Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galtholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Galtholmen-Gamla Uppsala
1210
Galtholmen, liten ö i Stockholms skärgård, s. ö. om
Södra Ljusterö, med en 1883 uppförd, 1907 ändrad
blixtfyr, belägen på ett lågt skär på 59° 22’ 52"
n. br. och 18° 40r 36" ö. lgd fr. Gr. 2,8 m. öfver
medelvatten. Agaljus. E. A-t.
*Galton, Fr., dog 17 jan. 1911 i Haslemere, England.
*Galtström, hvars nuv. egare är Sunds a.-b., har
äfven hamn och lastageplats, hvarest i grundpenningar
erlades 249 kr. 1920.
Galtasen, bergshöjd i Hössna socken,
Älfsborgs län, 8 km. ö. om Ulricehamn,
är med 362 m. ö. h. Yästergötlands
högsta berg. Jfr Ekbacken. Suppl.
O. Sju.
Galtön, en omkr. 3 kvkm. stor ö i Lurs socken, Bohus
län, 12 km. s. om Strömstad. O. Sjn.
*Galvanotropism har ock iakttagits hos urdjur.
Galvanotyper. Se Kliché.
*Galway. - 2. Om universitetet se Dublin. Suppl.
*Galveston, som 1920 hade 44,255 inv., är Förenta
staternas näst största exporthamn. Höjningen af
stadens grund till skydd mot öfversväm-ningar
har fullbordats. 1909-12 byggdes en 3,250
m. lång järnvägs- och gatubro af järnbetong till
fastlandet. Längs denna går äfven vattenledningen.
Galvez, Manuel, argentinsk skald, prosadiktare och
kritiker, f. 1882 i Paranå, där han 1903 uppsatte
tidskr. "Ideas". G. har utgett diktsamlingarna El
enigma interiör (1907) och Sendero de humanidad
(1909) och romanerna La maestra normal (1914),
El mal metafisico (1916), La sombra del convento
(1917), Nacha Regules (1919) m. m. Han åtnjuter
anseende för att vara den förnämste argentinske
skildraren af landtlifvet, af seder och bruk i
det argentinska Cördoba och provinsen Tucumån.
Ad. H-n.
*Galärvarf. Galärvarfvet i Stockholm härjades
6 aug. 1921 af vådeld, hvarvid byggnaderna från
skeppsdockan till Alkärret i det närmaste jämnades med
jorden och dyrbara inventarier (bl. a. den ryktbara
kungsslupen "Vasaorden") förstördes.
Gamander, bot. farm. SeTeucrium.
Gambakören (se Gam b a), mus., benämning på
stråkstämmorna i orgeln, stämmor med synnerligen
trångt mensurerade pipor. Dit höra gamba, sali-cional,
fugara, dolce, eolin, violin, violinprincipal,
violoncell, kontrabas o. s. v.
Gambela, viktig handelsplats i sydvästra Abessinien,
vid en biflod till Sobat, står i ångbåtsförbindelse
med Kartum.
*Gambetta, L. M. Enligt beslut af franska parlamentet
öfverfördes 11 nov. 1920 G:s hjärta till Pantheon. G:s
"Lettres intimes et souvenirs de fa-mille" utgåfvos
1909 af P. B. Gheusi. En monografi öfver G. utgafs
1920 af Paul Deschanel.
*Gambia. - 2. G. beräknas nu ha en areal af
omkr. 10,600 kvkm. med 209,000 inv. (1921).
Gamétmutation. Se Mutation 3.
Gamfalkar och Gamfalksläktet, zool. Se Polyborini.
Gam-Jama. Se J a m b u r g.
Gamla Heidelberg [haj-; Alt-Heidelberg], ett särdeles
omtyckt skådespel af Meyer-Förster (se denne) om gladt
tyskt studentlif och en ung prins’ korta kärlekssaga
med en täck värdshusflicka;
uppf. i Stockholm f. g. 1903, senare äfven
till-godogjordt för filmen.
*Gamlakarleby. 1. G. är ej genom en bibana
förenadt med österbottniska stambanan, utan
ligger vid denna. En bibana leder till Yxpila. -
5. Landskommun och församling i Vasa län, Finland,
Gamlakarleby domsaga, Pedersöre härad, pastorat af
l:a kl., Gamlakarleby kontrakt af Äbo ärkestift. 714
kvkm. 6,246 inv. (1921), öfvervägande svensktalande.
5. O- B-n.
Gamla Kastilien. Se Kastilien 2.
*Gamla krönikan. Se Erikskrönikan (äfven i Suppl.).
*Gamla Norberg omfattar nu 75,852 har. 17,395
inv. (1923).
Gamla Oxelösund. Se Oxelösund.
Gamla svenska städer, gator och gränder, hus och
gårdar, samlingsverk i bilder jämte förklarande
text, utg. af Svenska teknologföreningens afd. för
husbyggnadskonst (7 hftn, 1911-23; somliga hftn i
flera uppl.).
* Gamla Uppsala. 1. Konung Erik Eriksson firade
sitt bröllop på Förisäng, men därmed af ses ej någon
kungsgård i nuv. Uppsala, utan själfva ängen eller
ängarna. Tiundalands tingsplats var åtminstone i
förra hälften af 1300-talet ej i Gamla Uppsala,
utan invid domkyrkan i nuv. Uppsala. Biskopssätet
i Sigtuna fanns omkr. 1120, enligt en romersk
förteckning på biskopar, men däremot namnes i den ej
biskopssätet i Uppsala, hvilket måste innebära, att
det då ännu ej fanns till. 1134 stupade emellertid
i slaget vid Fotevig en svearnas biskop Henrik,
som säges vara fördrifven från Sverige och kanske
varit biskop i Sigtuna samt blifvit fördrifven vid
biskopssätets förflyttning till Uppsala. 1141 vistades
hos ärkebiskop Adalbert i Bremen en Siwardus, biskop i
Uppsala, som 1134 befann sig i Rastede (i Oldenburg)
och sedan blef abbot där. I den äldsta biskopslängd,
som upprättats vid Uppsala domkyrka, säges dess
äldste biskop ha hetat Severinus, som kan vara en
misskrif-ning för Siwardus. Biskopssätet synes efter
allt att döma ha flyttats till Gamla Uppsala emellan
1120 och början af 1130-talet. Hvad som närmast
gett anledning till flyttningen, kan ej afgöras,
emedan den tidens händelser äro höljda i dunkel. De
två följande biskoparna uppges ha hetat Nicolaus och
Sven och efterföljdes af Henrik, som led martyrdöden
i Finland. Om denne har Cornelius Hams-fort (på
1500-talet) den uppgiften, att engelsmannen Nicolaus
af Albano vid kyrkomötet i Linköping 1154 invigt
honom till biskop i Uppsala, hvilket kan vara möjligt,
emedan äfven Henrik uppges ha varit engelsman.
Att Gamla Uppsala ej varit stad i egentlig mening,
torde vara otvifvelaktigt, ty med uttrycket "urbs"
menas endast biskopssäte; däremot namnes orten 1200
"villa" eller byn Uppsala. I öfrigt finns intet,
som antyder, att handels- eller marknadsplats med
någon ständig bosättning af köpmän och handtverkare
funnits därstädes. Däremot hölls säkerligen där en
stor marknad vid Distingen (eller Kyndelsmässan)
i febr., tills också den i sinom tid flyttades till
östra Aros, nuvarande Uppsala, som tidigt hyst en
bosättning af köpmän och handtverkare, hvilket i sin
mån gaf anledning till, att Gamla Uppsala aldrig blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
