Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gierow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Gierow-Giftermälsbalk
1288
son Julius von G., f. 1875 i Breslau, vardt 1904
professor i civilrätt i Königsberg och flyttade
1918 till Halle i samma egenskap. Gr. har författat
bl. a. Handelsrecht und schiffahrtsrecht (1921).
Gierow [girr-], Per Arvid, pedagog cch prästman,
f. 8 aug. 1873 i Lund blef student där 1892,
prästvigdes 1897, disputerade inför teologiska
fakulteten 1901 (på afhandlingen Augustini betydelse
i pedagogikens historia), blef teol.’ licentiat 1918
och promoverades vid Lunds universitets 250-årsfest
s. å. till teol. doktor. Han blef folk-skolinspektör
i Hälsingborg 1908 och inspektör för de högre
skolorna där 1916 samt därjämte regementspastor
vid Norra skånska infanteriregementet 1901 och vid
Skånska husarregementet 1907. - Gr. har gjort sig
starkt gällande på dessa verksamhetsfält liksom
i det kommunala lifvet och i filantropiskt arbete
samt anlitats bl. a. äfven för nyorganisation af
den militära själavården. Åt pedagogiska frågor,
särskildt åt kristendomsundervisningen, har han egnat
en mängd skrifter och föredrag och bl. a. utgett
läroboken Bibeltexter jör folkskolan (1921; 3:e
uppl. 1923). Hans viktigaste vetenskapliga arbete är
Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
(1918; äfven i "Kyr-kohist. årsskrift" 1917-18).
Hj. H-t.
Giersing [gi7r-], Harald, dansk målare, f. 24
april 1881 i Köpenhamn, studerade på akademien
1900-04, i Zahrtmanns skola 1904-06 och i Paris
1906-07. Starkt påverkad af modern fransk konst, är
G. en af expressionismens banerförare i Danmark. Han
har mycket färgsinne och kan bl. a. i landskaps-
och skogsmotiv uppnå betydlig verkan. Han har
f. ö. försökt sig med experiment i olika riktningar
(Danserska, Fotbollsspelare). Som lärare har han
påverkat en stor del af Danmarks yngsta målare.
P. E-t
Giertz [järts], Knut Harald, läkare, f. 26 nov. 1876
i Stockholm, 1909 med. doktor och docent i kirurgi i
Uppsala, blef 1911 läkare vid och 1915 styresman för
Västerbottens läns lasarett samt 1922 öfverläkare vid
Stockholms läns centrallasarett vid Mörby. G. har
skrifvit ett antal vetenskapliga afhandlingar
(Vber akute eitrige wurmfortsatzperi-tonitis, ihre
chirurgische behandlung und die dauerresultate
derselben, 1909, m. fl.) samt är framstående som
organisatör och kirurg.
Giesberts [gis-], Johannes, tysk politiker,
f. 3 febr. 1865 i Straelen i Ehenprovinsen, var
i sin ungdom först bagare, sedan metallarbetare,
eldare m. m., tog framträdande del i den katolska
arbetarrörelsen och blef 1899 sekreterare för de
katolska arbetarföreningarna och utgifvare af deras
organ "Westdeutsche arbeiterzeitung". G., som tillhör
cenfcrumpartiet, blef 1905 led. af tyska riksdagen och
1906 af preussiska landtdagen, utsågs jan. 1918 till
sakkunnig för arbetarfrågor i riks-ekonomiministeriet
och okt. s. å. till understatssekreterare i
riksarbetsministeriet. Efter revolutionen var G. 1919
led. af tyska nationalförsamlingen och tillhörde
febr. 1919-nov. 1922 som rikspostminister ministärerna
Scheidemann, Bauer, Muller, Fehrenbach och Wirth. Han
var 1919 led. af tyska fredsdelegationen i Paris.
V. S-g.
Gieseking [gis-], Walter, tysk pianist, f. 1895,
utbildad vid konservatoriet i Hannover, har från 1915
uppträdt som konsertgifvare i flera län-
der (i Stockholm 1923) och vunnit rykte som tolkare
i synnerhet af den nyare och nyaste pianomusiken.
*Giesel, F. 0. Jfr Ak ti ni u m. Suppl.
*Giffard, H. S., earl af H a Is b u ry, dog 11
dec. 1921. Han var född 1823 (ej 1825).
Giffard [jifär], Henri, fransk ingenjör, f. 1825 i
Paris, d. där 1882, sysslade med flygmaskinsproblemet,
konstruerade en ballon captif för världsutställningen
i Paris 1878 och är mest känd genom uppfinningen af
en injektor (se d. o., sp. 662).
Giffel, ett slags bakverk af h vetemjöl, grädde,
smör och ägg, böjdt i halfmånform, pensladt med
vispadt ägg och beströdt med hackad mandel.
*Giffen, sir Robert, dog 12 april 1910.
*Gift. Se äfven H j ärtgift.
Giftas, två polemiska novellsamlingar af A. Strindberg
(se denne, sp. 337).
* Giftbok. Bland medel, som utan tillstånd af
myndighet, men mot särskildt kvitto hvarje gång
utlämnas från apotek åt "kända, pålitliga personer"
och som införas i giftboken, märkes s a b a-dillfrö
till förgörande af löss. Sabadill-ättika, som i stor
utsträckning används för samma ändamål, får numera
säljas i allmän handel med etikett, som anger syftet
med preparatets användning samt orden "farligt att
förtära". På samma sätt ha äfven vissa nikotinhaltiga
medel mot skadeinsekter i trädgårdar - aphitoxin,
j o-furol, mortaphis, novotoxin o. a. fri-getts. På
etiketten varnas mot deras användning inne i rum.
C. G. S.
Giftbolma, bot., svenskt namn på Hyoscyamus niger.
Giftbägaren (La cigué), enaktsdrama på vers af Augier
(se denne, sp. 391), uppf. i Stockholm f. g. 1861.
*Giftermålsbalk. Giftermålsbalken i 1734 års lag
har fullständigt upphäfts och ersatts af en ny
Giftermålsbalk, utfärdad 11 juni 1920. De delar af
den äldre balken, som behandlade äktenskaps ingående
och upplösning, hade redan 12 nov. 1915 aflösts af
en lag om dessa ämnen, hvars innehåll med ett par
ändringar upptogs i den nya balkens l:a-4:e samt
10:e och ll:e kap. Hvad som 1920 tillkom såsom nytt,
var bestämmelser om äktenskapets rättsverkningar,
personliga och ekonomiska. Nya Giftermålsb. är
i de delar, som röra makarnas rättsförhållanden
i ekonomiskt hänseende, tillämplig å före 1921
sam-manvigda makar allenast i den händelse, att
dessa alls ej ha samfälld egendom (m. a. o. på grund
af äktenskapsförord, boskillnad eller hemskillnad
all makarnas egendom är enskild och förvaltas
af vederbörande make själf). Det förberedande
lagstiftningsarbetet hade hela tiden bedrifvits
under samverkan med Danmark och Norge; i dessa
riken ha emellertid hittills blott motsvarande
afdelnin-gar om ingående och upplösning af
äktenskap upphöjts till lag (i Norge 31 maj 1918,
i Danmark 30 juni 1922). Rörande innehållet i nya
Giftermålsb. hänvisas till art. Skilsmässa, T r o-1 o
f n i n g, Vigsel, Äktenskap, Äktenskapshinder samt,
i Suppl., till Bodelning, Boskillnad, Giftorätt,
Giftorättsgods, Hemskillnad, Namnrätt och
Underhållsskyldighet. C. G. Bj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
