Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gafvel-Långsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Gaf vel-Längsjön-Gagnväxter
1202
spetsig triangel; är takresningen låg, blir triangeln
låg och trubbvinklig. Är taket brutet fmansard-tak,
säteritak), följer gafveln det brutna takfallets
linjer. Är byggnaden täckt med valmtak (se Tak,
fig. 7), omslutes vinden helt af yttertaket,
och gaflarna försvinna, såsom ock gifvetvis blir
fallet, om taket göres platt. Då takåsens riktning
i allmänhet är parallell med byggnadens längdaxel,
förekomma gaflar oftast på en byggnads kortsidor,
hvilket föranledt det oriktiga språkbruket att kalla
en rektangulär byggnads kortsidor för gaflar. Det
är endast den öfre, vanligen triangelformade delen
af kortsidan, som bör benämnas gafvel. Då takets
form och resning spela en afgörande roll för
en byggnads utseende, är det klart, att gafveln
har kommit att framträda som ett viktigt moment i
historien om byggnadskonstens gång genom tiderna. Lika
karakteristisk som den låga triangelformade gafveln
(jfr F r o n t o n) är för grekisk och romersk
byggnadskonst, lika typisk är den höga spetsiga
gafveln för gotiken. Takresningens höjd är emellertid
icke enbart en smak- eller modesak. I sydliga
trakter är takresningen i allmänhet låg, i nordliga
göres den hög, för att lättare och hastigare bära af
regnvatten och snö. Takresningens och alltså gafvelns
höjd beror äfven på taktäckningsmaterialet. Ett med
tegel eller med annat fjällartadt material täckt tak
fordrar brantare fall, d. v. s. högre takresning,
än ett med plåt betäckt tak. Dessa förhållanden leda
till den i nordliga länder vanliga, ehuru strängt
taget irrationella kombinationen: hög takresning
med en klassiskt utbildad låg gafvel (fronton)
t. ex. öfver hufvud-fasadens midtparti. Den höga
takresningen har betingats af täckningsmaterialet
och klimatiska förhållanden, den låga gafveln åter
sammanhänger med den arkitektoniska utbildningen
af fasaden, som formats efter klassiska mönster
(se B y g g-nadskonsten, pl. XVII, Moritzhuis
i Haag, och Bostad, pl. VIII, huset n:r 10
Skeppsbron, Stockholm). Gafvelmuren kan stanna under
taktäckningen, och gafveln följer då takets form;
men taktäckningen kan ock stanna mot gafvel-muren,
hvilken då fortsätter öfver takytan och får frihet
att, ehuru i hufvudsak följande taklutningen, dock
röra sig efter mindre strama konturer. Den enklaste
och rationellaste afslutningen af gaf-velmurar af
sistnämnda slag å tegelbyggnader är trappgafveln
(se d. o.), hvaraf visas några prof äfven å pl. II,
VII och VIII till art. Bostad. Ur denna enkla
grundform utveckla renässansens och barockens
arkitekter i Tyskland, Holland, Danmark och
äfven i Sverige småningom verkliga arkitektoniska
mästerverk. Gafvelmuren uppdelas i horisontal led
med lister, markerande hvarje våning, och i vertikal
led medelst pilasterställningar; aftrappningarna
utfyllas med snirklar, och konturen lif vas med
fialartadt anordnade obelisker, figurer o. d. (se
Byggnadskonsten, pl. XVI). - I de köpstäder, som
växte upp inom gamla medeltida befästningsmurar, såsom
"staden inom broarna" i Stockholm, blef det trångt om
utrymmet. Man trängdes om en bit gatufasad. Tomterna
blefvo smala och relativt djupa. Husen måste vända
kortsidorna mot gatan och fasaderna af slutas med
gaflar. Gafveln kom sålunda att i den tidens gatubild
utgöra en mycket viktig och
dominerande detalj. Af alla de mer eller mindre rikt
sirade gaflar, som en gång prydde svenska slott och
herresäten samt palats och borgarhus i Stockholm
och andra städer, finnas nu endast få kvar. Af
dessa torde gaflarna på Vadstena slott (se d. o.,
fig. l-3) vara bland de vackraste och gafveln niot
Munkbron på Petersensska huset i Stockholm (se
fig. 37 å pl. VIII till art. Stockholm) en bland
de ståtligare representanterna för senrenässansens
gafvelbyggnadskonst i vårt land. I- G. C.
Gafvel-Långsjön, en omkr. 5 kvkm. stor sjö, 24
m. ö. h., i Fasterna och Knutby socknar, Stockholms
län, af rinner genom Norrtäljeån. Vid dess södra
strand ligger Kanas bruk. O. Sjn.
Gafvelrösie, bygnk. Se S to c kh c l m, sp. 1467.
Gaga’nzer, turkiska talande kristna vid Svarta hafvets
kust från Varna i s. till södra Bessarabien in.,
sannolikt rester af ett gammalturkiskt folk.
*Gage, L. J., drog sig 1906 helt tillbaka till
privatlifvet.
*Gagnef. 1. Socknen hör nu till Leksands och Gagnefs
tingslag. 7,589 inv., hvaraf 1,661 i Mock-fjärds
kapellförsamling (1923). - 2. Tingslaget är nu
förenadt med Leksands tingslag till Leksands och
Gagnefs tingslag (se d. o. Suppl.).
’Gagner. - 2. K. P. V. G. dog 21 april 1912 i
Malmö. - 3. Marie Louise Helén e Charlotte G.,
brorsdotter till K. P. V. G. (se Gagner 2), pedagog,
f. 2 jan. 1868 i Karlskrona, studerade 1889-93 vid
Högre lärarinneseminarium, var efter tjänstgöring
vid Brummerska skolan i Stockholm vikarierande
adjunkt vid folkskoleseminariet i Stockholm
1899-1905 samt blef ord. adjunkt 1905 och lektor
där 1918. Fröken G. har under sin lärarverksamhet
särskildt intresserat sig för svensk litteraturläsning
i skolorna. Genom serieverket Svenska författare
(1911-12) samt genom föredrag och tidskriftsartiklar
har hon verkat väckande och uppslagsgifvande på
detta område. I nära samband härmed står hennes
arbete i tal och skrift för inrättande af barn-
och ungdomsbibliotek samt för spridning af god
litteratur för barn och ungdom, icke minst såsom
det säkraste medlet att motarbeta den underhaltiga
kolportagelitteraturen. Själf har hon författat
en mycket läst ungdomsbok, Hjälten bland hjältar
(1908), och har äfven tagits i anspråk för offentligt
utredningsarbete rörande kolportagelitteraturen
i Sverige. De problem i fråga om barn- och
ungdomsfostran, som biografens snabba utveckling
skapade, berörde hon i ett föredrag 1908 vid ett
af Pedagog, sällskapet an-ordnadt föräldramöte,
där hon gaf uppslag till en af frivilliga krafter
anordnad biograf censur, h varur den officiella
censuren sedermera framväxte. I förarbetena för
denna deltog hon inom Civildepartementet som
tillkallad sakkunnig, tjänstgjorde därefter under
censurens första år 1911-12 som ord. granskningsman
och har sedermera alltjämt varit suppleant i
granskningsnämnden. Fröken G. har äfven utgett
läroböcker och deltagit i redigeringen af
parallellupplagan till "Folkskolans läsebok".
K. E. S-gr.
Gagnväxter, bot., dels kulturväxter, dels sådana vilda
växter, hvilka tjäna som näring eller njutningsmedel
åt människor och husdjur eller som an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
