Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71
Grelot-Greppin
72
syfte. Efter 1918 års revolution bortlade
G. anonymiteten och framträdde febr. 1919 jämte Eisner
som tysk representant på en socialistkonferens i
Bern. Bland de många motskrifterna mot "J’ac-cuse"
märkas "Ein verleumder" (1915) af T. Schiemann och
"Anti-J’accuse" (1916; sv. öfv. s. å.) af G:s son
K. Grelling. V. S-g.
Grelot [gr,)lå], fr. (eg. bjällra), kulgaller,
ett band eller snöre, i kanten försedt med runda
kulor, öfverspunna med guld, silfver, stål, silke-,
bomulls-eller yllesnörmakeri, som används till
garneringar på kläder, lampskärmar, gardiner o. d.
Gren, sjö. Se F a 11 ras k et. Suppl.
*Gren (sp. 264). - 3. Magnus (Måns) G. till Tidö,
son till den i hufvudarbetet omnämnde Ivar G.,
riksråd, d. 8 nov. 1520, var under hela sitt lif
en af Sturepartiets pålitligaste anhängare. Som
sådan framträder han redan under Svante Nilssons
regeringstid, då han (från 1507) verksamt deltog i
kriget mot danskarna. På nyåret 1512 inträdde han i
riksrådet och bevistade sedan flitigt rådsmöten och
herredagar. Af Sten Sture d. y. omfattad med stort
förtroende, tjänstgjorde han åren 1516-20 som dennes
höfvitsman i Nyköpings slottslän och var därefter
Kristina Gyllenstiernas närmaste man vid försvaret
af Stockholm 1520. Anklagad af Gustaf Trolle för
sitt Sturetrogna uppträdande under de närmast
föregående årens in-bördesstrider, af rättades han
i Stockholms blodbad. Hans änka, Anna Andersdotter
(Baner) till Ådö, gifte i senare hälften af 1520-talet
om sig med den från Gustaf Vasas tidigare historia
bekante slottsfogden i Västerås Jon Skrifvare.
G. C-n.
*Grenaa. 1917 öppnades järnväg från Ryomgaard öfver
Gjerrild till G. Med förstäder 5,582 inv. 1921.
P. E-t.
*Grenander. - 2. Alfred G. Bland hans verk från de
senast förgångna åren äro Ringels-burgs slott vid
Magdeburg (1912), Svenska Viktoriaförsamlingens
kyrka i Berlin (1920-21) och Berlins elektriska
Untergrundbahn Nord-Syd (1921). Ett par af G. ritade
galler afbildas å pl. IV till art. Smideskonsten.
G-g N.
Grenander, Max, ingenjör, rektor, f. 6 nov. 1873 i
Norrköping, utexaminerades från Tekniska högskolan
1897, blef filos, licentiat i Uppsala 1901,
tjänstgjorde 1902 som vikarierande lektor vid Västerås
högre allm. läroverk och blef s. å. lärare i matematik
och fysik med elektroteknik vid tekniska skolan,
numera statens maskinfackskola, i Eskilstuna, hvars
rektor G. är sedan 1903. Han har utgett ett flertal
populär-vetenskapliga skrifter rörande telegrafering
utan tråd, radioaktivitet, luftskepp och flygmaskiner
m. m. Fmn.
Grendel, sagohist. Se B e o w u l f.
.Grenfell, F. W., baron G., var 1899-1903 guvernör
och öfverbefälhafvare på Malta, 1903-04 chef för 4:e
armékåren och 1904-08 (ej 1903- 07) öfverbefälhafvare
öfver trupperna på Irland.
Grenfell [gre’nfel], Bernard Pyne, engelsk
arkeolog och utgifvare, f. 16 dec. 1869,
utbildades i Oxford, där han 1908 vardt professor
i papyrologi ; 1916 förvandlades platsen till en
hedersprofessur. Tillsammans med A. S. Hunt upptäckte
G., som alltifrån 1894 sysslat med utgifningsarbeten
i Egypten, 1896-97 och 1905-06 stora mängder af papyri
vid Oxyrhynchos (se d. o.) och har jämte
Gr eunas vapen.
sin kamrat utgett flera af dessa. Särskildt uppseende
väckte de "Jesu ord" och evangeliebrottstycken,
som funnos; de äro utgifna i The sayings of our Lord
(1897; "Vår Herres Jesu ord", s. å.) och New sayings
of Jesus (1904).
Grenmossa, bot. Se Hy p n u m.
 |
| Grennas vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
