Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förfrukt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Förfrukt-Förhandlingsordning
1166
så fanns nödigt, dels för tillgodoseende af
befolkningens behof af viktiga förnödenheter, dels
för beredande af tillgång å varor, som behöfdes
för något särskildt ändamål af betydelse för det
allmänna, förplikta enskilda att mot ersättning
afstå från sådan sin lösa eller fasta egendom
eller förberedelsevis finna sig is. k. beslag därå,
hvarmed egentligen afsågs ett skingringsförbud af
viss beskaffenhet och för viss tid. I praktiken
åter blef denna beslagsrätt det hufvudsakliga,
och sättet för dess tillämpning i förening med
det sätt, hvarpå värderingen, under påverkan af
den samtidiga maximeringen, i regel verkställdes,
föranledde därför allmänt missnöje, som än mera växte
genom det godtycklighetssystem, hvilket i likhet
med maximeringen bidrog att skapa ett rättsligt
osäkerhetstillstånd, hvilket knappast uppvägdes af
systemets resultat i öfrigt och hvars betänkliga
verkningar på den allmänna rättsuppfattningen
först efter hand blifvit fullt märkbara. -
Om förfogandelagarna se bl. a. K. Hildebrand,
"Handbok i folkhushållnings-frågor" (1917, 1918),
samt C. A. Reuterskiöld, "Sockerregleringen"
(1916) och "Om varuexpro-priation" (s. å.).
Rid.
Förfrukt, landtbr., kallas den gröda, som odlas
närmast före en annan gröda, i förhållande till
denna. Den förra inverkar på den senare genom det
tillstånd, hvari den lämnar jorden i afseende
på fysikalisk beskaffenhet (t. ex. luckerhet),
näringsinnehåll och förorening med ogräs,
skadeinsekter och parasitsvampar. Som god förfrukt
räknas växter, som lämna jorden väl luckrad och
uppgödslad samt väl rensad från ogräs och parasiter,
hvilket särskildt gäller väl skötta rotfrukter
och andra hackrensade växter och i andra rummet
balj-växter, som genom symbios med kväfvebindande
bakterier ökat jordens kväfvehalt. Djuprotade
växter verka fördelaktigt som förfrukt därigenom,
att de genom sina rötter öppna de djupare
jordlagren för följande grödas rötter, likaså
beskuggande växter, emedan bakterielifvet i jorden
och däraf framkallade, för växterna gynnsamma
omsättningar främjats därigenom, att ytjorden
skyddats mot det bakteriedödande och uttorkande
solskenet. Dåliga förfrukter äro grödor, som,
såsom sädesslagen, vanligen lämna jorden hoppackad
i ytan och förorenad af ogräs och parasiter.
H. J. Dft.
För fulla muggar, sjöv., med full fart. Uttrycket
härrör antagligen af den extra förplägnad, grogg
e. d., som plägar bestås en fartygsbesättning
efter hårdt arbete eller vid högtidliga
tillfällen. Hit räknas äfven ej sällan sådana, då
efter långvarig kryssning vinden blir gynnsam. Den
allmänna belåtenheten ökas, om "gubben" består
extra. Då går seglatsen "för fulla muggar".
H. W-1.
Förföljningsrätt, jaktv. Se Jakt, sp. 1207.
Förgasare (Karburätor), mek., den apparat vid en
förbränningsmotor för flytande bränsle, hvari bränslet
öfverföres till gasform. Fmn.
Förgasarmaskin, mek. Se Förbrännings-maskin. Suppl.
Förgasarmotorer, mek. Se Förbrännings-maskin. Suppl.
Förgasning, tekn. Se Gas 2, sp. 773.
For-gjord, ridk. Se Sadelgjord.
Förgrening, landtbr., betecknar, att utsädet före
sådden fått gro, hvarmed åsyftas att påskynda grödans
utveckling. Sättpotatis brukar i norra Sverige allmänt
i förväg intagas i varmt, ljust rum för att utskjuta
groddar före sättningen, hvarigenom vinnes, att
potatisen säkrare kan hinna bli färdigvuxen, förrän
höstfrosterna af bry ta tillväxten. Förgreningen
är en förutsättning för, att potatis skall kunna
odlas i de nordligaste och högst belägna trakter,
där denna odling förekommer. Mindre ofta används
den af säd genom stöpning i rent vatten eller
gödselvatten samt efter betning för att befria
utsädet från sporer af parasitsvampar. Denna senare
förgroning medför fara för, att groningen skall
afbrytas vare sig genom att unkna, om jorden är
våt och kall, eller genom torkning i torr jord.
H. J. Dft.
Förgård, bygnk. Vid sidan af det allmänna begreppet
- gård framför en byggnad eller en inre gård - har
förgård kommit att ingå som term i svenska stadgar
och bestämmelser rörande anläggning af stadsplaner,
för att beteckna mellan gatu-linje och byggnadslinje
belägen tomtmark, som icke får bebyggas. Byggnadslinje
är den linje, i hvilken byggnadens fasad skall
anläggas. I allmänhet sammanfaller byggnadslinje och
gatulinje. För att öka afståndet mellan byggnaderna på
ömse sidor om en gata utan att betunga samhället med
underhållet af bredare gata anordnas "förgårdar", som
det åligger husegare att hålla i vårdadt skick och att
inhägna med prydligt stängsel. - I byggnadskonstens
historia förekommer begreppet förgård företrädesvis
i fråga om äldre tiders och sydligare länders
tempelanläggningar och betecknar den gård framför
själfva templet, där allmänheten uppehöll sig och där
offren egde rum, när sådana förekommo. Koret i våra
kyrkor kan sägas motsvara det förkristna templet,
kyrkorummet i öfrigt förgården. En relikt af den
judiska tempelförgården finnes emellertid vid vissa
äldre kristna gudstjänsthus. Se Atrium 3, Basilika 2,
sp. 1030, och Byggnadskonsten, fig. 18 och 19. I-
G- c-
* Förgät mig ej, veckotidning. Efter A. Hassel-grens
död, 1921, blef M. V. Manner tidningens redaktör och
utgifvare. Upplagan är omkr. 23,000 ex. (1923).
Förhall. Se Hall.
Förhand, spelt. Se Mellanhand.
Förhandlingsordning benämnas i kollektivaftal (se
d. o.) och dylika öfverenskommelser intagna regler
för behandling af tvister mellan (de aftalsslutande)
arbetsgifvar- och arbetarorganisationerna. En
förhandlingsordning afser att förhindra strider
på arbetsmarknaden (se Arbetsfred. Suppl.) genom
att föreskrifva uppkomna tvisters hänskjutande
till föreskrifna instanser, såsom parter närmast
intresserade lokala fackorganisationer, fackens eller
de för flera fack gemensamma hufvudorganisatio-nerna
inom landet, Svenska arbetsgifvareföreningen
(se d. o.) och Landsorganisationen (se d. o.),
på visst sätt sammansatt förliknings- eller
skiljenämnd o. s. v. Om förhandlingsordning vid
statens förvaltande verk har fråga motionsvis varit
väckt vid riksdagarna 1911 och 1912 samt vid flera
följande riksdagar. Sedan framställningar gjorts
om förhandlingsrätt från de flesta statens verk med
större personal, af gaf Socialstyrelsen 16 dec. 1920
ett betänkande med förslag till lag ang. förhandling
mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
