Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasskyddstjänst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Gasskyddstjänst-Gastroliter
1230
1923. Den liknar tyska lädermasken, men är
af im-pregneradt tyg. -"Gasmasker af särskild
konstruktion användas för hästar, hundar och
brefdufvor. Skyddsapparater med syrgas funnos i de
krigförande länderna före Världskrigets utbrott och
hade vidsträckt användning vid arbeten i grufvor,
som utrustning af brandmanskap (se Brandväsen. Suppl.,
fig. 7) m. m. Under kriget användes hufvudsakligen den
tyska Drägerappa-raten eller liknande konstruktioner,
vid gräf-ning af mingångar, i starkt gasbeskjutna
artilleri- och kulspruteställningar, vid transport af
kol-oxidförgiftade från krevadgropar och skyddsrum
o. s. v. Drägerapparaten består af en luftsäck,
en syrgascylinder, som vid 150 atmosfärers tryck
innehåller 60 liter syre, en kalipatron, innehållande
en blandning af kali- och natronhydrat, och en
luftslang med munstycke. Yid inandning suges luften
från luftsäcken genom kalipatronen in i lungorna. Den
utandade luften passerar likaledes kalipatronen in
i luftsäcken, i hvilken förbrukadt syre ersattes
från syrgasbehållaren. En förbättrad modell af denna
apparat utgör den s. k. II. S. S. apparaten, som är
större och tyngre än den förra (cylindern innehåller
120 liter syre), hvarför den kan användas under
betydligt längre tid utan ombyte af cylinder eller
kalipatron. Dess utseende framgår af fig. 3. - Efter
införandet af den frätande yperiten (senapsgasen) som
kemiskt stridsmedel måste de individuella skyddsmedlen
omfatta hela kroppen och utgöras af Uäder, handskar
och skodon af olje- eller gummityg.
De kollektiva skyddsmedlen under Världskriget voro
gastäta skyddsrum, hvilkas ingångsöppningar täckts
af väfnader, som ständigt höllos fuktiga genom
besprutning med en alkalisk lösning, vanligen
natriumhyposulfit och soda. Äfven användes
jordfiltra och filtrerlådor innehållande jord,
genom hvilka luften passerade, hvarvid jorden
absorberade giftgaserna samt eld och rök. Särskildt
vid mera permanenta anläggningar användes med fördel
insättandet af en absorbator, hvars hufvudbeståndsdel
utgjordes af träkol, i luftintaget. - Litt.:
R. Hanslian och Fr. Bergendorff, "Gaskrig och
gasskydd" (1923). H. J-dt.
Gasskyddstjänst, krigsv., sammanfattande benämning på
de åtgärder, som erfordras för utförande af gasskydd
(se d. o. Suppl.). Gasskydds-tjänstens uppgift
är att i tid inrapportera ett gasanfall samt att
genom väl förberedda åtgärder och tillförlitlig
gasskyddsmateriel ge personalen möjlighet att
rädda sig från gasens verkningar eller åtminstone
neutralisera dessa. Gasskyddstjänsten uppkom i samband
med gastjänsten såsom ett nödvändigt komplement
till denna. H. J-dt.
Gast (eng. ghost, ty. geist, ande), etnol., folkl.,
betecknar dels spöken af osaliga och illasinnade
af-lidna i allmänhet, dels särskildt gengångare af
mördade eller våldsamt omkomna personer, hvilkas
kropp ej "kommit i vigd jord", d. v. s. fått kristlig
begrafning. Ofta anses gastarna vara spöken af mördade
odöpta barn, stundom åter af personer, som begått
brott, hvilka de under sin lifstid ej sonat. Hit
höra "målgastar", d. ä. gengångare af personer, som
svekfullt flyttat råmärken. Gastarna hålla gärna till
i skogar och ödemarker, och nattetid höres stundom
deras hemska skri (i verkligheten
läten af ugglor och rofdjur). Någon gång antastar
gasten ensamma färdemän och pinar äfven sofvande
("gastkramning"). Jfr Gengångare. Suppl., och Spöken.
N. E. H.
*Gast. Se vidare Märsgastar.
Gast, Peter, tysk musiker och författare, f. 1854 i
Annaberg, d. där 1918, var nära vän med Fr. Nietzsche
och utgaf dennes och sin brefväxling m. fl. arbeten
rörande vännen. R-n B.
Ga’sterental, ödslig fjälldal i Berneralperna
ofvan Kandersteg, genomfluten af Kanders öfversta
lopp. Vid byggandet af Lötschbergsbanan (se
d. o. Suppl.) försökte man föra Lötschbergs-tunneln
under G. på 173 m. djup, hvarvid man dock träffade på
sand och slam. Detta vållade en katastrof, hvilken
kostade flera människolif och gjorde, att tunnelns
lopp måstfc ändras O. Sjn.
.Gastinel, L. G. C., dog nov. 1906 i Paris.
Gastjänst, krigsv., sammanfattande benämning på de
åtgärder, som erfordras för utförande af gaskrig
(se d. o. Suppl.). H. J-dt.
Gastralgoke^osis (af grek. gäster, mage, a’lgos,
smärta, och ke’nosis, tomhet), med., ett af
magläka-ren Boas med särskildt namn betecknadt
magsym-tom, som karakteriseras af en kortvarig och
periodiskt uppträdande smärta i maggropen, särskildt
hos nervösa personer. Boas antog, att smärtan
framkallades däraf, att magsäcken var tom, enär den
försvinner efter förtärandet af föda. Antagligen
äro dessa af Boas beskrifna symtom identiska med
de sedan gammalt kända s. k. hungersmärtorna hos
individer med riklig magsaftsbildning och anlag för
eller utbildadt sår i magsäck eller tolffinger-tarm.
I. H.
*Gastrektasi (Gastroektasi), med. Se vidare
Magsjukdomar, sp. 518.
Gastrochaenldse, zool., en familj, tillhörande
musslornas klass bland blötdjuren. Skalen äro tunna
och sluta på fram- och undersidan ej intill hvarandra;
låsranden är tandlös De äro hafsdjur; somliga borra
fördjupningar eller rör i stenar, koraller o. d.,
andra af söndra långa, släta kalkrör, som stå upprätt
i hafssanden eller hafsdyn. Den högsta graden af
hela djurets om-bildning har uppnåtts af släktet
Asper-gillum (se fig.): den mjuka djurkroppen och de
starkt förkrympta skalen utgöra blott en ringa del
af hela musslan; största delen bildas af det långa,
af manteln af söndrade kalkröret, hvars främre ända
är tillsluten af en sillikt genomborrad platta och med
hvilket de små skalen äro sammanväxta. Alla hithörande
musslor äro hemma i de varmare hafven. Familjen
uppträdde redan under triasperioden. L-e.
Gastroe^nterostomi (af gäster, mage, efnteron, tarm,
och sto’ma, mun), med. Se Magsjukdomar, sp. 518.
Gastroliter (af grek. gäster, mage, och Wthos,
sten), geol., paleont., stenar af olika art, som djur
slukat för att ha till hjälp vid födans bearbetning i
matsmältningskanalen. En dylik vana, som i vår recenta
fauna observerats hos salar, fåglar (strutsen),
krokodiler och ödlor, har iakttagits hos åt-
Aspergillum vagimferum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
