Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 1243-1244 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gefreite ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

–97 fyra gånger i veckan. Sedan 1 dec. 1897 utges
tidningen hvarje helgfri dag och är sedan mars 1914
morgontidning. Från 1917 trycktes Gefle-posten
i flattrycksrotationspress i regel 6- à 8-sidig,
men stundom 14- till 16-sidig. Tidningens tryckeri
sysselsätter 3 sättmaskiner. – Redaktörer ha
varit K. O. Ekström (signaturen "Gubben Noach")
1864-67, läroverksadjunkten P. A. Swedlund
1867-73, G. F. Hedvall 1870-1904, Helge Åkerhielm
1904-06, Dan Åkerhielm 1906-12, David Wahlberg
1913-juli 1916 ochGust. Eriksson sedan juli
1916. Redaktionssekreterare är E. Bodén sedan
1911. Gefle-posten är till sin politiska ståndpunkt
moderat. Tidningen med bok- och accidenstryckeri,
litografiskt tryckeri och bokbinderi eges af
Gefleborgs tryckeri-a.-b., som 1 juli 1923 öfvertog
Södra Norrlands tryckeri-a.-b :s verksamhet.

*Gefreite finnas ej längre i de ryska och tyska arméerna.

Gefsjön, en 10 kvkm. stor sjö, belägen
499 m. ö. h., i Åre socken, Jämtland,
genomfluten af Undersåkersälfven
(Indalsälfven) 10 km. nedanför sjön Ånn.

O. Sjn.

Gefveskär, intermittent fyr på holmen G. i sydöstra
inloppet till Göteborg från Kattegatt på 57° 39’
47" n. br. och 11° 46’ 16" ö. lgd fr. Gr., uppförd
1886 och ändrad 1915. 10 m. öfver medel vatten.
E. A-t.

*Gegerfelt. 1. K. F. V. von G. dog 13 mars 1915. _
3. V. von G. dog 2 april 1920 i Torekov.

Geheime-konferensråd [gehej-]. Se Konferensråd.

*Gehrman, G. A., blef 1869 led. af Mus. akad. -. Hans
sonson Karl (Carl) Georg Valdemar G., f. 13 maj 1867,
öfvertog 1889 Jul. Bagges musikhandel och musikförlag
i Stockholm samt har utöfvat en liflig verksamhet
som förläggare framför allt af sångmusik.

Gehäng (ty. gehänge, gehenk), milit., (isht förr) rem
eller band öfver axeln (axelgehäng) eller om lifvet (lifge h ä n g),
hvari något (särskildt vapen) bäres.

H. J-dt.

Geid, maskindel, detsamma som gejd (se d. o.).

*Geiger. - 2. L u d w i g G. dog 9 febr. 1919
i Berlin.

*Geiger, Wilhelm, är sedan 1920 professor i indisk
och iransk filologi i München. G. har ytterligare
skrifvit Päli. Literatur und sprache (1916).

Geiger [gajger], Nikolaus, tysk skulptör och
målare, f. 1849 i Lauingen i Bajern, d. 1897
i Berlin, studerade i München samt i Italien,
Paris och Wien, var verksam i Berlin och därefter
i München, utförde dekorativa skulpturgrupper
och reliefer i R. Begås’ realistiska anda,
bl. a. en fris och en grupp i Dresdenerbank
i Berlin 1886, Fredrik Bar-barossas staty på
Kyffhäusermonumentet (afbildad i art. Kyffhäuser,
sp 441) 1895 och gafvel-reliefen Konungarnas
tillbedjan på Hedvigskyrkan i Berlin, som blef hans
sista arbete. Han var äfven målare (Synderskan,
1884). G. är representerad i Berlins Nationalgalleri
af flera små bronser (Efter syndafallet,
Centaur med dansande nymf och ett par hufvud).
G-g N.

*Geijer. Om släkten G:s historia se äfven Lotten
Dahlgren, "Patron Carl. Några anteckningar om Bengt
Gustaf G. d. ä. och hans söner" (1916).

3. E. G. G:s "Minnen, utdrag ur bref och dagböcker"
utgafs med inledn. af F. Book 1915. G:s Dikter
ha utgetts 1922 i nytt urval af J. Landquist,
som 1923 utgaf äfven E. G. G:s brev till
hans hustru i808-18å6 och två band af en ny uppl. af
hans skrifter. Jfr H. Borelius, "E. G. G. åren före
’affallet’ " (1909), K. D. Marcus, "E. G. G:s lyrik"
(s. å.), Anna Hamilton Geete, "I solnedgången" (4 bd,
1910-14), A. Blanck, "G. i England 1809-1810" (1914)
och "G:s götiska diktning" (1918), och T. Norlind,
"G. som musiker" (1919). – G:s födelsegård är afbildad
i art. Ransäter.

Per Adolf Geijer.

4. (Sp. 864.) Per Adolf G. tog 1916 afsked
från professuren och dog 16 april 1919 i .Uppsala.
På sin sextioårsdag 1911 erhöll G. en festskrift
af lärjungar. Jfr E. Staaff, "P. A. G."
(i "Studier i modern språkvetenskap" VII, 1920).

Karl Reinhold Geijer.

5. (Sp. 865.) Karl Reinhold G. tog 1914
afsked från professuren och dog 27
mars 1922 i Uppsala. – G:s sista arbeten
voro Om uppfostringskonsten (1907), Studier i
pedagogikens historia (s. å.), Japansk undervisning
i nationell moral (1911), Svensk filosofi (1912)
och Filosofiens historiska hufvudformer (1916).

6. (Sp. 866.) Johan Gösta G. dog (genom
själfmord) 27 mars 1914 i Säffle.

7. Salomon Gottschalk Alfons G., broder
till G. 4, militär, f. 25 maj 1850 på Rosenborg,
Eskilsäters socken, Värmland, blef underlöjtnant
vid Svea artillerireg. 1871, major vid Vendes
artillerireg. 1892, öfverste och chef 1895 för 2:a
Göta och 1898 för 1:a Svea artillerireg. samt 1902
generalmajor, generalfälttygmästare och inspektör
för artilleriet. 1903 tog han afsked och innehade
t. o. m. 1913 platsen som vice verkställande direktör
i Trafik-a.-b. Grängesberg–Oxelösund. Han var
fullmäktig i Järnkontoret 1889–1918 (sedan 1912
ordf.) och led. af Järnvägsrådet 1917–19. G., som
åtnjöt stort anseende inom vapnet, har varit led. af
flera viktiga k. kommittéer, bl. a. kommittén för
rikets fasta försvar (1897–98), och var redaktör af
"Artilleritidskrift" 1883–94. Han är led.
af Krigsvet. akad. (1888).

8. Per Adolf G., den föregåendes son, geolog,
f. 7 maj 1886, blef 1910 filos, doktor och
"docent i petrografi vid Stockholms högskola
och 1916 statsgeolog vid Sveriges geologiska
undersökning. G:s arbeten ha väsentligen behandlat Sveriges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>