden
och Knöldjupet. O. Sjn.
*Gudmundrå tillhör nu Ådalens kontrakt,
Härnösands stift. 12,677 inv., hvaraf i Kramfors
municipalsamhälle 1,062 inv. (1923).
*Guðmundsson, Valtýr, var medlem af alltinget
1894–1909 och 1911–14, lämnade 1917 redaktionen af
"Eimreiðin" och blef 1920 professor i isländska
språket och litteraturen vid Köpenhamns universitet.
P- E-t.
*Gudmuntorp omfattar nu 3,684 har. 1,448
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Guebviller. Officiell fransk stafning är Guebwiller. Se Gebweiler. Suppl.
Gueguetenango, stad. Se Huehuetenango.
Guémappe [gema^], by i franska dep. Pas-de-Calais,
9 km. s. ö. om Ärras, i Cojeulbäckens dalgång. 184
inv. (1921). Byn var under Världskriget föremål för
hårda strider, hvarunder den fullständigt förstördes.
I början af okt. 1914 besattes byn af tyskarna, som
behöllo den till 23 april 1917, då den återeröfrades
af engelsmännen under slaget vid Arras. 23 mars
1918 föll byn åter i tyskarnas händer, men slutligen
stannade den, från 26 aug. s. å., i engelsmännens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
