Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravensteiner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Gregorz af Sanok-Grekland
62
antal teaterstycken, af hvilka må nämnas Spreading
the news (1904), Hyacinth Halvey (1906), The jackdaw
(1907) och Workhouse ward (1908), farser och burlesker
af stor komisk verkan, samt The gaol gate (1906),
Mac Donough’s wife (1911) och The golden äpple
(1916), hvarjämte hon på väst-irländsk-engelsk
dialekt öfversatt flera stycken af Moliére (The
Kiltartan Moliére, 1910). Hon har också återberättat
gamla keltiska sagor och legender, utgett irländska
folkminnen m. m. (Cuchulain of Muirt-hemne, 1902,
Poets and dreamers, 1903, Gods and fighting men,
1904, Visions and beliefs in the west of Ireland,
1920, m. m.).
Gregorz af Sanok. Se P o l s k a litteraturen,
sp. 1268.
*Greif, M., dog l april 1911 i Kufstein
Greiffenhagen [gra’jf-], Otto, estlandstysk arkivman,
f. 2 juli 1871 i Reval, är från 1900 arkivarie vid
stadsarkivet i Reval och har främst gjort sig känd
som vårdare af detta rika stadsarkiv. Bland G:s
skrifter kunna nämnas uppsatser såsom Lie wappen
Revals (1913) och Skandinavi-sche beziehungen
zu Reval und Estland im 13. und i£. jahrhundert
(i "Zur feier des 700-jährigen jubileums der
stadt Reval 1219-1919", 1919). G. är sedan
1918 led. af K. Samfjndet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia.
E. N-nn.
Greiffska stöfvarna, hundras. Se Hunden, sp. 1310.
’Greifswald. Vid universitetet i G. inrättades
1918 ett nordiskt institut, där föreläsningar och
öf-ningar på olika områden (språk, litteratur,
rättsvetenskap, geografi m. m.) ega rum, afsedda
att i Tyskland öka kännedomen om Skandinaviens och
Finlands kultur och förmedla förbindelserna mellan
tysk och svensk vetenskap, bl. a. genom studieresor
till Norden och föredrag i G. af särskildt inbjudna
framstående nordiska personligheter. Institutet
omfattar ett betydande bibliotek, som fått mottaga
rika gåfvor från Sverige, och en byrå, hvars direktor
är professor Gustav Braun (se denne. Suppl.). En
svensk lektor meddelar undervisning i svenska. Af
institutet utges två skriftserier, "Mit-theilungen aus
dem Nordischen institut" och "Nor-dische studien",
af hvilka den förra innehåller årsberättelser,
föreläsningsförteckningar och smärre uppsatser, medan
den senare består af större monografier (aug. 1923
ha 4 st. utkommit).
’Greiner, 0., dog 24 sept. 1916 i Mimenen.
Greiner [gra/jner], Leo, tysk författare, f. l
april 1876 i Brunn, studerade i Munchen, utgaf
där "Revue franco-allemande" och var konstnärlig
ledare af kabareten "11 scharfrichter"; han deltog i
Världskriget. G. har utgett diktsamlingen Das tagebuch
(1906), dramerna Lysistrata (1908, efter Aristofanes),
Boccanera (1909) m. m.
Greipstad, härad och socken i Sögne pastorat,
v. om Kristiansand, Vest-Agder fylke (före 1919
Lister og Mandal amt), Norge. 102,26 kvkm. 892
inv. (1920). Jordbruk, fruktodling och skogsbruk.
K. G. G.
*Greiz räknas nu till republiken Thiiringen, Tyskland.
Grejer, Grejor (plur.; sällan i sing. g r e j a;
jfr norrländska dialektverbet gräja, no. greie,
fnisl. greifia, reda ut, ordna), samling af hophörande
redskap, i synnerhet båtredskap; tillbehör
(dialekt-ord från Halland och Bohuslän).
Greken, sjö belägen 176 m. ö. h. i Nora och Grythytte
socknar, Örebro län, har tillika med Målen och
Lundsfjärden en areal af 21 kvkm.; den afvattnas till
Svartälfven (Gullspångsälfven). O. Sju.
Grekisk-baktriska riket. Se Nybaktriska riket.
Grekisk indiktion. Se I n diktion.
Grekisk löfkoja, bot. Se Matthiola.
*Grekland har genom de båda Balkankrigen och
Världskriget blifvit väsentligt förstoradt och
omfattar efter freden i Lausanne (24 juli 1923)
omkr. 122,000 kvkm. Nordligaste punkten ligger
nu pä 41° 457 n. br., n. n. v. om Adrianopel, den
sydligaste på 34° 50’ n. br., den strax s. om Kreta
belägna ön Gåvdhos’ sydspets, och den östligaste på
27° 5’ ö. lgd fr. Gr., på ön Samos. G. begränsas nu i
n. af Bulgarien, Jugo-Slavien och Albanien, längst i
n. ö., där Maritza bildar gräns, af Turkiet, i ö. af
Egeiska hafvet (där de forna turkiska öarna Thasos,
Samothrake, Lemnos, Lesbos, Chios, Samos och Nikaria
nu tillhöra G., medan Imbros och Tenedos fortfarande
äro turkiska och Tolföarna tillhöra Italien), i s. af
Medelhafvet och i v. af Joniska hafvet.
Naturbeskaffenhet. Af inhemska trädslag märkes
särskildt hästkastanjen, som förekommer på bergen i
landets norra del.
Befolkningen uppgick enl. folkräkningen 1920 till
5,536,375 pers. (2,750,904 män och 2,785,471 kvinnor),
fördelade på följande 14 landsdelar:
Öst-Macedonien ........................ 294,728
inv.
Väst-Macedonien .....................
290,945 »
Epirus....................................
213,784 »
Tessalien och Arta .................. 491,459
>,
Saloniki .................................
504,759 »
Tracien .................................
704,208 <
Joniska öarna........................... 224,189
Kreta....................................
346,584 »
Cykladerna..............................
122,347 »
Lesbos (Mytilene) .....................
146,941 >
Peloponnesos ...........................
945,204 »
Samos ....................................
62,919 »
Mellersta Grekland och Eubed ... 1,125,073 » Chios
.................................... 63,235 »
Af befolkningen kommo 1,013 kvinnor mot 1,000 män
(1920). Tätaste befolkningen har nu Korfu (193 inv. på
l kvkm.), hvarefter följa Ättika och Beotien med 104,
ön Zante med 91, Sporaderna med 75, Messenien med 66,
Kreta med 55, Kefa-lonien med 54 samt Achaja och Elis
med 50 inv. på l kvkm. G. har nu 3 städer med öfver
100,000 inv. hvar (Aten, Saloniki och Peiraieus)
samt 21 med 10,000-100,000 inv. hvar. Enligt senaste
uppgifter funnos 219,000 greker på Cypern (1921),
366,363 i turkiska vilajetet Adrianopel, 364,459
i vilajetet Konstantinopel, 107,577 i Albanien
(Nord-Epirus), 102,727 på Tolföarna, 21,877 på
Tenedos, Imbros och Castellorizo samt 1,617,917 i de
turkiska vilajeten Brussa, Aidin (Smyrna), Korisa,
Angöra, Si vas, Kastarn uni och Trabezon samt de
turkiska sandjaken Dardanellerna och Ismid, hvartill
komma spridda grekiska bosättningar i öfriga Turkiet
samt i Syrien och Palestina, 150,000 i södra Ryssland,
100,000 i Egyp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
