Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goetheanum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25
Gondwanalandet-Goodwill
26
låta afrätta sir Walter Raleigh (se d. o.) 1618 efter
dennes expedition till Guyana. Han var i England
föremål för mycket hat, särskildt i puritanska
kretsar, angreps i politiska broschyrer och i
Th. Middletons skådespel "A game of chess", men
lönades af spanska regeringen för sina framgångar
med grefvetitel (1617) och efter hemkomsten
en rådsherreplats och andra utmärkelser. Jfr
S. R. Gardiner, "History of England... 1603-
1642", II-V (1883-84), och F. H. Lyon, "Diego
de Sarmiento de Acuna, conde de G." (1910).
V.S-g.
Gondwanalandet l. Gondwanakontinenten (af Gondwana,
eg. gondernas land, se Gond), geol., geogr., är
benämningen på ett af de urgamla fastlandsmassiven på
jorden. I sin största utsträckning under stenkols-
och permperioderna var G. en kontinent, som
omfattade en betydlig del af södra halfklotet,
hvaraf aflagringar och spår finnas i Brasilien, på
Falklandsöarna, i Syd-Afrika, på Madagaskar, i Främre
Indien, i Australien och på Nya Zeeland. Under långa
tidsperioder, ända in mot slutet af juraperioden,
har detta område varit fastland, och terrestra
eller limniska bildningar ha där aflagrats. I
Främre Indien ha dessa bildningar sammanfattats som
Gondwanasystemet, med flera underafdelningar,
omfattande hela perm, trias och jura. De äldsta
delarna äro moränbildningar (tilliter), som hvila på
räfflade hällar af urberg, så att där tydligen rådt
ett arktiskt klimat. Floran är alldeles olika den,
som i öfriga delar af jordklotet förekommer i de
till stenkols- och permformationen hörande lagren,
och karakteriseras af ormbunken Glossopteris (se
d. o. och Glossopterisfloran). Redan då kan
sålunda en klimatdifferentiering iakttagas, och
det icke allenast för landfloran, utan äfven för
hafsfaunan. Gondwanabildningarna ligga horisontalt
och ha ej undergått någon bergskedjeveckning,
utan de stora veckade bergskedjorna omge Främre
Indiens platåland med de stora iranska, Himalaya- och
malajiska bågarna. – I Gondwanasystemets aflagringar
förekomma Indiens viktigaste stenkolslager, som ge
97 proc. af Indiens hela stenkolsproduktion. Äfven i
Australien innesluta ifrågavarande bildningar viktiga
stenkolslager.
K. A. G.
*Goniondz är ej befäst. Det 5 km. s. v. därom belägna
Osowiec är en spärrfästning.
Gonnelieu [gånnliö], fransk by. Se Gouzeaucourt. Suppl.
Gonochorism (af grek. gonos, könslem, och
chorizein, skilja), biol., de hanliga och
honliga könskörtlarnas fördelning på två
skilda individer ("skildkönade"), enkönighet,
i motsats till hermafroditism (se d. o.).
L-e.
Gonosan, med. Se Kava-kava.
*Gonse, L., dog 19 dec. 1921 i Paris.
Gonzaga [gåntsāga], stad i italienska prov. Mantua,
s. om Po. 9,052 inv. (1911). Ruiner af fursteätten
G:s stamslott.
Gonzalez Blanco [gåntha’läth], Andres, spansk
litteraturhistoriker, romanförfattare och skald,
f. 1866 i Asturien, debuterade som skald och
prosadiktare, men hufvudparten af hans litterära
verksamhet faller inom litteraturforskningens område,
där han intar en obestridd rangplats. Hans för-
nämsta litteraturhistoriska arbeten äro Los
contem-pordneos (2 bd, 1906), omfattande moderna
spanska författare, Los grandes maestros Salvador
Rueda y Rubén Dario (1908), Historia de la novela
en Esoana desde el romanticismo d nuestros dias
(1909), en af de viktigaste källorna för kännedom om
den spanska romanen, Elogio de la critica (1911),
en essaysamling af synnerligt intresse, och den
ypperliga kritisk-biografiska studien Campoa-mor
(1912). På prosadiktningens område äro att anteckna
romanerna El ver a de Luz Fanjul (1909), Dona
Violante (1910) och Matilde Rey (1911) samt på
poesiens Poemas de provincia y otros poemas (1910).
Ad. H-n.
Gonzalo de Berceo [gåntha7lå de värthe7å], Spaniens
förste kände skald, f. omkr. 1198 i Berceo, en
by i stiftet Calahorra, d. 1268, uppfostrades i
benediktinklostret San Millan de Cogolla, där han
sedan var diakon, dock utan att inträda i orden. G. är
författare till 9 dikter på tills. 13,fOO verser,
Vida de Sancto Domingo de Silos, Historia del Senor
Sant Millan de Cogolla, Del Sacrificio de la Missa,
Martyrie de Sant Laurencio, Loores de Nuestra Senor
a, De los Signos que aparescaran ante del Juicio,
Milagres de Nuestra Senor a, Duelo que hice la Virgen
Maria el dia de la Pasiön de su hijo Jesucristo,
och Vida de Sancta Oria, Virgen, hans kanske
bästa arbete. Dessutom författade G. 3 hymner,
till den Helige Ande, Jungfru Maria och Gud Fader
(hvarjämte han möjligen är förf. till "Libro de
Alexandro"). Det är således uteslutande religiösa
ämnen, som han behandlar. G. är ingen stor skald,
men hans stil utmärkes af enkelhet och andakt,
och ibland finner man glimtar af stark mystisk
inspiration. Han lyckas sålunda popularisera sina kära
helgonlegender. Versformen är cua-derna via, enrimmade
fyrradiga alexandrinstrofer. Versbyggnaden är ytterst
noggrann. Hans verk äro intagna i "Biblioteca de
autores espanoles", vol. L VII. Se Fitzmaurice-Kelly,
"Historia de la literatura espanola" (1921).
Ad. II-n.
Gooch [gö’tj], George Peabody, engelsk historiker,
f. 1873, har studerat i Cambridge, Berlin och
Paris, utöfvat lärarverksamhet bl. a. vid Toynbee
hall och i London school of economics samt var
1906-10 liberal underhusledamot. Han är en af
utgifvarna af "Contemporary review". Bland G:s
skrifter, som mest berört de politiska idéernas
och den nyaste tidens historia, märkas English
democratic ideas in the seventeenth century (1898),
History of our own time, 1885-1911 (1911), History
and historians in the nineteenth century (1913),
Political thought in England from Bacon to Halifax
(1914), Life of lord Courtney (1920), Nationalism
(1921) och History of modern Europé 1878-1919 (1923).
V.S-g.
*Gooch-degel. F. A. Gooch lämnade professuren 1918.
Goodwill [gō’d-ωi’l], eng., betecknar den till sitt
ursprung ideella och personliga tillgång af ett
ofta högt ekonomiskt värde, som ett affärsföretag
eger i sitt kända firmanamn, och det förtroende,
som därtill knytes af en upparbetad kundkrets och
andra kontrahenter vid affärsförbindelserna. En
dylik tillgång plär äfven betalas, jämte de reella
tillgångarna (fastigheter, inventarier, lager och
bokfordringar), vid affärsöfverlåtelse, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
