Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågelbrolandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kokt, med skiftande läckra tillsatser) ha i flera
länder hört till det obligatoriska vid banketter
och familjehögtider. Den mustfulla gåsen (stekt med
fyllning af äpplen och katrinplommon eller kastanjer)
bildar senhöstens stora gastronomiska lockelse. En i
smaken närbesläktad tamfågel är ankan, som anrättas på
liknande sätt. Köttet af dufva (tam eller skogsdufva)
är mindre eftersökt. Vildfåglar, hvilkas blotta
namnuppräkning kan göra till fyllest för att i
erinringen frammana den kulinariska förträfflighet,
hvari de täfla med hvarandra och hvar för sig ha
trogna förfäktare, äro järpe, orre, tjäder, fasan
och morkulla (som bägge äro bland det utsöktaste),
rapphöns, ripa och beckasin. På afgjordt lägre
plan stå kramsfågel (som numera sällan förekommer
på svenskt bord), vildand och sådana i smaken något
traniga sjöfåglar som ejder, alfågel, knipa, dopping m. fl.
Fågelbrolandet. Se Värmdö och kartan öfver Värmdön.
Fågelbärsträd, bot. Se Körsbär.
*Fågelfors tillhör nu Växjö stift. 1,314
inv. (1923). – 2. Herrgård, f. d. järnbruk, i
ofvannämnda socken, Kalmar län, omfattar 4 1/4
mtl med en areal af 4,600 har, hvaraf 450 har åker
och 3,800 har skog; tax.-v. 1,481,800 kr. (1922),
hvaraf 1,251,800 kr. för jordbruksfastighet. F. var
från 1744 till på 1880-talet järnbruk med
stångjärns- och manufaktursmide. Nu finnas där
sågverk och snickerifabrik samt södra Kalmar läns
svinafvelsstation. F. har tillhört bl. a. släkterna
Bergman, af Harmens och Ekströmer, hvilken sistnämnda
släkt 1916 bildat ett familjebolag, A.-b. Fogelfors bruk.
2. O. Sjn.
Fågelfrö, frö af olika växter, som användas
som näring för burfåglar. För smärre fåglar
(kanariefåglar o. d.) lämpa sig kanariefrö
(se Kanariegräs), negerfrö (se Guizotia),
hirs, sallatsfrö, rapsfrö, vallmofrö, hampfrö
och linfrö, för större fåglar (papegojor)
äfven majs, solrosfrö och jordnötter. Äfven
s. k. myrägg bruka räknas till fågelfrö.
G. L–m.
Fågelsjön, en 14 kvkm. stor sjö, 294 m. ö. h.,
i Frostvikens socken, Jämtland, utgör en del af
Ströms vattudal och genomflytes af Faxälfven. Ett par
km. n. om F. och med aflopp till denna sjö ligger det
6 kvkm. stora Fågelvattnet på 381 m. höjd ö. h.
O. Sjn.
*Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs järnväg, 42,7 km. lång, eges fr. o. m.
1919 af Mellersta Östergötlands järnvägs-a.-b. (se d. o. Suppl.).
F. P.
Fågelsång, hållplats vid Lund–Refvinge–Harlösa
järnväg, belägen 9 km. från Lunds södra station,
är en af de intressantaste geologiska fyndorterna
i Skåne. I den där framrinnande Sularpsbäcken
samt dess tillflöde från s., Fågelsångsbäcken, äro
kambriska och siluriska bildningar blottade, hvilka
tektoniskt höra till samma i n. v.–s. ö. gående
bälte som Romeleåsen. Genom trägna arbeten, som
börjades på 1860-talet af S. L. Törnquist och
på 1890-talet återupptogos af J. Kr. Moberg och
hans lärjungar i Lunds geologiska fältklubb (se
d. o. Suppl.), har lagerserien blifvit synnerligen
noggrant undersökt. Den är den fullständigaste serie
i Sverige i ordoviciska graptolitskiffrar och har
äfven gett viktiga bidrag till utredning af frågan om
korrelationen mellan graptolit- och trilobitförande
facies inom ordovicium. Äfven i den kambriska sandstenen i
närheten ha värdefulla fossilfynd blifvit gjorda. (Se
Kambrium och Silursystemet, äfven i
Suppl.) Fågelsångsområdet är numera benämning på den
kringliggande trakten, äfven omfattande Hardeberga
backe med Lunds stads stenbrott i kambrisk sandsten
samt Billebjär, den nordvästligaste utlöparen af
Romeleåsens urberg (numera naturskyddadt område).
