Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försäkringsbolag, Ömsesidiga - *Försäkringsföreningen - *Försäkringsföreningens tidskrift - *Försäkringsinspektionen - *Försäkringsregister - Försäkringsråd - Försäkringsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Försäkringsföreningen-Försäkringsrädet
1188
nas kraf på aftalets orubblighet och bolagets
understundom mycket starka behof af en förändring
af grunderna för dess verksamhet. - Medlemskap i
en förening är i princip icke fritt öfverlåtbart på
samma sätt som t. ex. en vanlig fordran och ofta en
aktiegares rätt till andel i aktiebolaget. Denna
grundsats torde äfven i flertalet fall ega
tillämpning på en delegares rätt i ömsesidigt
försäkringsbolag. Men det motsatta förekommer
understundom åtminstone på så sätt, att den på ett
försäkringsaftal grundade rätten (och därmed äfven
delegarskapet) kan öfverlåtas i samband med föryttring
af egendom, för hvilken försäkringen gäller.
Af det anförda framgår, att de rättsliga
egen-domligheterna hos ömsesidiga försäkringsbolag,
särskildt vid jämförelse med försäkringsaktiebolagen,
knappast äro af någon mera afsevärd praktisk
betydelse. Hvad angår det företräde, som den
förra bolagsformen skulle för försäkringstagarna
innebära därigenom, att ingen del af premieinkomsten
behöfver utgå som vinstutdelning till aktieegare,
bör framhållas, att ofta i stället ett motsvarande
belopp erfordras till ränta (vinstandel) åt dem, som
tillskjutit det ömsesidiga bolagets garantikapital,
och dessutom, att ifrågavarande vinstutdelning
åtminstone inom lifförsäkringsverksamheten till
sitt belopp är synnerligen ringa i jämförelse med
vare sig omkostnaderna eller försäkringstagarnas
vinstandelar. Man finner därför också, att
inom de flesta försäkringsgrenar aktiebolag och
ömsesidiga bolag verka vid sidan af hvarandra
med stor framgång. Båda organisationsformerna ha
visat sig väl egnade för den starka utvecklingen
af försäkringsväsendet. Endast inom ett par af de
särskildt för jordbruket afsedda försäkringsformerna
visar det sig, att de ömsesidiga bolagen äro så
godt som allenarådande, nämligen inom kreaturs- och
hagel-skadeförsäkringen. Detta torde möjligen delvis
bero på svårigheten att utan alltför stor osäkerhet på
förhand fixera erforderliga premier och vidare på, att
hithörande försäkringstagare regelmässigt äro fullt
betalningsdugliga, så att här ingen risk föreligger
för, att icke de tillskott, som behöfva uttaxeras,
också komma att inflyta. &. B-1.
’Försäkringsföreningen. Sedan 1919 består dess
styrelse af ordf., särskildt vald, samt 11 andra
led., så valda, att de olika försäkringsbranscherna
bli allsidigt företrädda. Samtidigt ändrades namnet
till Svenska försäkringsföreningen. Sedan ung. samma
tid eger ett på föreningens initiativ tillkommet
intimt samarbete rum med försäkringsföreningarna i de
öfriga nordiska länderna. Detta samarbete har sitt
förnämsta organ i den af försäkringsföreningarna i
fråga gemensamt utg. Nordisk försäkringstidskrift (se
d. o. Suppl.), hvilken är att betrakta som en direkt
fortsättning af "Försäkringsföreningens tidskrift",
som vid 1920 års slut upphörde. Föreningens uppgift
att afge yttranden i fackfrågor utöfvas fr. o. m. 1923
af en inom föreningen bildad sakkunnigenämnd,
bestående af föreningens ordf. som själf-skrifven
ordf. samt 20 bland föreningens medlemmar valda
led. Af dessa skok 4 vara sakkunniga i fråga om
brandförsäkring, 4 i fråga om lifför-säkring,
4 i fråga om försäkringsarter tillhörande
olycksfallsförsäkringen, 4 i fråga om sjöförsäkring
och de öfrige 4 så valda, att nämnden tillföres
bästa och mångsidigaste sakkunskap. Föreningen räknar
f. n. omkr. 675 medlemmar. Sedan 1914 har föreningens
klubblokal varit förlagd till Brunke-bergstorg 15,
2 tr. P- Blm.
