Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gary ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Gary-Gasbrand
1222
tiska riket och deltog flitigt i tal och skrift
i hans kampanj för tariff ref orm, utgaf i
samband därmed Imperial reciprocity (1903) och
Tariff or budget (1909) och har behandlat det
ekonomiska läget efter Världskriget i The economic
foundations of peace (1919). Sedan 1920 sysslar
han med en utförlig biografi öfver L Chamberlain.
v- S-£.
Gary [gäo;ri], stad i nordamerikanska staten
Indiana, strax s. ö. om Chicago, vid Michigansjön,
anlades 1906 af U. S. steel Corporation som säte
för dess förnämsta nyanläggningar och uppkallades
efter E. H. Gary (se nästa art.). Staden, som
1920 hade 55,378 inv., uppges ha världens största
stålproduktion, hvarjämte stora järnvägsverkstäder
och cementfabriker m. m. finnas. G. eges
till största delen af ståltrusten.
O. Sjn.
Gary [gäa;ri], Elbert Henry, amerikansk advokat och
affärsman, f. 8 okt. 1846 invid Whea-ton, Illinois,
var från 1871 advokat i Chicago, bankdirektör, domare
och senare mayor i Wheaton, 1891 en af stiftarna
af the Consolidated steel and wire co samt blef
1898 chef för Federal steel co. Vid bildandet
1901 af U. S. steel Corporation (ståltrusten)
blef han ordf. och verkställande direktör i dennas
styrelse. G. har haft många offentliga uppdrag
och spelade under Världskriget en betydande roll
vid samarbetet mellan amerikanska regeringen och
industrien. Han är äfven ordf. i American iron and
steel institute. O. Sjn.
*Gas. - 2. Tekn. Om naturgas i Skåne se Gaskälla
(äfven i Suppl.). - Om gaser i magman se
Magma. Suppl. - Om hit hänvisade Beales roterande
exhaustor, Besparingsbrännare och Brännare se Lysgas.
*Gasa. Vid G. utkämpade under Världskriget turkiske
generalen Djemal pascha 26-27 mars och 17-19 april
1917 segerrika fältslag öfver engelska Palestina-armén
under general Murray. 7 nov. s. å. måste dock turkarna
inför en hotande omfattning af försvarsställningens
vänstra flygel öfver Bersaba, understödd af ett
anfall mot högra flygeln, uppge ställningen och den
delvis förstörda staden, som besattes af engelsmännen
under general Allenby. Jfr Världskriget, sp. 232-233.
H. J-dt.
Gasala^m, krigsv., ljudsignal (undantagsvis
äfven ljussignal), afgifven vid hotande fara
för gasanfall. Signalen bör bestämdt skilja sig
från öfriga larmsignaler. För dess utförande
användas hvissel-pipor, signalhorn (under
större förhållanden sire-ner), metallklockor,
gonggonger, raketer af viss färg o. s. v.
H. J-dt.
Gasanfall, krigsv., anfall med användning af giftiga
gaser (gasalstrande ämnen) antingen i form af gasmoln
eller inneslutna i projektiler. Gasanfall medelst
gasmoln (enligt den s. k. "blåsmetoden") utgå från i
egen ställning nedgräfda cylindrar, innehållande till
vätska komprimerad gas (klor eller en blandning af
klor och annat giftämne, såsom fosgen, rykande klorid
eller klorpikrin), som förstoftas, när cylinderns kran
öppnas. Alltefter den intensitet, som önskas, växla
cylindrarnas antal och storlek. Under Världskriget
uppgick detta antal till 1,000-3,000 st. för hvarje
km. af fronten. Hvarje cylinder innehöll 20-40
kg. gas. Den tid, under hvilken gasanfallet pågick
(afblås-
ningstiden), var till en början 20-30 minuter (stundom
ännu kortare), men ökades efter hand i samma mån, som
större kvantitet gas stod till förfogande. Sålunda
pågingo under 1918 vissa engelska gasanfall 8-10
timmar. Härvid förbrukades 200-250 ton gas per
km. i timmen. Gasanfallen medelst gasmoln hade i
allmänhet, särskildt innan motståndarens trupper
blifvit utrustade med (effektiva) gasmasker, mycket
stor verkan. Sålunda uppgingo - enligt amerikansk
uppgift - 8:e franska arméns, genom tyskarnas
gasanfall under andra slaget vid Yperen 22 april 1915
förorsakade förluster till 15,000 man, af hvilka 5,000
döda. Med blåsmetoden förenade olägenheter, särskildt
de tidsödande förberedelserna, föranledde, att man
under loppet af kriget i allmänhet frångick metoden
och öfvergick till gasanfall medelst gasprojektiler
(gasartilleribeskjut-ning), som omedelbart kunde
användas och hvarigenom man blef mera oberoende af
väderleken och terrängen. Sistnämnda anfallssätt
torde i blifvande krig varda regel. De vanligaste
gasprojektilerna äro gasgranater, gasbomber
och gasminor. För projektilernas utskjutande
användas såväl artilleri-pjäser som granat- och
gaskastare. Gasbomber kunna ock nedsläppas från
luftfartyg. - Äfven gasartilleribeskjutningen
visade sig under Världskrigets fortgång vara ett
ytterst verksamt anfallsmedel. - Man beräknar,
att antalet genom gasförgiftning under kriget
dödade amerikaner, engelsmän, fransmän och tyskar
uppgått till öfver 500,000. Jfr Giftgaser. Suppl.
H. J-dt.
Gasanfallsmedel, krigsv. Se Gasanfall. Suppl.
Gasbatteri, krigsv., ett antal (under Världskriget,
på tyska fronten, 20) cylindrar med komprimerad gas,
nedgräfda på bottnen af ett skyttevärn, med därtill
hörande servismanskap m. m. Se Gasanfall. Suppl.
H. J-dt.
Gasbindning, text. Se V ä f n i n g, sp. 52-53.
Gasbomb, krigsv., flygbomb (se d. o. Suppl.),
innehållande utom spräng-(tänd-)laddning äfven
giftgas. Gasbomber kommo icke till användning under
Världskriget, men ingå numera bland flygvapnets
anfallsmedel. H. J-dt.
Gasbrand, Gasgangren, Gasödem (ty. gasödem,
fr. gangréne gazeuse, eng. gas gangrene), med., en
i Världskriget, särskildt under de första krigsåren,
ofta förekommande sårsjukdom, hvilken uppträdde som
komplikation till djupa, väf-naderna sönderslitande
skottskador. Sjukdomen utbreder sig ofta otroligt
hastigt i den skadade lemmen ; inom 24 timmar
kan den sprida sig öfver en hel extremitet och
förorsaka döden. "Följande tecken ge anledning till
misstanke om infektion med gasbrandsbaciller. Såret
har ett dyfärgadt utseende, ur detsamma uttränger
ett smutsfärgadt, seröst exsudat, blandadt med
gasblåsor. Under huden kännes knistring (krepitation)
af gasblåsor; en om exkrement påminnande lukt
utströmmar från sårvätskan, angränsande väfnader
äro rodnade som vid en inflammatorisk process,
svullna af väfnadssaft samt sköra, så att de brista
vid tryck". "Den rikliga gasbildningen ger upphof
till ett emfysem, som hastigt sprider sig under
huden. Massafsöndringen af väfnadssaft och gaser
hindrar genom sitt tryck blodcirkulationen och
framkallar därigenom brand (nekros, gangren)"
(Havard). Gasbrand var visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
