Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giornale d’Italia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som skäl för denna sin hållning har han angett
farhågor för inbördeskrig och fabrikernas förstöring,
om regeringen ingripit. Efter de nya valen (maj 1921)
fann G. sin regeringsmajoritet svag och opålitlig
och afgick därför juni s. å. Hans memoarer utgåfvos
1922 (fransk uppl. Mémoires de ma vie, 1923).
V. S–g.
Giornale d’Italia [djå’rnale], daglig tidning
i Rom, uppsatt 1901, egnar lifligt intresse
åt utrikespolitiken, inom hvilken den under
många år verksamt stödde Sonninos politik. Den är
moderatkonservativ i inrikespolitiken och utkommer i
5 uppl. på olika tider af dagen. Senator Bergamini har
ledningen af tidningen med Lanza som hufvudredaktör.
*Giotto. Planschen framställer en af hans fresker i
underkyrkan (ej i öfverkyrkan) i Assisi.
Giovanni da Udine [djå- da o’dine],
dekorationsmålare. Se Udine.
*Gips. Om gipsgjutning se Gjutning 5. Om gips
som råmaterial för svafvelsyretillverkning se
Svafvelsyra. Suppl. – En egendomlig form af gips
är estrichgips, som erhålles af naturlig gips
eller äfven af anhydrit (se d. o.) genom bränning
vid mycket hög temperatur (1,000° eller hellre
1,300°). Den var känd och användes som murbruk
redan af de gamle egypterna (Cheopspyramiden) och
romarna samt i Tyskland i många gamla borgar och
kyrkor. Efter att användningen af estrichgips under en
lång tid råkat i glömska, har den i våra dagar åter
upptäckts. Estrichgipsen innehåller utom vattenfritt
kalciumsulfat äfven mer eller mindre af basiskt
kalciumsulfat (1. kalciumoxid i "fast lösning"). Med
ringa mängd vatten hårdnar den i luften långsamt,
men hastigare än kalkmurbruk, till täta och hårda
massor, som utom vattenhaltigt kalciumsulfat innehålla
äfven karbonat.
K. A. V–g.
Giraffklaver [ʃir-], mus. Se Klaver, sp. 228.
Girard [ʃirár], Paul, fransk hellenist, f. 23 mars
1852 i Paris, d. där 1 juli 1922, titulärprofessor,
lärare vid Sorbonne, skref bl. a.
De Locris opuntiis (1882),
L’éducation athénienne au V:e et au IV:e siécle (1889),
La peinture antique (1895),
L’expression des masques dans les drames d’Eschyle (s. å.) och
Comment a dû se former "l’Iliade" (1902).
Girard [ʃirár], Paul Frederic Jean, fransk jurist,
f. 1852 i Guingamp, är sedan 1893 professor i romersk
rätt i Paris. Hans Manuel élémentaire de droit romain
(1895) har gått ut i många upplagor. Han har gett ut
romerska lagtexter, författat flera rättshistoriska
verk och öfversatt Mommsens "Römisches staatsrecht".
Girardi [djir-], Alexander, österrikisk skådespelare,
f. 1850 i Graz, d. 1918, debuterade 1869, var sedan
1871 i Wien en af stadens förnämsta och populäraste
karaktärskomiker. G. var gift med den framstående
skådespelerskan Helene Odilon, f. 1865 i Dresden.
Girardów. Se Žirardów
Girardturbin [ʃirárturbín], mek. Se Turbin, sp. 348 och fig. 2.
Giraudoux [ʃirådó], Jean, fransk författare, f. 29
okt. 1882 i Bellac, deltog i Världskriget, debuterade 1909 med
Provinciales, som följts af bl. a.
Lectures pour une ombre (1917),
Amica America (1919), intryck från en beskickning till Förenta staterna,
Upenor (s. å.),
Adorable Clio (1920),
Suzanne et le Pacifique (1921) och
Siegfried et le Limousin (1922, belönt
med Balzacpriset). G. är en impressionist, hvars
själfsvåldiga och koketta stilkonst blifvit populär.
R–n B.
*Giresta. Med G. skall framdeles förenas Fröjeslunda
församling af Biskopskulla pastorat. 480 inv. (1923).
*Girge. Provinsen hade 1917 863,234 inv., staden
19,893 inv.
Girin, stad. Se Kirin.
Girjastjåkko, ett 1,427 m. högt fjäll i
Arjepluogs socken, Norrbottens lappmark,
inom Laisälfvens källområde s. om Ferras.
O. Sjn.
Girnar, ett 1,117 m. högt granitberg på halfön
Gujarat, n. v. om Bombay, Brittiska Indien, med
talrika jainatempel, en af jainiternas heliga orter.
Giroflé-Girofla [ʃiråflé -fla’], intagande operett med
musik af Lecocq (se denne) samt librett af Leterrier
och Vanloo, uppf. i Stockholm f. g. 1876. Innehållet
rör sig om två förnäma spanska tvillingsystrars
äfventyr och förväxling.
Girouard [ʃiróá’], sir Percy, brittisk militär, f. 26
jan. 1867 i Montreal, blef officer 1888, utmärkte
sig vid fälttågen i Sudan 1896–98 som direktör för
Sudanjärnvägarna och var under boerkriget 1899–1902
direktör för de sydafrikanska järnvägarna. Efter
kriget var G. till 1904 chef för järnvägarna i
Transvaal och Orange river colony, var 1907–08 high
commissioner i protektoratet Northern Nigeria och
1909–12 guvernör i Brittiska Öst-Afrika. I armén
har han nått öfverstes grad, knightvärdighet erhöll
han 1900. G. är sedan 1912 en af direktörerna för
firman Armstrong, Whitworth & co:s vapenfabriker i
Newcastle och ledde under Världskriget från 1915,
närmast under Lloyd George, som generaldirektör
för ammunitionstillverkningen organiseringen
af den brittiska krigsförnödenhetsindustrien.
V. S–g.
Gisborne [gi’sbən], hamnstad på östkusten af Nordön,
Nya Zeeland. 14,366 inv. (1920). Frysanläggningar,
export af ull och fårkött.
Giseke [gi-], Paul Dietrich, tysk botanist,
f. 8 dec. 1741 i Hamburg, d. där 26 april
1796, professor vid Johanneum där, åhörde 1771
föreläsningar af Linné öfver "methodus naturalis"
(ett naturligt växtsystem) och utgaf efter egna
anteckningar (äfvensom efter dem, som sedermera
professorn i Kiel J. C. Fabricius fört efter Linnés
första föreläsningskurs öfver samma ämne 1764) ett
uttömmande arbete om Linnés märkliga och banbrytande
åsikter i denna gren af botaniken, hvarom Linné
själf yttrat: "primum et ultimum hoc in Botanicis
desideratum est". G:s bok har titeln Caroli a Linné
prælectiones in ordines naturales plantarum (1792).
C. Lmn.
*Giske är äfven namn på ett härad och en socken i
Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 20,89
kvkm. 1,894 inv. (1920). Fiske, jordbruk och
industri. I häradet ligger ön G. (se hufvudupplagan).
K. G. G.
Gislaved–Hestra järnväg skall enligt fastställd plan
framdragas i nordnordöstlig riktning från Gislaveds
station å Halmstad–Nässjö järnväg till Hestra station
å Borås–Alfvesta järnväg. Järnvägen (spårvidd 1,436
m.), som blir 16,4 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