’Försäkringsföreningens tidskrift redigerades efter
Lefflers död (1911) af föreningens efterföljande
sekreterare, sist af direktör Paul Bergholm
t. o. m. 1920, då den (med 43:e arg.) nedlades och
fortsattes af Nordisk försäkrings-tidskrift (se
d. o. Suppl.).
’Försäkringsinspektionen, för hvilken
k. instr. utfärdades ytterligare 12 aug. 1910,
12 nov. 1919 och 31 dec. 1921, har, utom
de i hufvudarbetet nämnde tjänstemännen,
äfven l förste aktuarie, 2 förste revisorer
och l revisor. Enligt k. kung. 21 dec. 1917
för inspektionen försäkringsregistret (se
d. o. Suppl.). Försäkringsanstalterna åligger att
erlägga bidrag (Yio proc. af inkomsten af afgifter)
till bestridande af kostnaden för inspektionens
organisation och verksamhet. Ämbetsverket hör numera
under Handelsdepartementet. Sekreterartjänsten
har numera förvandlats till. byrådirektörs
tjänst. Inspektionen eger numera förordna revisor
äfven i andra försäkringsbolag än lifförsäkringsbolag.
* Försäkringsregister föres ej längre af Patent-och
registreringsverket, utan enligt k. kung. 21 dec. 1917
af Försäkringsinspektionen.
Försäkringsräd, titel på 2 led. i k. Försäkrings-rådet
(se d. o. 1. Suppl.).
Försäkringsrädet. 1. Kungliga försäkringsrådet
i Sverige, en genom lag 29 juni 1917 bildad
myndighet, som är högsta och enda instans för
afgörande af alla tvistefrågor rörande ersättning
m. m. enligt den 17 juni 1916 utfärdade lagen om
obligatorisk olycksfallsförsäkring. Dit ingå alla
besvär öfver Riksförsäkringsanstaltens och ömsesidigt
arbetsgifvarbolags beslut. Äfven om klagan ej förts,
eger Försäkringsrådet att till pröf-ning uppta hvarje
ärende, som afgjorts af Riksför-säkringsanstalten
eller ömsesidigt bolag. Därjämte skall rådet med
uppmärksamhet följa försäkringsväsendets tillämpning
och utveckling. Myndigheten består af en chef med
titeln president (f. n. A. Lindstedt) samt 6 led. (2
försäkringsråd samt 2 af K. M:t för två års tid
förordnade representanter för arbetsgifvarna och
2 för arbetarna). Tjänstemän äro l sekreterare,
l notarie och 2 kontors-skrifvare.
2. Försäkringsrådet i Finland, som lyder under
Socialministeriet, inrättades 1917. Det eger
handlägga ärenden om befrielse för arbets-gifvare
från skyldigheten att försäkra sina arbetare för
olycksfall; att, då anhållan om årligt skadestånd
på grund af olycksfall gjorts, bestämma, huruvida
den skadade eller hans närstående äro berättigade
till sådant, samt fastställa invalidgraden och
skadeståndsbeloppet; pröfva, när annaa person än
änka och barn är berättigad till årligt skadestånd på
grund af försörjarens död eller till underhållsbidrag
under dennes sjukdom; afgöra ansökningar om ändring
i försäkringsanstalts eller Statens olycksfallsnämnds
(se d. o. Suppl.) beslut ang. ersättning för sjukvård,
underhållsbidrag eller begrafnings-hjälp. Rådet
består af l i domarvärf förfaren ordf. och 8
led., af hvilka l bör vara förfaren i domarvärf,
l vara läkare samt 3 arbetsgifvare och 3 arbetare.
2. O.B-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
