Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grünhagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Grönland
106
ken fann isens största höjd utgöra omkr. 3,000
m. ö. h., samt längst i n. af K. Kasmussen 1912
och 1917. Innanför Angmagsalik höjer sig Mont
Forel till 2,760 m., under det att höjden af
Peter-mann spitze uppskattas till 2,500 ä 2,800 m. I
Julianehaabdistriktet finnes ett alplandskap med berg,
som nå öfver 2,000 m., en topp 2,305 m.
Af nyare resor i G. märkas Danmarksexpeditionen
under Mylius-Erichsen 1906-08, Alabamaexpeditionen
under Einar Mikkelsen 1909-12, De Quervains 1912,
J. P. Kochs 1912-13, Thule-expeditionerna under
Knud Easmussen 1912 och 1916-18 och L. Kocks
expedition 1920-23. Jfr Polarexpeditioner.
O. Sjn.
Geologi. De senaste expeditionerna till G. ha
bragt betydande bidrag till kännedomen om landets
geologiska byggnad. L. Koch har på K. Rasmussens 2:a
Thuleexpedition undersökt G:s nordvästra kust och där
anträffat veckade lager af ordovicium och gotlandium,
däribland korallkalkstenar och graptolitskiffrar, samt
öfverlagrande dessa horisontalt liggande sediment,
hvari inga fossil funnits. Af dessa fynd drar
Koch den slutsatsen, att nordvästra G:s kuststrimma
utgöres af rester af en gammal bergskedja, och sätter
denna i förbindelse med den Kaledoniska bergskedjan
(se d. o. Suppl.). Denna skulle då från Irland,
Skottland och norra delen af Skandinaviska halfön
öfver Spetsbergen gå fram till nordvästra G. och det
arktiska Nord-Amerika (Grinnell land och Ellesmere
land), där man redan förr gjort fossilfynd af liknande
art. L. Koch har på sin nya expedition 1920-23 fått
dessa iakttagelser bekräftade och ytterligare insamlat
fossilmaterial från samma trakter. K. A. G.
Förvaltning och historia. Det danska koloniområdet
på västkusten var 1923 deladt i 12 kolonidistrikt
(Egedesminde och Godhavn utgöra nu särskilda
distrikt). Därtill kommer kolonien Angmagsalik på
östkusten. Enligt lag af 8 juni 1912 administreras
G. af "Styrelsen af kolonierne i G." under ledning
af en direktör, som är förman öfver alla ämbets- och
tjänstemän på G. och direkt under inrikesministeriet
innehar högsta myndighet i alla ärenden angående
kolonierna på G., äfven i kyrko- och skolfrågor, med
undantag blott för ärenden af rent inre kyrklig natur,
såsom rituella frågor o. s. v., hvilka höra under
kyrkoministeriet. Under honom står en handelschef
för "Den kongelige grönlandske handel", hvilken
leder försäljningen af de grönländska produkter,
som hemsändas till Danmark, och inköpet af de varor,
som därifrån utskickas till G. I hvardera af de
båda landsdelarna (Nord- och Syd-G.) finnes ett
landsråd, hvars medlemmar, 12 i hvardera landsdelen,
väljas för 6 år af kommunrådsmedlemmarna inom
landsdelen. Rådet sammanträder l gång om året
under inspektörens ordförandeskap för öfvervägande
af landsdelens gemensamma angelägenheter. Det
medverkar vid bestämmandet af, huru landsdelens
"faelleskasses" medel skola användas, och har rätt
att framställa förslag om dispositionen af hela G:s
"faellesfond". Direkta skatter förekomma ej, utan
förvaltningsutgifterna bestridas af "Den kongelige
grönlandske handel" genom en årlig afgift, uppgående
till 20 proc. af värdet å inköpta, till hemsändning
afsedda produkter. G:s kyrko- och skolväsen
upprätthålles genom en årlig afgift af 2
proc. å grönländska funktionärers kontanta
löner. Af de till hvarje kommun (1923 voro de 62}
inflytande beloppen tillfalla 2/s kommunkassan, och af
återstoden gå 1/s till G:s fcellesfond och 2/s till
landsdelens fcelleskasse. Den förra används efter
inrikesministeriets beslut till främjande af åtgärder
till gagn för hela den grönländska befolkningen,
den senare för landsdelens gemensamma behof,
särskildt till understöd åt nödställda kommuners
kassor. Kommunkassorna ge fattigunderstöd och
sjukhjälp, lämna bidrag för praktisk yrkesutbildning
o. s. v. De förvaltas af kommunråden, hvilkas
medlemmar väljas för 4 år af och bland den infödda
befolkningen; högst */s af rådets medlemsantal får
dock utgöras af infödda danskar. Rådet svarar äfven
för ordningens upprätthållande inom kommunen. För
personer, som stå under grönländsk rätt, afgöras
civila tvistemål, skiftesärenden, arfssaker och
mål om smärre politiförseelser af kommunrådet,
kriminalmål behandlas af en blandad domstol, bestående
af kommunrådsordfö-randena inom distriktet och några
där boende danskar under inspektörens eller af honom
förordnad ställföreträdares presidium. Danskar
i G. (liksom ämbetsmän af grönländsk härkomst)
lyda under dansk lag med vederbörlig domstol
i Danmark som laga forum. Vid förseelser från
deras sida mot den grönländare emellan lagligen
bestående rättsordningen har landsdelens inspektör
dock bestraffningsmyndighet öfver dem. - Enligt
kungl. förfogande af 15 nov. 1922 står G. under
Köpenhamns stift, bildar 2 kontrakt (provstier)
och indelas i 11 församlingar under hvar sin (danske
eller grönlandske) "förstepräst". Infödda medhjälpare
pläga anställas som prästvigda "öfverkateketer". För
prästutbildningen finnes i Köpenhamn ett grönländskt
seminarium, där hvarje dansk präst, som anställes på
G., skall ha aflagt examen; infödda präster utbildas
först vid ett seminarium i Godthaab och sedan i
Köpenhamn. Antalet förstepräster var 10 (hvaraf 5
danska) 1923, de prästvigde medhjälparna 3 (i annex,
"distrikter") och öfverkateketerna 5. På G. började
1907 en stark andlig väckelse, som i många afseenden
präglat befolkningens lif, stegrat missionsarbetet
och framkallat medvetandet om tillhörighet till
en nationell grönländsk kyrka. - G. är indeladt i
7 lä"kardistrikt under hvar sin distriktsläkare,
som skall om möjligt hvarje år besöka alla inom det
vidsträckta distriktet befintliga handelsplatser
och fasta eller tillfälliga infödingsboplatser. -
Ett regeringsförslag om rätt väsentliga förändringar
i G:s styrelse förelades 1922 danska folketinget,
men har ännu ej slutbehandlats. - Utom västkusten
till 74° 30’ n. br. är Angmagsalik på östkusten
internationellt erkändt som danskt koloniområde. Vid
afslutandet 1916 af traktaten om försäljningen
af Dansk-västindiska öarna till Förenta staterna
förklarade dessa, att de icke hade något att invända
mot, att Danmark utsträckte sina politiska och
ekonomiska intressen* till hela G. Förfrågningar i
samma ärende ställdes till öfriga intresserade stater,
hvarvid Storbritannien (med hänsyn till grannskapet
till Brife-tiska Nord-Amerika) till sitt medgifvande
fogadfe det förbehållet, att brittiska regeringen
skulle råd’-frågas, om Danmark i framtiden skulle ha
föi? afsikt att afhända sig G. Äfven norske uMkes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