K. A. G.
*Fågeltofta. Nu 3,261 har. 861 inv. (1923).
Fågelvattnet. Se Fågelsjön. Suppl.
Fågelön. Se Torsön.
*Fåglum är nu liksom Lekåsa annex till Essunga,
Skara stift, Vånga kontrakt. 652 inv. (1923).
*Fåhraeus. – 4. Gustaf Rudolf F. var 1909–14
läroverksråd, återtog 1915 sitt rektorat,
blef 1918 vice ordf. och 1920 ordf. i Stockholms
folkskoledirektion samt 1918 led. af skolkommissionen
och 1920 dennas ordf. Bland F:s skrifter märkas
ytterligare Karl XI och Karl XII (i "Sveriges historia
till våra dagar", 2:a uppl., d. VIII, 1921) samt
Läroverksreformernas historia i Sverige sedan förra
århundradets början (1922).
5. Olga F., född Björkegren. Hennes man,
författaren Klas Valter F., f. 1 dec. 1863 i
Göteborg, har skrifvit bl. a. Konstverkets byggnad
och gjort sig känd som egare till ett värdefullt
konstgalleri på Lidingön.
6. Fredrik Imanuel F., broder till F. 4, präst,
f. 4 febr. 1862 i Stockholm, blef i Uppsala filos.
doktor 1886 och teol. kandidat 1900. Han var
1887–96 lektor i latin och grekiska vid Västerås
högre allmänna läroverk, blef 1896 kyrkoherde i
Ramnäs och 1905 lektor i kristendom och grekiska i
Västerås samt kyrkoherde i Badelunda och är sedan 1909
domprost i Västerås. F. uppfördes 1920 på första
förslagsrummet vid biskopsvalet i Västerås stift
(den i 2:a rummet uppförde E. Billing utnämndes).
Bland F:s skrifter märkas Tankar om prestbristen i
den svenska kyrkan ("I religiösa och kyrkliga frågor",
36, 1901) och Den evangeliska skriftprincipen (1906).
Fållnäsviken, en 10 km. lång, upp till 1 km. bred vik
af Östersjön i sydvästra Södertörn, utgrenar sig från
Mörköfjärdens yttre del, Svärdsfjärden.
O. Sjn.
*Fångdräkt. I ny verkställighetslag 24 mars 1916
bibehållas härutinnan tidigare bestämmelser. Ny
beklädnadsstat har fastställts 19 okt. 1911,
utbytande buldan mot bomull. Vid fångvårdens
sinnessjukafdelningar bära fångarna kläder af
blå kommis eller blårandigt hvitt linne. För
tvångsarbetare, hvilka numera icke äro att betrakta
som fångar i egentlig mening, gälla särskilda
bestämmelser. Männen bära i allmänhet brunt mollskinn.
V. A–t.
Fånghof, veter. Se Hof.
Fångkoloni, förläggning å landsbygden af fångar
för dessas sysselsättande med odlingsföretag,
skogsplantering, märgelbrytning m. m., utan att på
platsen finnes fast fängelsebyggnad för fångarnas
inlogerande. Särskild sådan koloni finns i Singeshult
i Vrå socken (se Fängelse. Suppl.) äfvensom å
Marieholms kungsgård, ingående i centralfängelset i
Mariestad. För fångkolonierna utväljas särskildt
pålitliga fångar, i allmänhet sådana, som ha
förhoppning om villkorlig frigifning eller benådning
och tillika ha längre strafftid. Enligt lag af 6 maj
1921 må vid "sådan med odlingsföretag förenad anstalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
